UM: Photo: Milma Kettunen, Addis Abeba, Etiopia 2008

Uppgifter enligt mål

Här hittar du alla uppgifter indelade enligt de globala målen. När du klickar på ett av de 17 målen öppnas en lista på alla uppgifter som har med det globala målet att göra.

Gå in på www.maailma2030.fi/agenda-2030 och läs mer om de globala målen.

18. Genomförande och globalt partnerskap

Tavoite: Att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

I övningen lär man sig att skriva och hålla ett anförande som tar ställning.

Övningen kan göras ensam, i par eller i smågrupper.  

Be att eleverna ska reflektera över och skriva ner företeelser och missförhållanden som de skulle vilja påverka. Objektet som de vill påverka kan vara personligt för dem, något som ingår i den egna vardagen eller en större, global företeelse. Det kan också vara ett missförhållande som kommit fram i Grundorsaker-övningen.  

Hjälpfrågor för reflektioner: Vilken sak eller vilket missförhållande har på sistone bekymrat, väckt diskussioner eller känts irriterande eller orättvist? Om du hade makten att förändra något i samhället, vad skulle du förändra? 

Planera ett kort anförande om temat. Presentera och motivera era egna åsikter om temat då ni håller anförandet. Hjälpfrågor för att skriva anförandet:  

  1. Vad vill jag förändra? 
  2. Varför är saken viktig?  
  3. För vilka är saken viktig?  
  4. Hurdan förändring skulle behövas för att detta ska bli verklighet?  
  5. Vilka ansvarar för förändringen – vem kan få till stånd en förändring?  

Varje elev eller grupp håller i tur och ordning sitt anförande. Läraren eller en av eleverna antecknar synligt de åsikter och ställningstaganden som kommer fram i anförandena. Till slut går man igenom alla ställningstaganden och diskuterar hur man allra bäst skulle få uppmärksamhet för dem. Skulle detta kunna bli en nyhet eller en insändare? Vore det bra att ordna ett evenemang eller en kampanj för att missförhållandet skulle få uppmärksamhet och så att man skulle kunna förändra det? Diskutera tillsammans eller i smågrupper vilka saker ni ska börja driva och hur. Skriv också ner olika sätt att påverka eller att få uppmärksamhet för företeelsen.   

Källa: Pidä silmät auki – jutuntekijän opas, s. 9 (2017).

Uppgiftshelheten har bearbetats utifrån uppgiften i materialet i Pidä silmät auki – Jutuntekijän opas som producerats av Tidningarnas Förbund. Tidningarnas Förbunds verksamhet inom mediepedagogik främjar barns och ungas kritiska mediekompetens och användningen av nyhetsmedier i undervisningen. Övningarna i Jutuntekijän opas har tagits fram av Nuorten ääni -toimitus. Det är Helsingfors stads ungdomstjänsters media- och demokratifostransprojekt, där unga får sin röst hörd i medier. 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

I övningen kommer man med idéer till lösningar på problem och övar färdigheter i medborgarengagemang.

Eleverna fortsätter med Grundorsaker-övningen (66) i grupper.  

Fas 1: Drömkarta 

Be eleverna göra en drömkarta där de visionerar hur världen skulle se ut om missförhållandet i Grundorsaker-övningen skulle bli löst. Hjälpfrågor: Vilka vore bra konsekvenser av att missförhållandet skulle bli löst? Hur skulle människan, naturen och ekonomin må? Gör en lista över bra saker som skulle följa av dessa bra konsekvenser.  

Betrakta sedan trädet som man gjorde i Grundorsaker-övningen. Vad borde förändras i trädet för att den positiva drömmen skulle vara möjlig? Gör en lista över krav på förändring. 

Fas 2: Hjärnstorm 

Därefter kommer eleverna med idéer om hur man genom olika och varierande sätt kan få till stånd en förändring och uppnå ett positivt resultat. Uppmuntra eleverna att tänka modigt och kreativt samt att anteckna så många idéer som de kommer på, utan att censurera dem i detta skede. 

Fas 3: Filtrering 

Efter att ni gjort en lista över idéer, be att eleverna granskar dem kritiskt. 

  • Löser idén grundorsakerna till problemet?  
  • Skulle idén orsaka problem någon annanstans? 
  • Tar idén hänsyn till de människor som problemet och dess lösning berör? 
  • Skulle idén kunna få till stånd den förändring som ni önskar? 
  • Skulle man kunna bedöma hur man lyckats? Hur? 
  • Är idén genomförbar? Varför? Varför inte? 

Be därefter att grupperna väljer bland sina idéer till lösning en som verkar stark. 

Fas 4: Från idé till handling 

Sedan gör man i smågrupperna en plan för hur man skulle kunna genomföra idén. 

Stödfrågor för att göra en plan: 

  • RAMAR: I vilken omfattning vill ni genomföra er plan: på individuell nivå, den egna närmaste omgivningen, Finland, Europa, världen…? 
  • MÄNNISKOR: Vem måste man få med: som expert, för att genomföra, stödja, höra om planen? 
  • HUR: Vilka medel används för att genomföra planen? 

Be till slut att eleverna ska fundera över om planen är realistisk och effektiv. 

  • UTMANINGAR: Vilka utmaningar kan man möta vid genomförande av planen? Hur skulle man kunna lösa utmaningarna?  
  • UTVÄRDERING: Hur skulle man kunna utvärdera genomförandet? 

Fas 4: Alla med! 

Gör en presentation om er handlingsplan för den övriga klassen. Syftet med presentationen är att få alla att bli intresserade av er plan.  

I presentationen berättar ni på det sätt som ni själva vill följande:  

  • Hurdan är den värld som ni drömmer om: ”Vi önskar att vi hade en värld där…” 
  • På vilket problem har ni tänkt lösningar: ”Men tyvärr är problemet att…” 
  • Hurdan verksamhet har ni planerat: ”Vi kan emellertid förändra världen så här…” 
  • Hur kan andra delta i kampanjen och varför lönar det sig för dem att delta: ”Du kan också komma med…” 

Presentationen kan göras i önskat format: en videoinspelning (till exempel en vlogg), en talad redogörelse, en minipjäs, en samhällelig reklam, ett hörspel eller en serie som sätts upp på väggen, och presentationen kan innehålla till exempel en inkluderande minifrågesport, ett utmanings- eller gissningsspel, en petition eller till exempel ett medborgarinitiativ. 

Diskutera till slut tillsammans med hela klassen:  

Hur fick ni andra att bli intresserade av er handlingsplan? Hurdana presentationer inspirerade dig? Hur kan kunskaper om och förståelse av företeelsen samt ökad empati förändra världen? Vilket skulle öka handlingsplanens trovärdighet?  

Källa: Övningen utgår från Fredsskolans övningar. 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

I övningen fördjupar man sig i att undersöka vilka orsaker som ger upphov till och upprätthåller ett missförhållande. Om man förstår bakgrunden till en företeelse på djupet, är man mer upplyst och kan fundera över lösningar för att ändra den.

Börja med att se videon Världens största lektion om FN:s mål för hållbar utveckling. Be eleverna att uppmärksamma de utmaningar som gäller förverkligandet av hållbar utveckling. 

Anteckna tillsammans på tavlan vilka utmaningar man berättade om i videon. 

Dela upp eleverna i smågrupper. Be att varje grupp väljer en utmaning från tavlan eller tänker ut en annan utmaning eller ett missförhållande som alla i gruppen känner igen och skulle vilja påverka.

Fas 1: Träd Varje smågrupp får ett papper i storlek A3 eller A2, tuschpennor och klisterlappar. Man ritar på pappret ett stort träd med rötter, stam och grenar. På trädstammen skriver gruppen det påverkansobjekt de valt, dvs. ett missförhållande som man försöker påverka. Man kan också göra övningen till exempel med Padlet, Flinga eller Prezi. 

Fas 2: Trädets rötter och grenar. Gruppen diskuterar och skriver på klisterlappar orsaker till problemet och dess konsekvenser. Orsakerna skrivs på lappar med en färg och konsekvenserna på lappar med en annan färg. Orsakerna som orsakar missförhållandet sätts upp på trädets rötter. Konsekvenserna som följer av missförhållandet sätts upp på trädets grenar.  

Be att eleverna funderar över orsaker bakom problemen. Till exempel kan torka vara orsaken till brist på rent vatten, klimatförändringen är orsaken till torka, mänsklig verksamhet är orsaken till klimatförändringen och så vidare. Man kan lägga dessa orsaker som går djupare längre ner vid rötterna, varvid man kommer till roten till problemen. Går någon konsekvens tillbaka till orsakerna och skapar därmed en negativ cirkel? 

Fas 3: Presentation av trädet. Smågrupperna presenterar sina färdiga träd åt de andra smågrupperna. De andra grupperna kommenterar samt ställer frågor och kompletteringar. Grupperna kompletterar sitt eget träd utifrån andras kommentarer. 

Fas 4: Att skaffa information. Grupperna söker mer information från olika källor för att de ska bättre kunna förstå företeelsen och orsakerna bakom den. Gruppen skriver i trädet nya tankar som de får genom att söka mer information. 

Intervjuer av experter. I detta skede är det möjligt att komplettera informationssökningen genom att intervjua experter per telefon, e-post eller ansikte mot ansikte. Eleverna diskuterar tillsammans med den övriga gruppen och lärarna vilka experter de skulle kunna intervjua för att få mer information om den företeelse de valt. Precisera först vem eller vilka som kunde vara experter i fråga om företeelsen och hur man skulle får kontakt med dem.  

När man börjar ha mycket information om företeelsen kommer gruppen med idéer om vilka som vore de bästa sätten att förändra situationen och lösa problemet. Man kan också be experten ge råd om hur man kan påverka missförhållandet. Gör någon instans redan något åt företeelsen? Hur skulle unga kunna påverka den företeelse som de valt eller få människor att uppmärksamma den? Hurdana sätt att påverka skulle man kunna använda?  

Man kan fortsätta arbetet med PÅVERKA: Drömmar blir verklighet eller PÅVERKA: Om jag fick bestämma…-övningar. 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

I övningen granskas hur reklam påverkar oss, och man gör anvisningar för att observera, identifiera och kritiskt betrakta reklam samt skapar en omgivning fri från reklam.

Individuell uppgift:

För en reklamdagbok under ett dygn – anteckna all reklam som du ser eller hör. Anteckna:

  • var du såg/hörde reklamen
  • format (till exempel radioreklam, foto, GIF-bild, video, varumärke på ett föremål)
  • vad den gjorde reklam för
  • vem den var riktad till
  • vilka tankar, känslor och föreställningar väckte reklamen hos dig

Välj en reklam som påverkade dig starkt. Sök information om reklamen i internet: vem gjorde den, hur mycket pengar användes. Presentera reklamen för den övriga klassen och berätta vad du antecknat om den. Gör dig redo att dela en bild eller inspelning av reklamen. Berätta ännu hur du visste att det är fråga om reklam och inte till exempel ett konstverk.

Diskutera tillsammans med hela klassen:

  • Vilka gemensamma drag har olika reklam?
  • Hur kan man känna igen reklam?
  • Hur och var förekommer reklam?
  • Vad eller hurdant beteende vill man att de ska åstadkomma hos konsumenten?
  • Vad annat vill reklam av konsumenten än att de ska köpa en produkt?
  • Vilka medel används i reklam för att vädja till konsumenter?

Grupparbete:

Gör en illustrerad instruktionsbok där ni ger så exakta men koncisa instruktioner som möjligt om hur man kan titta och lyssna kritiskt på reklam. Bilderna kan vara foton eller bilder som man själva ritat. Berätta i instruktionsboken:

  • vad som är en reklam och hur man känner igen den
  • vad dess syfte är
  • på vilket sätt den försöker vädja till människor
  • hur man kan förhålla sig kritiskt till reklam

Grupparbete:

Fortsätt efter att ni gjort reklammanualer med att föreställa er och beskriva en omgivning utan reklam. Man kan genomföra detta genom att skriva, rita, fotografera eller bildbehandla bilder på lokaler som normalt har reklam.

Är skolan en omgivning som är fri från reklam? Skulle skolan kunna vara det? Skapa i skolan ett utrymme utan reklam. Ersätt reklamen med slogans som uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion. På vilket sätt är en värld utan reklam annorlunda än en värld med reklam?

1. Hållbar konsumtion och produktion
2. Genomförande och globalt partnerskap

I övningen bekantar man sig med påverkansverksamhetens struktur i ett nötskal och övar man färdigheter i medborgarengagemang.

Se Unicefs video Världens största lektion, del 2 där unga från olika håll av världen har börjat påverka. Be att eleverna ska lägga på minnet vilka problem ungdomarna i videon möter och hur de löser dem. 

Anteckna elevernas observationer på tavlan inuti en enkel struktur: 

BALI  

PROBLEM: Plastskräp i världens hav 

LÖSNING: Kampanj, städdagar för stränder, petitioner till politiker 

MÅL: Hav och stränder ska hållas rena. Politiker förbjuder engångsplastpåsar. 

För en motsvarande tabell om varje problem som kommer fram i videon. Så får ni i synnerhet många lösningar på tavlan. Dessa är sätt som kan användas för att förändra världen.   

Be därefter eleverna fundera över vilka problem i världen de själva skulle vilja ingripa i. Skriv idéer på tavlan. Välj några problem och kom med idéer som inspirerats av exemplen i videon i smågrupper. Använd metodurvalet som hjälp. 

Är en del idéer sådana att eleverna skulle kunna genomföra dem i den egna klassen? Skulle man kunna berätta om dem för hela skolan, till exempel i morgonsamlingen?  

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Gör affischer eller videor som uppmuntrar till ansvarsfullare konsumtion.

Planera och gör affischer eller korta videor som tar ställning och uppmuntrar till ansvarsfulla val. Välj ett temaområde eller en konsumtionsvana där ni vill uppmuntra andra till mer hållbara val. Använd den information ni skaffat i tidigare uppgifter. Samla ihop affischer eller videor i en gemensam utställning eller ett videogalleri. Avsluta dagen med att läsa affischernas budskap eller se videorna och anteckna alla instruktioner och budskap som ni kan införa genast. Genomför i skolan elevernas idéer om ansvarsfullare konsumtion. 

1. Hållbar konsumtion och produktion
2. Bekämpa klimatförändringarna

Identifiera och anteckna missförhållanden som gäller konsumtion och som eleverna vill påverka. Planera och genomför en påverkanskampanj som gäller hållbar konsumtion.

Bekanta er först med målen för Agenda 2030 i smågrupper eller par. Bekanta er närmare med mål 12, målet för hållbar konsumtion. Dela ut Agenda 2030-målen 1, 7, 8, 9, 10, 13 åt paren. I denna övning definierar eleverna ett problem som gäller konsumtion. Problemet analyseras och väljs utifrån hur eleverna kan påverka problemet i sitt eget liv och i skolan. Till slut utvärderas vad man åstadkommit. Dela upp eleverna i smågrupper efter att ni bekantat er med målen. 

Fas 1: Vilken fråga som gäller konsumtion vill vi påverka? Vilken företeelse stör dig hemma eller i skolan eller med vänner? Vad borde förändras? Gör en lista över allt som ni diskuterat. När man går igenom resultaten av idékläckningen ser man vilka teman gruppen lyfter fram. Diskutera dem och välj ett eller flera teman som ni börjar undersöka. 

Fas 2: Hurdant är det problem som gäller konsumtion som ni valt? Vad anser ni att det beror på? Har ni redan tillräckligt med information om problemet eller behöver ni mer bakgrundsinformation? För att man ska kunna göra något åt problemet, måste man först känna det. Man måste utnyttja all den information som gruppens medlemmar redan har och lyfta fram allas tankar. Diskutera och samla ihop tankar och åsikter om det problem som ni valt: Hus skulle man kunna påverka problemet? Kan ni lösa hela problemet? Kan ni påverka det på något sätt? Vilka förslag på lösningar eller sätt att påverka kommer ni på? 

Fas 3: Hur förändrar ni världen genom era gärningar? Nu är det dags att göra något konkret! Ni kan planera i smågrupper till exempel en affisch som tar ställning, en morgonsamling, en kampanj, ett evenemang, ett informationsinslag eller till exempel en kontrollista över ansvarsfull konsumtion i skolan! Ta ställning och påverka genom er verksamhet ett problem eller missförhållande som ni valt och som gäller konsumtion.  

Fas 4: Vad åstadkom vi? Vad sker härefter? Planera hur ni skulle kunna fortsätta hädanefter. Vidta genast åtgärder eller gör tillsammans en tidsplan som ni använder för att börja genomföra planen. Kom överens med lärare och skolans personal eller andra aktörer utanför skolan om en tidsplan för det fortsatta arbetet.  

Källa: Dagsverkets Vaikuta!-metodhandbok (2017, på finska och engelska) innehåller närmare anvisningar för en längre påverkansprocess som följer kritisk pedagogik.

1. Ingen fattigdom
2. Hållbar energi for alla
3. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
4. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
5. Minskad ojämlikhet
6. Hållbar konsumtion och produktion
7. Bekämpa klimatförändringarna
8. Genomförande och globalt partnerskap

Öva att ta ställning och motivera åsikter med hjälp av en värderingssträcka. Påståendena gäller reklam och konsumtion. Fortsätt med att göra egna motreklam.

Med värderingssträckan kan man uttrycka sin åsikt om påståendena genom att ställa sig längs en imaginär sträcka där den ena änden betyder ”Ja” och den andra ”Nej”. Efter att eleverna valt sina platser kan de elever som vill berätta om sina åsikter. Poängtera för eleverna att man inte ska håna någons svar i uppgiften eller hitta skyldiga. Syftet är att upptäcka i vår livsstil gemensamma drag, varav en del är skadliga för miljön, och att vakna upp och börja fundera om de finns alternativ för våra allmänna tillvägagångssätt.  

Påståenden: 

  • Jag får nödvändig information från reklam.
  • Jag får ofta sådana kläder och saker som jag önskar.
  • Reklam får mig att vilja få nya saker.
  • Reklam påverkar inte mig.
  • Jag vet var i världen min tröja är tillverkad.
  • Jag vet vart mina gamla mobiltelefoner har hamnat efter användningen.
  • Hemma hos oss ligger det gamla kläder eller telefoner.
  • Jag vet vad motreklam är.

Fortsätt genom att göra egna motreklam eller samhällsreklam som inspirerar till ansvarsfull konsumtion och klimatgärningar. Hitta på en egen reklamslogan samt illustrering till reklamen. Reklamen kan även innehålla tips och instruktioner för eller information om ansvarsfull konsumtion. Då ni planerar reklam, diskutera tillsammans om ni anser ett er egen reklam är etiskt hållbar. 

Närmare instruktioner om att göra motreklam finns i Handboken Medialukutaitoa vastamainoksista (2018, på finska). Sida 5 i handboken har också använts som källa för denna övning.
 

1. Hållbar konsumtion och produktion

Undersök i vilka delar av världen människor har arbetat för att tillverka våra kläder. Markera platserna på kartan. Undersök de olika skedena i produktionskedjan för kläder som tillverkas av bomull.

Använd Världsskolans Connected by Cotton-bilder som ni kan bekanta er med tillsammans eller i smågrupper.

Mer information om produktionskedjan för bomull finns i Eettisen kaupan puolesta ry:s material ”Puuvillan polut globaalissa kaupassa” (på finska).

Ni kan undersöka de olika skedena i produktionskedjan för kläder som tillverkas av bomull i klädkartan som tagits fram av Eettisen kaupan puolesta ry.

Välj ett av era egna kläder eller accessoarer som innehåller bomull. Ni kan kontrollera råmaterialet ur plaggets tvättlapp eller till exempel på webbplatsen.   

Markera härefter på världskartan: 

  • Varifrån har du köpt eller fått plagget?  
  • Var har man sytt plagget? Om det inte står på plaggets tvättlapp eller på nätet var plagget är tillverkat, ta reda på vilka som är de vanligaste länderna där klädmärket i fråga tillverkas. 
  • Var har man sannolikt vävt tyget?  
  • Var har man sannolikt färgat tyget? 
  • Var har man mest sannolikt odlat och plockat bomullen? 
  • Vilka är världens största bomullsproducenter? 
  • Längs vilken rutt har plagget eller accessoaren troligtvis transporterats till dig? 

Läs i tilläggsmaterialet vilka olika skeden som hör till produktionskedjan för kläder som tillverkas av bomull. Skriv eller rita och synliggör produktionskedjan för det egna plagget till exempel som en serie eller som foton.  

Diskutera till slut tillsammans:  

  • Var det lätt eller svårt att spåra plaggets produktionskedja? Varför? 
  • Borde det vara lätt att se produktionskedjan? 
  • Vilken ny information fick du om plaggets produktionskedja?  
  • Visste du hur många arbetsskeden som hör till en produktionskedja för kläder? 
  • Hur skulle jag kunna göra mer ansvarsfulla val då jag köper kläder? 
1. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
2. Minskad ojämlikhet
3. Hållbar konsumtion och produktion
4. Bekämpa klimatförändringarna

Undersök konsumtionsvaror som används i vardagen och i vilka bomull har använts som råmaterial. Gör en undersökning och korta presentationer om föremålen och bomull och samla ihop dem.

Skriv i smågrupper en lista över hurdana föremål och saker ni har använt i dag efter att ni har vaknat.  

Diskutera vad som menas med råmaterial. Gör en lista över alla råmaterial som ni känner till.  

Ett av de vanligaste råmaterialen för konsumtionsvaror är bomull. Ringa in i den första listan de saker i vilka bomull har använts som råmaterial. Om ni inte är helt säkra, kontrollera detta ur varan eller föremålet (till exempel tvättlappen på kläder) eller på produktens webbplats.  

Gör en affisch eller en annan presentation, till exempel en video eller Prezi om temat ”Jag och bomull”. Rita eller ta bilder på alla föremål och varor som innehåller bomull och som ni har använt i dag. Samla ihop affischerna, videorna eller Prezi-presentationerna i ett gemensamt ”Vi och bomull”-galleri. Titta på presentationerna tillsammans och diskutera hurdan vardagen skulle vara utan bomull.  

Uppgiften kan också genomföras genom att ta 1–3 foton som beskriver bomullens betydelse i elevens liv. Bilderna samlas i ett gemensamt galleri. Hitta på åt galleriet ett namn som förenar bilderna.  

1. Hållbar konsumtion och produktion
2. Bekämpa klimatförändringarna

Ta reda på med hjälp av begrepp för ansvarsfull konsumtion vilka aspekter man ska ta hänsyn till i konsumtionen för att man ska kunna göra ansvarsfulla val. Gör tankekartor i smågrupper eller par och samla till slut ihop dem.

Dela ut begreppen som anges längre ner åt paren. Du kan också dela ut inledningstexterna som följer med. Eleverna utreder med hjälp av informationssökning i skolans undervisningsmaterial och internet vad de olika begreppen betyder. Gör en tankekarta av varje begrepp. Samla till slut ihop tankekartorna till en enda stor tankekarta, vars tema är ”Ansvarsfull konsumtion”. 

Ekosocial rättvisa: Ekosocial rättvisa innebär att människor och andra levande varelser bemöts jämlikt i fråga om möjligheter att leva ett liv som passar en själv. Om man till exempel beslutar att bygga en ny gruva i bergssluttningen, tänker man ofta på att den medför fler arbetstillfällen och välbefinnande åt människorna i närområdet. Samtidigt kan detta emellertid till exempel förstöra en djurarts habitat eller kanske måste man fälla skog. Även om någon tycker att berget i fråga endast är en stenhög, kan den i någon annans världsbild vara en levande varelse, en helig plats eller till exempel en gud (se till exempel de la Cadena, 2015, Earth Beings). En ny gruva skulle därmed skada både naturen och en del människors heliga plats, men skulle ge åt andra eftersträvad ekonomisk vinst och försörjning. Ekosocial rättvisa behövs då det diskuteras om man vill genomföra sådana projekt och för vilka människor konsekvenserna är goda och för vilka dåliga.  

Koldioxidavtryck: Med koldioxidavtryck avses den klimatbelastning som en produkt eller tjänst eller ibland till och med människan orsakar. Med andra ord avses med koldioxidavtryck hur mycket växthusgaser som uppstår under en produkts eller verksamhets hela livscykel. Att till exempel se videor i YouTube har också ett koldioxidavtryck. Samtidigt som videon kör i bakgrunden till exempel servrar, informationsnätets olika delar, routrar, modem, apparat för återgivning samt enhetens skärm. Alla dessa förbrukar el och i regel ger elproduktion upphov till växthusgasutsläpp. Även tillverkning av alla dessa anordningar och själva inspelningen av videon har ett eget koldioxidavtryck. Detta betyder att all verksamhet har ett koldioxidavtryck, människan behöver ju också energi för att hålla sig vid liv. Vi får vår energi från maten, och odling och tillverkning av mat orsakar utsläpp.  

Källa: Yle. (26.6.2019). Netti syö kasvavalla tahdilla sähköä ja suurin syyllinen ovat nettivideot.

Hållbar utveckling: Man kan tänka sig att utveckling betyder att samhället förändras mot det bättre. Till exempel när allt fler barn får gå i skola, färre människor lever i fattigdom eller när människans livslängd ökar, tänker man att det sker utveckling. För att utvecklingen ska vara hållbar ska den vara miljövänlig och jämlik och den får inte utgå från skuldsättning eller omfattande förstörelse av resurser, såsom naturresurser. Utveckling sker inte endast i så kallade utvecklingsländer, utan även andra länder, såsom Finland, kan utvecklas i en bättre riktning.  

Cirkulär ekonomi: Syftet med den cirkulära ekonomin är att material ska användas så länge som möjligt och att därmed minska uppkomsten av avfall. I bästa fallet skulle det inte alls uppstå avfall, utan man skulle kunna använda på nytt allt material. Till exempel skulle man tillverka nytt tyg av trasiga kläder och av tyget skulle man åter sy nya kläder. I den cirkulära ekonomin minskar också köp av varor, och människor lånar och delar med sig mer av sina saker. Om till exempel fler familjer skulle kunna använda en gemensam gräsklippare, skulle inte alla behöva köpa en egen och gräsklipparna skulle inte behöva stå stilla den största delen av tiden.  

Barnarbetskraft: I FN:s konvention om barnets rättigheter konstateras att barn inte får ”utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på barnets hälsa eller utveckling”. I regel när man talar om barnarbetskraft talar man också om just sådana situationer där minderåriga måste utföra ett arbete som är farligt eller skadligt för hälsan i stället för att gå i skola. Tyvärr måste miljontals barn, ofta från fattiga familjer, utföra sådant arbete. Arbetet äventyrar deras hälsa och utveckling och samtidigt hindrar det dem ofta från att gå i skola. Utan utbildning är det svårt för barnen att ens som vuxna komma undan fattigdomen och deras egna barn kan senare också hamna i samma situation.  

Allt arbete som utförs av barn är emellertid inte skadligt, till exempel i Finland. Om till exempel en 16-åring arbetar på sommaren i en glasskiosk, anses detta inte vara barnarbete. I en del länder kan barn eller unga till exempel hjälpa sina föräldrar med jordbruksarbete vid sidan av skolan. Om barnet inte skulle hjälpa till skulle familjen kanske inte ha råd att skicka honom eller henne till skolan, det vill säga arbetet kan vara mycket viktigt i barnets liv. Man får emellertid inte låta barn utföra farliga eller tunga arbeten. Förutom skolgång och arbete borde det också finnas tid för lek under barnets dag.  

Rättvis handel: Rättvis handel är ett certifieringssystem för produkter som odlas och tillverkas i utvecklingsländer. Dess syfte är att säkerställa att odlarna får en ersättning som de kan leva på för sitt arbete. Odlarna som omfattas av Rejäl handel ska följa många slags regler, till exempel är det förbjudet att använda bekämpningsmedel som är skadliga för miljön samt barnarbetskraft, och arbetstagarna ska garanteras organisationsfrihet och trygga arbetsförhållanden.  

Målet för Rättvis handel är att minska fattigdomen, och de odlare som omfattas av certifikatet har också ofta bättre livsförhållanden än andra. Det kan emellertid vara svårt att få ett certifikat, och de allra fattigaste odlarna i utvecklingsländerna får nödvändigtvis inte ta del av dess fördelar.  

Ett ansvarsfullt företag: En ansvarsfull verksamhet är sådan som inte skadar andra eller en själv nu eller i framtiden. Ett ansvarsfullt företag handlar ansvarsfullt ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Ett sådant företag är ekonomiskt lönsamt, dess anställda har bra och trygga arbetsförhållanden, det går att leva på lönen för arbetet och företaget orsakar inte oproportionerliga men för miljön till exempel genom förorening.  

Grönmålning: Man talar om grönmålning när ett företag i sin kommunikation försöker ge ett intryck om att vara ansvarsfullt och särskilt miljövänligt, men i verkligheten ändå inte handlar särskilt ansvarsfullt. Eftersom många konsumenter emellertid vill köpa endast ansvarsfulla produkter, försöker företaget verka ansvarsfullt för att ge ett gott intryck. På motsvarande sätt talar man om pinkwashing när ett företag försöker se ut som att det stöder minoriteters rättigheter, även om det i verkligheten inte gör något för minoriteter.  

1. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
2. Minskad ojämlikhet
3. Hållbar konsumtion och produktion
4. Bekämpa klimatförändringarna

Undersök reklam i tidningar. Välj de mest onödiga föremålen och tänk ut långvarigare alternativ.

I denna uppgift granskas reklam som påverkar vår konsumtion. Vi ser, hör och läser dagligen hundratals, till och med tusentals reklammeddelanden. Vi är omringade av reklam och våra hjärnor tar emot dagligen otaliga reklammeddelanden som uppmanar oss att köpa och konsumera. Reklamens syfte är att sälja produkter och få människor att köpa dem även om de inte skulle vara nödvändiga. Syftet med denna uppgift är att utreda hurdana produkter som säljs med reklam och vad som får oss att köpa dem samt att lära sig att betrakta sina egna konsumtionsvanor och mottaglighet för reklambudskap. 

Ge eleverna dagstidningar eller tidskrifter eller be dem bläddra i en nättidning. Välj i tidningarna de reklam som ni tycker visar de allra onödigaste föremålen.  

  • Vilken produkt säljer reklamen? 
  • Är föremålet nyttigt eller onödigt, varför?  
  • Kan föremålet användas länge, är det lätt att reparera eller underhålla det?  
  • Ger produkten upphov till mycket avfall? 
  • Vad lovar reklamen om föremålet? 
  • Skulle man kunna ersätta föremålet med ett mer användbart eller långlivat föremål? 
1. Hållbar konsumtion och produktion
2. Bekämpa klimatförändringarna

Se videon om återvinning av elektronik och den cirkulära ekonomin. Svara därefter på frågor i grupper eller i par.

Se efter att ha diskuterat och gjort upp listor videon I den etiska laptopens fotspår, del 4. 

Svara utifrån videon på följande frågor:  

  • Vilka fördelar skulle vi ha om vi ägde mindre? 
  • På vilka andra sätt skulle vi kunna använda anordningar än att skaffa egna? 
  • Skulle du vara beredd att använda en gemensam bärbar dator som du skulle få låna under en viss tid, om du samtidigt skulle får en bärbar dator som man alltid skulle kunna laga? 
  • På vilka villkor skulle du vara beredd att avstå från mobiltelefon? 
1. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
2. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
3. Hållbara städer och samhällen
4. Hållbar konsumtion och produktion

Gör en lista över vad ni vet om vanliga elektroniska anordningar. Se en video om etisk produktion av bärbara datorer. Finns det etiskt producerad elektronik?

Fundera över din egen eller skolans laptop eller en motsvarande enhet. Vilka råmaterial är den gjord av? Gör en lista över allt ni vet eller gissar om enheten. Hur många olika råmaterial tror ni att en laptop består av? Från vilken del av världen kommer råmaterialet? Var tror ni att datorn är tillverkad?  

Se efter att ha diskuterat och gjort listor videon Eettinen läppäri (Etisk laptop), del 1.

Svara utifrån videon: Vilka olika råmaterial är laptopen tillverkad av? Varifrån kommer råmaterialet?  

Diskutera därefter: Hur många människor behövs för att tillverka en bärbar dator i olika delar av världen?  

Ta reda på: 

  • Vad är kobolt?
  • Var hittar man kobolt?
  • Hur får man den till elektronikindustrin?
  • Varför är den värdefull?
  • Vilka utmaningar är kopplade till brytning av kobolt?
  • I vilka andra enheter används kobolt?
  • Vilka enheter som innehåller kobolt äger ni?
  • Hurdan vore världen utan kobolt?

Gör en tankekarta eller till exempel en Prezi-presentation om era svar. 

1. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
2. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
3. Hållbara städer och samhällen
4. Hållbar konsumtion och produktion

Diskutera med hjälp av bildkorten hållbarheten hos olika föremål. Hur känner man igen ett hållbart val?

Målet är att fundera över olika föremåls effekter på miljön. Vilka val är bra och vilka är dåliga med tanke på miljön? Skriv ut de bilder. Om du vill kan du dessutom ta med annat material, till exempel hushållsartiklar.  

Titta tillsammans på bilderna. Försök gruppera bilderna och hitta par åt dem. Paren har räknats upp längre ner i en lista. Diskutera vilka som är bättre och vilka sämre alternativ med tanke på miljön. Fundera till exempel med hjälp av dessa frågor hur man känner igen ett hållbart val: 

  • Hur ser ett föremål ut om tio år?  
  • Kan föremålet användas många gånger eller endast en gång?  
  • Blir det mycket/litet avfall då man slänger bort föremålet?

Gå till slut tillsammans igenom kriterierna för era val och diskutera dem. Fundera samtidigt över vilka val ni gör dagligen och vilka möjligheter ni skulle ha att göra miljövänligare val. Valen kan göras till exempel mellan följande saker:  

  • engångsmugg – porslinsmugg
  • kortlivad leksak – hållbar leksak
  • plastpåse – tygpåse
  • sugrörsdricka – utflyktsflaska
  • små yoghurtburkar – en liters förpackning
  • frukt som förpackats med mycket plast – oförpackad frukt
  • leksak som förpackats med mycket plast – lätt förpackad/oförpackad leksak 
  • ett nytt klädesplagg – att laga/piffa upp gamla kläder osv.
1. Hållbar konsumtion och produktion
2. Bekämpa klimatförändringarna

Diskutera med hjälp av bilder vilka saker som är nödvändiga för människan och vilka som inte är.

Övningens syfte är att betrakta vilka föremål och saker vi behöver samt vilka varumängder det är nödvändigt för oss att äga. Behöver vi allt och är allt nödvändigt för oss? Övningens syfte är inte att hitta de ”rätta svaren”, utan att väcka oss att betrakta sakerna omkring oss. (Bilaga: Hållbart val-bildkort, material översätts för närvarande). 

Vilka saker på bilderna är de viktigaste för eleverna? Vilka är nödvändiga? Vad kan man inte leva utan? Kan människan leva utan glass? Eller utan föremål? Skulle vi till exempel kunna leva utan telefoner? Vad är skillnaden på meningarna ”Jag behöver…” och ”Jag vill…”? Hur kan man konsumera ansvarsfullt alla de saker som finns på bilderna? 

Rösta om sakerna på bilderna är nödvändiga för oss eller om vi bara vill ha dem eftersom de är ett trevligt tillägg i våra liv. Bilda en åsiktssträcka så att den ena väggen betyder behov och den motsatta väggen saker som vi vill ha men som vi vid behov kan vara utan. Om lokalen är liten eller om gruppen är stor kan man också genomföra detta så att man sätter sig på huk eller sträcker sig upp mot taket. 

Lyft i tur och ordning fram olika bilder och låt eleverna gå omkring i lokalen antingen till väggen för vilja eller för behov. Sträckan är glidande, dvs. man kan också stanna i övningen någonstans mittemellan väggarna eller till exempel i mitten, om det är svårt att fatta beslut. Diskutera kort vid varje bild varför denna sak är nödvändig för oss eller varför vi skulle kunna leva utan den. En del saker kan också vara mycket viktiga för oss, även om vi skulle kunna leva utan dem. 

Exempelfrågor för diskussionen: 

  • Behöver vi en tv eller gör det bara vårt liv trevligare?  
  • Hur många spel behöver jag? 
  • Hur många leksaker behöver jag? Hur många leksaker leker jag med varje dag/varje vecka? 

Fundera över varför vi alltid vill ha nya föremål och saker. Gör saker oss lyckliga? Eller är det viktigt att äga eftersom ”Alla andra också har…”? Beror vänskapen på vilka saker eller kläder du har?  

Dela upp bilderna i två kategorier: saker som vi behöver och saker som vi vill ha. Dela därefter upp bilderna i två nya grupper: saker som man kan köpa och saker som man inte kan köpa. I vilken grupp finns det mer sådana saker som vi vill ha? I vilken grupp finns det mer sådana saker som vi behöver? 

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Hållbar konsumtion och produktion
3. Bekämpa klimatförändringarna

Gör framtidens klimatnyheter för 2030.  

Föreställ er hurdan världen är 2030, då man har uppnått målen för Agenda 2030. Skriv goda nyheter för 2030 om klimatet och förebyggande av klimatförändringen. Hur har man motverkat klimatförändringen före 2030? Hur har man uppnått alla sjutton mål? Vems gärningar och val har bidragit till att bromsa upp klimatförändringen? Berättar era nyheter om en människa eller en människogrupp?

Gör en nyhetstext, rubrik, illustrationer genom att fotografera eller rita, samt bildtexter. Nyheten kan också innehålla en faktaruta om klimatförändringens historia, klimataktivism, inflytelserika unga eller tips för att dämpa klimatförändringen. Nyheten kan göras med penna och papper eller till exempel med en ordbehandlare, Prezi eller i gruppens egen blogg. Gör egna nyheter eller använd Klimatnyheter-underlaget.

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Hitta på och gör en lista om saker som behövs för ett gott liv och en hållbar framtid. Samla sakerna ihop till det goda livets träd på väggen. Diskutera vad som får trädet att växa. 

Rita eller klipp ur papper en trädstam med grenar och rötter. Klipp eller riv lövformade pappersbitar. Eleverna skriver eller ritar förutsättningar för ett gott liv på löven (1/löv). Be varje elev välja de 3–5 viktigaste löven bland dem som de skrivit. Eleverna sätter upp de löv som de valt på trädstammen och grenarna. Resten av löven sätts upp på ”marken” nedanför trädet. Gå till slut igenom vilka saker eleverna anser är de viktigaste. Vilka av de företeelser som eleverna har skrivit finns bland Agenda 2030-målen? Vad borde man kanske ännu lägga till bland löven? Låt eleverna plocka upp fler idéer bland målen. Diskutera till slut vad trädet behöver för att löven ska kunna växa. Vem ansvarar för att trädet ska växa? Hur kan var och en av oss hjälpa löven att växa?  

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Planera och genomför en påverkanskampanj eller ett evenemang om ett tema som ni väljer. Kampanjen kan vara liten och kortvarig eller så kan ni genomföra ett större projekt.

Kartlägg först missförhållanden som eleverna vill ändra, till exempel genom att göra uppgiften Ungdomar som påverkar.  

Planera en påverkanskampanj eller ett evenemang om det tema som ni väljer. Evenemanget eller kampanjen kan planeras och genomföras i smågrupper eller med hela gruppen. Hitta på åt evenemanget eller kampanjen ett namn och en reklamslogan som beskriver evenemangets eller kampanjens tema och syfte. Ta fram etiska principer som följs i evenemanget eller kampanjen. Planera ett evenemang eller en kampanj som ni kan genomföra.  

Om ni väljer att planera ett evenemang, planera program för evenemanget:  

  • Vilket slags evenemang är det fråga om? 
  • Vad är evenemangets syfte? Varför är temat viktigt? 
  • Vilka skulle kunna uppträda eller tala på evenemanget?   
  • Vad gör deltagarna på evenemanget? 
  • För vilka är evenemanget avsett och åt vilka marknadsförs den? 
  • Hur försäkrar ni er om att evenemanget är öppet och tillgängligt för alla? 
  • Hur bedömer ni hur lyckat evenemanget blir och att målen uppnås? 

Om ni väljer en kampanj, planera hur och i vilka medier kampanjen genomförs: 

  • Hur skulle kampanjen få så mycket synlighet som möjligt? 
  • Vad är kampanjens syfte? Varför är temat viktigt? 
  • Till vem riktas kampanjen? 
  • Hur nås kampanjens målgrupp allra bäst? 
  • Hur kan de personer som kampanjen når delta? 
  • Hur försäkrar ni er om att deltagarna kommer ihåg kampanjens budskap? 
  • Hur bedömer ni hur lyckad kampanjen blir och att målen uppnås?

Man kan även välja andra helheter som ett sätt att påverka eller som en del av evenemanget eller kampanjen, till exempel: en tv- eller tidningsnyhet, ett annat ställningstagande som ges ut i medier eller en blogg, en tidning eller en webbplats, motreklam, en animerad film, en serie, en fotoutställning, en väggmålning, en musikal, en konstutställning, en musikvideo, en novell- eller diktsamling, möten med människor som har en koppling till missförhållandet, att skicka brev, att samla in namn i ett medborgarinitiativ. 

Efter planeringen delar eleverna upp uppgifterna med hjälp av läraren. Målet är att genomföra den valda påverkansverksamheten i hela gruppen eller i smågrupper. Påverkansverksamheten kan beroende på situationen för gruppen vara småskalig, ske internt i grupp eller skolan eller vara mer omfattande och också synas utanför skolan.  

Vid genomförande av ett evenemang eller en kampanj kan klassen bjuda in som gäst en representant för en medborgarorganisation som gäller det valda temat eller intervjua honom eller henne per e-post. Man kan till exempel be att anställda i organisationer ger råd om hur unga kan påverka den företeelse som de valt eller be om mer information om temat, om att ordna evenemang, om att föra kampanjer och att påverka.  

Kom överens om dokumentering av evenemanget eller kampanjen och planera hur ni får publicitet åt evenemanget eller kampanjen. Man kan till exempel bjuda till skolan beslutsfattare från kommunen, representanter för civilsamhället, riksdagsledamöter eller myndigheter. Eleverna kan själva ordna ett möte till exempel på ett ministerium eller i en omgivning som lämpar sig för en offentlig tillställning. 

Utvärdering av evenemanget eller kampanjen: Efter att påverkansverksamheten har genomförts utvärderar eleverna hur verksamheten lyckades. Frågorna kan diskuteras i smågrupper, tillsammans eller så kan man svara skriftligt på dem.  

  • Vad var bra med det valda tillvägagångssättet, vad gick inte enligt förväntningarna?  
  • Vad gick bra och vad skulle det löna sig att göra på ett annat sätt i motsvarande verksamhet?  
  • Var det valda sättet att påverka betydelsefullt för att lösa det valda missförhållandet? Varför/varför inte? 
  • Skulle utveckling av samma sätt att påverka kunna ge resultat? Vad skulle man behöva för att sättet att påverka skulle ha bättre resultat och i större omfattning? 

Be också att experter till exempel i medborgarorganisationer ger feedback. 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Se videor om unga aktörer. Gör upp en lista över sätt att påverka och föremål för påverkan. Samla ihop missförhållanden som eleverna vill ändra på. Denna övning lämpar sig som en självständig uppgift eller inledning till uppgiften Vår grej!.

Se videor om unga aktörer i Myanmar, Palestina, Zambia och Nepal. Diskutera videorna tillsammans eller i smågrupper:  

  • Vilka saker vill de unga aktörerna förändra? 
  • Vilka medel använder och nämner de unga aktörerna för att uppnå förändring? 
  • Vilka utmaningar eller hinder möter de unga aktörerna? 
  • Tycker ni att ungdomar i Finland har likadana möjligheter att påverka? 

Anteckna under två minuter så många saker som möjligt som ni skulle vilja påverka eller som ni tycker borde förändras. Varje elev skriver en egen lista. Jämför till slut listorna och välj från alla listor 3–5 teman som nämns allra oftast i listorna. Fortsätt med uppgiften Vår grej! 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Se videon om nepalesiska unga aktörer. Ta ställning till påståendena.

Se Dagsverkets video: Sinnesfrihet trailer – Dagsverke 2019–2020.

Rösta om påståendena i gruppen. Tycker ni likadant, är ni av annan åsikt eller något mittemellan. Omröstningen kan genomföras med en åsiktssträcka, där eleverna går längs sträckan till den punkt som uttrycker deras åsikt om påståendet. Den ena änden av sträckan betyder ”helt av samma åsikt”, den andra ”helt av annan åsikt”. Eleven ställer sig på sträckan vid den punkt som bäst uttrycker hans eller hennes åsikt om påståendet. Diskutera påståendena samt ungdomarnas åsikter om dem.  

Påståenden:  

  1. Ungdomar har rätt att må bra. 
  2. Ungdomar har rätt att ifrågasätta och påverka. 
  3. Ungas problem är samma överallt i världen.  
  4. Unga kan få till stånd förändringar.  
  5. Man måste identifiera de problem som berör unga för att kunna lösa dem tillsammans. 

Se Dagsverkets video Sinnesfrihet – 5 unga.

Rösta om och diskutera videons påståenden. Gäller ungdomarnas påståenden även för Finland? Hur skulle eleverna vilja ändra påståendena i Finland och i den egna skolan? Hur skulle man kunna påverka påståendena? 

Påståenden: 

  • Ungas arbetsmöjligheter är dåliga.
  • Man måste skapa nya arbetsmöjligheter för unga.
  • Ungdomarnas problem är slagsmål och användning av alkohol.
  • Man kan påverka saker som berör unga genom elevkåren.
  • Elevkåren utvecklar gemensamma tillvägagångssätt tillsammans med skolan, beslutsfattare och organisationer.
  • Ungdomar kan påverka med hjälp av informationskampanjer och gatuteater.
  • Ungdomar kan vara med och stifta nya, fungerande lagar.
  • En del elever diskrimineras eller mobbas på grund av mens.
  • Diskriminering eller mobbning gäller ofta/ibland kön.
  • Diskriminering kan motarbetas genom att ge människor information så att de ska förstå bättre.
  • Unga har en stor roll i att påverka saker som är viktiga för dem.
1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Se videor om unga aktörer. Skriv till de unga aktörerna i videorna eller till beslutsfattare om saker som ni vill påverka.

Se i videobibliotek videor där de unga aktörerna berättar om sina liv samt om hur de vill påverka frågor som är viktiga för dem själva. Efter att ni har sett videorna gör i smågrupper eller i par en lista över missförhållanden som eleverna skulle vilja påverka. Hur skulle vi genom våra egna handlingar kunna stödja ungdomarna i videorna? Gör en lista över viktiga saker som ni skulle vilja utveckla. Försök hitta på hur man skulle kunna påverka sakerna i listan i Finland. Jämför listorna och idéerna med de andra paren och smågrupperna. Förekommer det likadana utmaningar i Finland som hos de unga aktörerna i videorna och om det förekommer, hur skulle man kunna påverka dem? 

Fortsätt genom att skriva ett vykort till en beslutsfattare eller inflytelserik person: en riksdagsledamot, minister, ledamot av kommunfullmäktige, företagare, aktivist eller en annan person som befinner sig i en maktposition eller som gör påverkansarbete. Ta reda på vem som beslutar om en viktig fråga som ni är intresserade av på er ort eller i Finland. Berätta kort och koncist på korten vad ni tycker att man borde påverka och hur. Skicka korten.  

Alternativt kan ni skriva till unga aktörer. Varje elev väljer en ung aktör som han eller hon skriver ett brev, ett vykort, ett e-postmeddelande eller ett annat slags meddelande till. Berätta i breven om er egen dag och er själva och ställ frågor om personens liv, framtid och drömmar. Skriv i brevet vad ni skulle vilja säga till personen efter att ha hört om hans eller hennes liv och om de viktiga saker för personen som han eller hon vill påverka. Berätta också i meddelandet vilka saker ni själva vill påverka i ert eget liv och hur man kan göra det. Hurdant är det att påverka saker som är viktiga för en själv i Finland? Man kan också skriva ett brev, ett kort, ett meddelande eller göra en video som en del av studier av främmande språk eller på elevens hemspråk. Man kan också genomföra ett meddelande genom att rita, och då kan uppgiften också göras av de allra minsta eleverna. 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Eleverna gör om sig själva en hjältebild och en presentation där man ser vilket Agenda 2030-mål de själva skulle vilja påverka.

Säg att eleverna ska rita och skriva en hjältebild och en presentation om sig själva. Man kan också göra bilden genom att fotografera eller med hjälp av bildbehandling. Bilden och presentationen berättar vad och hur eleven vill påverka. Bilderna kan också vara humoristiska och skämtsamma. Det viktigaste i uppgiften är att eleven ser sig själv som en aktör som kan påverka missförhållanden i världen. Eleven skriver en kort presentation om sig själv och berättar vilket Agenda 2030-mål han eller hon särskilt vill påverka och med vilka medel, och för hurdan slags värld han eller hon vill agera. Samla ihop ett hjältegalleri med bilderna och texterna på en vägg i skolan eller virtuellt till exempel i gruppens egen blogg. 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Bekanta er med de inflytelserika unga som presenteras längre ner. Gör presentationer eller personbilder över de inflytelserika unga personerna och samla ihop dem i ett gemensamt galleri eller som en publikation.

Bekanta er med ungdomar som är modiga och förändrar världen! Det är uppmuntrande och inspirerande att höra om människor som vågar lyfta fram missförhållanden och ingripa i dem. Ta reda på vilka de är? Vilka medel har de använt för att agera? Vad har de uppnått? Varför är den fråga som de lyft fram viktig? Vilka Agenda 2030-mål påverkar varje ung aktör som är med på listan särskilt genom sin verksamhet? Utöver böcker och artiklar hittar ni mer information om ungdomarna i internet, via de unga aktivisternas egna kanaler i sociala medier och i YouTube.  

  1. Greta Thunberg: Svenska 16-åringen Greta Thunberg inledde som 15-åring en skolstrejk och satt varje fredag framför riksdagshuset för att protestera mot Sveriges få åtgärder för att ingripa i klimatkrisen. Greta har även fått mycket internationell uppmärksamhet med sin skolstrejk och hon har uppmuntrat människor att delta i klimatkampanjer i olika delar av Sverige och i andra länder. Till exempel har man också i Finland ordnat lokala demonstrationer samt ett riksomfattande evenemang: Hela Finland klimatstrejkar med Greta!   
  2. MalalaYousafzai: Malala för en kampanj samt skriver och talar för flickors och kvinnors rättigheter. Hon vill lyfta fram alla barns rätt att gå i skola. Malala är den yngsta personen som någonsin mottagit Nobels fredspris. Hon var 17 år då hon tog emot priset. Läs berättelsen om Malala till exempel ur boken Favilli & Cavallo (2018): Godnattsagor för rebelltjejer eller se filmen om Malala. 
  3. CoyMathis: Coys berättelse gäller mångfalden av kön och rätten att vara sig själv. Coy och hennes föräldrar har tillsammans försvarat Coys rättigheter att leva och vara verksam som sig själv och med jämlika möjligheter i sin skola. Ni kan läsa berättelsen ur boken Favilli & Cavallo (2018): Godnattsagor för rebelltjejer. 
  4. PazilaitiSimayijiang:Pazilaiti är en ung politiker som till exempel har varit aktiv i Finlands Gymnasistförbund samt i Helsingfors ungdomsråd som tidigare gick under namnet kärngruppen Krut. Nu är hon vice ordförande för feministiska partiet. Ni kan läsa Pazilaitis berättelse i boken Anttonen & Karppinen (2018): Sankaritarinoita tytöille ja kaikille muille (s. 179). 
  5. BoyanSlat: När Boyan var 16 år blev han orolig på grund av plastskräp som förorenar haven och han började fundera över olika sätt att rengöra haven. Boyan undersökte och utredde frågan och använde flera år för att utveckla teknologi som lämpar sig för rengöring av haven. Han lyckades skapa en bom som samlar skräp, och den anses vara en mycket effektiv och betydande uppfinning som främjar arbetet för att rengöra världens hav. Boyans berättelse kan också läsas i boken Brooks (2018): Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda. Ni kan se videon och läsa om Boyan Slats arbete på Yles webbplats.
  6. Sakris KupilaSakris Kupila är en transaktivist och studerande (doktorand) i medicin. Han är ordförande för Seta under 2019–2020. Han har på många sätt bidragit till att främja könsminoriteters rättigheter såväl i Finland som internationellt. Sakris har bland annat varit frontfigur för människorättsorganisationen Amnestys internationella kampanj för att ändra Finlands translag samt utbildat yrkesmänniskor inom medicin i transfrågor. 

Gör ensamma, i par eller i smågrupper ett porträtt och en kort presentation av varje ung aktör och samla till slut dem i en gemensam tidning, blogg eller ett galleri. Fortsätt med uppgiften Hjältarnas tusen ansikten och samla ihop bilder och presentationer över eleverna i galleriet tillsammans med de unga aktörerna. Samla ihop presentationerna i galleriet grupperade enligt till vilket Agenda 2030-mål de presenterade personerna allra mest hör.  

 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Eleverna skriver i smågrupper eller i par instruktioner för att i sin egen skola genomföra och påverka ett Agenda 2030-mål som de valt. Samla instruktioner i galleriet för en gemensam hållbar framtid och påverkan.

Välj ett av målen för Agenda 2030. Planera och skriv i grupper eller i par egna instruktioner om hur alla kan själva bidra till att uppnå det mål som ni valt i det egna livet. Försök särskilt hitta på sådana instruktioner som är möjliga att genomföra till exempel i er skola. 

Man kan följa dessa instruktioner som skrivits av unga och hämta idéer om hur alla genom sin egen verksamhet kan bidra till att jämlikhet uppfylls:

Källa: Ennakkoluuloja – minullako? Sida 17. 

Vad kan en människa göra? 

En grupp av ungdomar funderar över olika sätt att genom sina egna handlingar främja jämlikhet. 

  • Bemöt andra som du själv vill bli bemött. Omgivningen och hur andra människor bemöts har betydelse för allas vårt välbefinnande. 
  • I stället för att endast dra slutsatser utifrån utseendet eller kulturen, ha som mål att se och bemöta människor som individer. 
  • Våga hjälpa och bry dig om andra! Genom att ingripa i mobbningssituationer är du en förebild för andra och ger stöd åt dem som behöver det. 
  • Agera i sådana situationer såsom du anser är bäst, tänk inte för mycket på vad andra tänker om dig. 
  • I medier fokuserar man ofta endast på att behandla negativa aspekter, vilket kan öka eller ge upphov till fördomar. Försök också lägga märke till positiva texter och kommentarer. Ifrågasätt och tänk själv! 
  • Man ska inte skämta om saker som är smärtsamma och svåra eller personliga för andra. Var försiktig med skämt om du är med människor som du inte känner. 

Källa: Ennakkoluuloja – minullako? Rasismin ja antisemitismin vastainen oppimateriaali yläkouluun ja toiselle asteelle (Anne Frank House, Rauhankasvatusinstituutti ja Helsingin yliopisto). 

Samla ihop instruktionerna som gjorts av alla grupper eller par så att instruktioner som gäller samma Agenda 2030-mål är tillsammans. Läs och jämför instruktionerna. Vad är likadant i alla instruktioner? Är alla instruktioner sådana att vem som helst kan genomföra dem? Förekommer det hinder för påverkan? Vilka är de? Hur är de olika målen och de instruktioner som skrivits om dem kopplade till varandra? Skulle en del instruktioner också kunna höra till ett annat mål eller alla mål? 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Se videor om unga aktörer. Eleverna gör en egen kort video där de svarar på frågorna i elevinstruktionerna på svenska, sitt eget modersmål eller ett främmande språk.

Se videor om unga aktörer tillsammans eller på egna enheter. Diskutera videorna. Gör upp en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använde eller nämnde. Lyssna på vad som motiverade ungdomarna i videorna att vara verksamma i sina egna gemenskaper. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av inflytelserika unga bland målen för Agenda 2030? Fick ni reda på vad som motiverade dem? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur? 

Gör minutvideor på elevens eget modersmålVideorna kan också behandla vilka möjligheter eleven har att påverka det Agenda 2030-mål som är viktigt för honom eller henne själv. Man behöver nödvändigtvis inte använda så mycket talat eller skrivet språk, eftersom bild och ljud talar för sig själva i en bra video.  

Instruktioner för eleven: 

  • Välj en plats där du spelar in hela videon.  
  • Svara på videon på följande frågor: Vad ser jag? Vad hör jag? Hur känns det? Vilken tid och vilken plats?  
  • Vad hände? Vilken sak kunde jag/kunde jag inte påverka? Hur skulle jag vilja påverka?  
  • Lägg till svenskspråkiga undertexter till videon eller skriv talet i videon någon annanstans på svenska.  

Samla videodagböckerna i ett gemensamt videogalleri, där eleverna ser videorna på sin egen enhet eller se tillsammans de videor som eleverna gjort. Diskutera och anteckna hurdana situationer som kommer fram i videorna. I vilka situationer märkte ni att ni kan påverka? I vilka situationer märkte ni att ni inte kan påverka? Vem har i dessa situationer fattat beslutet och påverkat i stället för er? Kunde man även i dessa situationer hitta en möjlighet att påverka slutresultatet? I vilka situationer är det vettigt eller nödvändigt?  

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Se videor om unga aktörer. Gör upp en lista över sätt att påverka och föremål för påverkan. Eleverna väljer ett av målen för Agenda 2030 och spelar in en My Day-video med anknytning till målet.

Se tillsammans eller låt eleverna se på egna enheter i videor i videobibliotek där unga från olika håll av världen berättar om sina liv och om saker som är viktiga för dem och som de vill påverka i sitt liv. Gör en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använder eller nämner. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av de unga aktörerna bland målen för Agenda 2030? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur?  

Bekanta er med målen för Agenda 2030. Varje elev väljer ett mål som han eller hon känner är nära honom eller henne eller viktig och som eleven vill påverka. Eleven dokumenterar sitt liv och sina verksamhetsmiljöer under några timmar eller en dag. Videon berättar hur eleven har eller inte har kunnat bidra till att uppfylla det mål som han eller hon valt under dagen. Det är viktigt att även lägga märke till de situationer där något utgjorde ett hinder för möjligheten att påverka samt att diskutera om hindret i fortsättningen kan avlägsnas eller minskas. Uppgiften kan också göras genom att fotografera eller skriva om det känns främmande för eleven att spela in en video eller om det är tekniskt omöjligt. 

Globaalikasvatus instruktioner om mobilvideoinspelning (på finska).

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Diskutera i smågrupper ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Eleverna ritar en bild eller en bildserie om ett gott liv. Bilderna samlas ihop i en utställning om ett gott liv och en hållbar framtid.

Dela upp eleverna i smågrupper. Varje grupp diskuterar vad som är ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Vilka saker behövs för ett gott liv? Vilka saker är helt nödvändiga? Vilka saker är inte så viktiga? Vad måste ske i livet och vilka saker måste man uppnå för att livet ska vara bra i framtiden? Vems hjälp behövs för det? Varje elev eller grupp ritar en egen bild eller en bildserie om ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Till slut presenteras bilderna för andra. Diskutera om det var lätt för eleverna att föreställa sig hurdant ett gott liv är i framtiden. Vad skulle vi kunna göra för att alla skulle ha ett gott liv nu och i framtiden, som vuxna och gamla? Hur bidrar målen för Agenda 2030 till att skapa ett gott liv för alla? 

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Undersök de ikoner som beskriver målen för Agenda 2030 och bekanta er med de gemensamma målen som gäller alla människor i världen. Gör en bild eller en bildserie som beskriver hur man tillsammans påverkar Agenda 2030-målen.

Räkna hur många år det är till år 2030. Räkna hur gamla eleverna är då. Be att eleverna föreställer sig och beskriver hurdant livet är då. På vilket sätt är livet annorlunda då jämfört med hur det är nu? Vad är likadant? Vad önskar eleverna ska finnas kvar i framtiden? Och vilka saker borde ännu förändras? 

Undersök ikonerna för Agenda 2030-målen. Vilka bilder känner ni igen? Vad tror ni att bilderna betyder? Varför har man valt just denna bild för varje mål? Beskriv för eleverna symbolernas betydelse och bakgrund, till exempel fredsduvan och symbolen för jämställdhet mellan könen. Berätta att målen för Agenda 2030 är viktiga saker som avtalats tillsamman och att alla världens människor behövs för att de ska uppfyllas.  

Planera tillsammans en bild eller en bildserie som beskriver gemensamt arbete för ett gott liv och för jorden. Man kan göra en bild som föreställer deltagande i att uppnå målen genom att fotografera, rita eller någon annan metod som en gemensam uppgift för gruppen eller i smågrupper. Hitta på slagord för bilderna. Samla till slut ihop bilder till ett galleri för ett gemensamt gott liv.  

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Ködiskussion lämpar sig som en inledande uppgift, för att väcka tankar samt för att kartlägga kunskapsnivån i inledningsskedet.

  1. Dela upp eleverna i två rader som står mot varandra. Berätta diskussionstemat för eleverna. Du kan välja temat bland följande: påverkan, hållbar utveckling, FN:s mål för Agenda 2030 eller ett enskilt mål, till exempel mål 5. Jämställdhet mellan könen.   
  2. Eleverna säger i tur och ordning åt den elev som står mittemot dem en sak som gäller det tema som diskuteras.  
  3. Den som är den första i den andra kön ställer sig längst bak i kön och de andra i raden tar ett steg framåt. De elever som står i den motsatta raden rör sig inte. Idén är att man byter par efter att alla elever i raden har sagt något.  
  4. Uppmuntra eleverna att hitta på så många saker som möjligt som gäller temat. Berätta att det är tillåtet att säga egna åsikter och byta åsikt samt att berätta något som man hört av någon annan. 
  5. Dela upp eleverna i smågrupper efter ködiskussionen. I smågrupperna får eleverna samla ihop saker som de hört och berätta vad diskussionstemat får dem att tänka på.  
  6. Efter diskussionen i smågrupper inleds en gemensam diskussion med hela gruppen om temat eller så går man vidare till den uppgift som behandlar följande tema. 
1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Gör en lista eller ett ordmoln över de viktigaste sakerna i livet. Gör informationsinslag eller affischer om viktiga frågor.

Be att eleverna väljer och räknar upp 2–3 saker som är de allra viktigaste för dem och som eleverna önskar ska vara de allra mest hållbara i deras liv. Samla ihop svaren till exempel med Padlet, Mentimeter, Slido eller genom att skriva orden på en lapp och sedan samla ihop alla lappar. Gruppera lapparna så att liknande saker läggs nära varandra. Vilka saker upprepas mest?    

Samla därefter ihop ett ordmoln om saker som eleverna anser fortfarande måste utvecklas i deras egna liv och i hela världen. 

Jämför gruppens ordmoln med målen för Agenda 2030. Vad är gemensamt i era svar och i målen för Agenda 2030? Vad är annorlunda? Vad tror ni att det beror på att just dessa 17 frågor har valts som de viktigaste gemensamma målen som gäller alla jordens människor? Hur berör målen dig? Vilka mål känns viktiga för dig? Vilka känns avlägsna? Vad tror ni att det beror på? 

Gör i smågrupper eller i par korta informationsinslag eller inspirerande reklamaffischer om varje Agenda 2030-mål. Målen gäller alla världens människor, men man kan inte uppnå dem om människorna inte vet vad de är eller hur man kan uppnå dem. Samla ihop informationsinslagen eller reklamen och be andra grupper att bekanta sig med er Agenda 2030-utställning.  

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Gå igenom målen för Agenda 2030 med hjälp av korta nyckelord. Gör upp en lista över sätt att påverka uppfyllandet av målen. Uppgifterna kan göras tillsammans med hela gruppen, i mindre grupper eller i par.

Bekanta er med målen för Agenda 2030. Skriv ut ett färdigt underlag eller gör en önskad tabell över begrepp som gäller målet för hand eller till exempel i Padlet med eleverna. Instruera eleverna att fundera över svar på alla följande frågor och att skriva svaret i den egna rutan för varje mål eller på ett gemensamt papper eller i Padlet. 

  1. Vad vill du veta om målet? 
  2. Tycker du att du kan påverka uppfyllandet av målet? 
  3. Vilken tilläggsinformation behöver du om målet så att du själv kan bidra till att det uppfylls? 
  4. Varför är det viktigt att påverka målet? 

Granska på nytt målen för Agenda 2030. Låt eleverna ställa frågor. Sök information och försäkra er om att alla förstår innehållet i målen och den terminologi som används i dem.  

Mer information om målen finns bland annat på utrikesministeriets webbplats

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. Hälsä och välbefinnanbe
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet
7. Hållbar energi for alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångflad
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap