Photo: Heli Pekkonen, Helsinki

Jämlikhet och mänskliga rättigheter

Jämlikhet innebär att alla får gå i skola och lära sig som sig själva. En icke-diskriminerande och trygg skola uppfostrar aktiva medborgare som deltar och påverkar i skolan och i samhället. Allas likvärdiga delaktighet är nödvändig för att målen för hållbar utveckling ska kunna och uppnås och uppfyllandet av mänskliga rättigheter tryggas.

Jämlikhet och mänskliga rättigheter tillhör alla i alla världens länder. Med tanke på uppbyggnad av en hållbar framtid påverkar de allt: Vem har rätt att påverka? Hur uppfylls barns och ungas delaktighet i Finland och ute i världen? Denna temahelhet presenterar mänskliga rättigheter och erbjuder perspektiv och verktyg för att stärka elevernas aktörskap och delaktighet.

Du kan använda de färdigt sammanställda uppgiftshelheterna: Rekommenderad temadag årskurs 1–3 eller Rekommenderad temadag årskurs 4–9. Alternativt kan du genomföra ett lärområde som lämpar sig allra bäst just för din grupp genom att använda uppgifter som samlats ihop inom temat.

Valitse suositusteemapäivä:

Alla uppgifter enligt temat:

Öva att bilda olika slags grupper. Diskutera hur värdefullt det är att det finns skillnader och likheter i gruppen.

Syftet med övningen är att synliggöra hur varierande en grupp kan vara samt att lyfta fram elevernas individuella skillnader i en positiv och uppskattande anda. Be först att eleverna går alldeles tysta omkring i lokalen. Man promenerar lugnt och ser vänligt på andra. Fortsätt att gå omkring, men berätta åt eleverna ett sätt att hälsa, till exempel att skaka hand, nicka, buga, säga hej eller en annan hälsning som används när man möter en annan.  

Säg att eleverna ska fortsätta gå omkring efter de olika sätten att hälsa. Ge åt eleverna som uppgift att intervjua elever som de möter och att bilda en grupp med sådana elever som har samma egenskap som de själva. Föreslå alltid en egenskap åt gången och utifrån den söker eleverna alltid en ny grupp. Egenskaper kan vara till exempel sockar med samma färg, ögonfärg, födelsemånad, antalet syskon, om man har eller inte har sällskapsdjur, älsklingsmat, modersmål och så vidare.  

Genomgång av övningen: Diskutera vilka tankar och känslor övningen väckte. Varför var grupperna ibland stora och ibland små? Var det varje gång enkelt för alla att hitta sin grupp? Berätta för eleverna att alla kan också ha många egenskaper som ingen annan har. Det finns ingen som är precis likadan, utan vi är alla unika och alla lika värdefulla precis som vi är. 

1. Jämställdhet
2. Minskad ojämlikhet
3. Hållbara städer och samhällen
4. Fredliga och inkluderande samhällen
5. Genomförande och globalt partnerskap

Bekanta er med de mänskliga rättigheterna genom påståenden som gäller barnets rättigheter.

Målet är att lära känna FN:s barnets rättigheter och förstå att rättigheterna gäller alla barn.  

Diskutera först i gruppen vad ”rättighet” betyder. Vad betyder att någon har rätt till något? Vem kan ha rättigheter? 

Framför åt gruppen påståenden som eleverna sedan röstar ja eller nej om. Man röstar genom att sätta sig på huk = nej eller 
att sträcka sig mot taket = ja.  

Genomgång av övningen: Diskutera kort efter varje påstående om det är fråga om en gemensam rättighet som gäller alla barn i Finland och i världen. Gå igenom vid varje påstående om den är kopplad till någon av barnets rättigheter. Det är lättare att göra uppgiften om alla deltagare kan se barnets rättigheter medan övningen pågår. Rättigheterna finns till exempel på svenska Unicefs webbplats.

Påståenden:  

  • Jag har rätt till ett eget namn.
  • Jag har rätt att leka med kompisar.
  • Jag har rätt att slå en kompis om jag blir arg på honom eller henne.
  • Jag har rätt att äta glass till frukost.
  • Jag har rätt att bo i ett tryggt hem.
  • Jag har rätt att vaka så sent som jag vill.
  • Jag har rätt att gå med i en förening, till exempel Finlands naturskyddsförbund eller en scoutkår.
  • Jag har rätt att välja hur jag klär mig.
  • Jag har rätt att varje dag äta hälsosam mat.
  • Jag har rätt att varje dag spela datorspel.
  • Jag har rätt att gå till läkaren om jag blir sjuk.
  • Jag har rätt att själv tänka på saker och bilda mina egna åsikter.
  • Jag har rätt att stanna hemma från skolan om jag inte har lust att gå till skolan.
  • Jag har rätt att gå i skola och lära mig nya saker.

Rättighet är tillstånd till något eller ett löfte om något. Till exempel rätt till utbildning betyder att varje barn får gå i skola och rätt till trygghet behöver att man inte får skada barn. Det finns många exempel: till exempel betyder rätt till åsikt att var och en får bilda sin egen åsikt om saker. Med rättigheter kommer alltid också skyldigheter. När man har rätt till åsikt, har man även skyldigheten att uttrycka sin åsikt så att man inte skadar andra. När man har rätt till utbildning, har man även skyldigheten att gå i skola och låta alla studera i fred.

Det finns många slags rättigheter och på många olika nivåer. En del av rättigheterna har skrivits in i lagar. Vissa rättigheter är sådana att man tillfälligt kan ta bort dem från barnet då det är förenligt med allmänt intresse eller barnets bästa. Man kan till exempel ge barnet rätt att själv välja när han eller hon gör sina läxor. Men om man märker att barnet inte alls gör sina läxor och därmed inte heller lär sig tillräckligt, kan man ta bort rätten att själv välja när man gör sina läxor och läxorna görs vid en tidpunkt som en vuxen meddelar eller tillsammans med en vuxen. En del rättigheter är åter sådana att ingen någonsin kan ta bort dem. Sådana är de mänskliga rättigheterna som gäller för varje människa. Mänskliga rättigheter tillhör alla människor som föds i världen. Även sådana som aldrig ens hört talas om dem! 

1. Minskad ojämlikhet
2. Fredliga och inkluderande samhällen
3. Genomförande och globalt partnerskap

Undersök finländskhet samt antaganden som gäller finländskhet. Illustrera själva det mångfaldiga Finland med egna emojier.

Syftet med övningen är att fundera över vad vi tycker är finländskt och avveckla stereotyper som kopplas till finländskhet. Gör en bildsökning med ordet ”finländskhet”. Svenskspråkiga kan göra bildsökning med både den svenska termen ”finländskhet” och den finska termen ”suomalaisuus” och jämföra resultaten. Vilka är de vanligaste temana på bilderna? Vad annat gemensamt observerar ni på bilderna? Vilka generaliseringar eller stereotyper om finländskhet syntes på bilderna? Diskutera en stund med eleverna hur finländskhet avbildas på bilderna. Kom det fram något överraskande?  

Undersök tillsammans emojier som beskriver finländskhet? Ni hittar emojier i internet med sökorden ”Finland emojis”. Undersök emojierna med hjälp av följande frågor? Diskutera hurdan uppfattning man får om finländskhet utifrån emojierna?  

Vad är gemensamt med hur finländarna beskrivs i emojierna? Till exempel utseende, hudfärg, kläder? Hur ser finländskhet ut i ljuset av dessa emojier och bilder från bildsökningen? Hurdana finländare finns inte med i emojierna? 

Planera och illustrera till slut egna emojier som beskriver den mångfaldiga finländskheten. Man kan göra emojierna genom att rita, måla eller fotografera.   

1. Minskad ojämlikhet
2. Hållbara städer och samhällen
3. Fredliga och inkluderande samhällen
4. Genomförande och globalt partnerskap

Undersök den mänskliga rättigheten till familj, samt de mångahanda sätten att bilda familj. Gör olika slags familjer av figurer.

Rättigheten till familj är en mänskliga rättighet. Familjer är och får se olika ut och variera.  

Uppgiftens syfte är att beakta familjernas mångfald och bredda stereotyper och normer som ofta koppla till familjer. Med hjälp av uppgiften åskådliggörs att det finns väldigt många slags familjer.  

Samla i en påse små leksaksfigurer, till exempel invånare i ett dockskåp eller små dockor. Alternativt kan ni också göra övningen till exempel med figurer som ni klipper ur papp med olika färger.  

Ge eleverna en påse med så många olika slags leksaksfigurer som möjligt. Styr samtalet till exempel med följande hjälpfrågor: Finns det barn i alla familjer som ni gjort? Hur har familjerna bildats? Hur stora är familjerna – hur många barn och vuxna finns det i dem? Av vilka kön är de olika familjemedlemmarna? I hurdana hem skulle familjerna kunna bo? 

Du hittar mer information om familjernas mångfald till exempel på webbplatsen för nätverket Monimuotoiset perheet (på finska).

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen

Diskutera i smågrupper de mänskliga rättigheternas betydelse. Diskutera de mänskliga rättigheternas odelbarhet obestridlighet.

Skriv ut och klipp kort med mänskliga rättigheter. Dela upp klassen i smågrupper med 4–6 elever. Dela ut en kortserie åt varje grupp.

Be att eleverna lägger korten på bordet med textsidan uppåt. Undersök korten och försök lägga dem i prioritetsordning enligt följande: gör en pyramid av korten så att allra högst upp läggs den rättighet som gruppen tycker är den viktigaste, under den två näst viktigaste, under dem tre näst viktigaste och så vidare. 

Vad observerar ni? Finns det ett samband mellan de olika rättigheterna? Är det möjligt att gruppera rättigheterna? 

Diskutera vad som skulle hända om man tog bort en rättighet från mitten av pyramiden. Vilka konsekvenser skulle detta ha för de övriga rättigheterna? 

Källa: Ihmisoikeudet.net: Oikeuspyramidi-tehtävä

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen
5. Genomförande och globalt partnerskap

Diskutera utifrån påståenden familjernas mångfald samt den mänskliga rättigheten till familj.

Uppgiften lämpar sig som fortsättning på behandlingen av familjernas mångfald. Berätta för eleverna att det inte finns rätta eller felaktiga svar i övningen. Också här märker man att det finns väldigt många slags familjer och att en del saker kan vara gemensamma för många av oss, och i fråga om andra aspekter är alla familjer unika.  

Tummen upp: Be att eleverna ska rösta med tummen om det påstående som du säger stämmer för hans eller hennes familj. Tummen upp betyder ”Det stämmer”, tummen ned däremot ”Stämmer inte”. Om tummen hålls horisontellt betyder det ”Jag vet inte”.    

Påståenden:  

  • I min familj gillar alla glass.
  • Min familj har ett sällskapsdjur.
  • I min familj talar vi fler än ett språk.
  • Min familj tycker om att sjunga tillsammans.
  • I min familj har vi ibland en städningsdag.
  • I min familj tycker alla om att sova länge på morgonen under veckosluten.
  • Min familj har ett akvarium.
  • Min familj bor nära skolan.
  • I min familj äter vi ofta gröt till frukost.
  • Hos min familj bor också en eller flera mor- eller farföräldrar.
  • I min familj berättar vi ibland skämt.
1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen

Gör tillsammans regler för tryggare lokaler.

Bekanta er med instruktioner om tryggare lokaler

Fundera med tanke på din egen grupp vad som vore ett bra sätt att komma överens om regler för tryggare lokaler i klassen. Fungerar instruktionerna i er grupp eller gör ni tillsammans sådana som passar er? Instruktionerna kan innehålla ord eller teman som inte är bekanta för alla, så i detta skede är det viktigt att gå igenom dem och se till att alla förstår vad som avses med dem.  

Gå igenom tillsammans instruktionen för trygga lokaler eller gör egna regler för er grupp utifrån dessa. Man kan inleda arbetet till exempel genom att själva eller i par anteckna på papper vad som får var och en att känna sig trygg. Man kan fortsätta uppgiften genom att tänka på och skriva hur de saker som antecknats syns i de fysiska lokalerna samt i beteendet hos de människor som vistas i lokalen. Sedan samlar läraren in pappren och grupperar dem samt ger varje grupp en sammanfattande rubrik. Sådant bakgrundsarbete hjälper att se vad som är viktigt med tanke på trygga lokaler för gruppmedlemmarna.  

Efter att ni har skrivit instruktioner om trygga lokaler för er grupp, kom överens om att instruktionerna ska följas. Försäkra er om att det är klart för alla elever hur man ska göra om man känner sig kränkt eller otrygg.  

Syftet med tryggare lokaler är att garantera att alla får vara sig själva och att de inte diskrimineras eller mobbas för den skull. Instruktionerna för tryggare lokaler gör det lättare att märka när man ska be om ursäkt eller ändra sitt beteende. Syftet med instruktioner om tryggare lokaler är att göra gemensamma lokaler jämlikare och tryggare för dem som hör till minoriteter och grupper som blir utsatta för diskriminering.  

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen

Diskutera egenskaper som förenar och separerar människor och som är viktiga. Anteckna dem i kronbladen på jämlikhetens blomma. Titta på blommorna och deras fina egenskaper.

Uppgiften hjälper att undersöka mångfald i den närmaste omgivningen: vilka skillnader och å andra sidan även likheter finns hos oss människor? 

Dela upp eleverna i grupper med fyra personer. Dela ut åt eleverna blommor som du skrivit ut eller be dem rita en blomma enligt modellen.  

Be eleverna fundera över och nämna en viktig egenskap i dem själva som de övriga gruppmedlemmarna troligtvis inte har. Eleverna skriver denna egenskap i blommans stora, runda kronblad. I blomman små kronblad skriver eleverna en egenskap som förenar två gruppmedlemmar med varandra. Till slut funderar eleverna och skriver i cirkeln i mitten av blomman egenskaper som är gemensamma för dem alla. Instruera eleverna att skriva egenskaper som är viktiga och bestående, inte till exempel klädfärger eller saker som eleverna äger.  

Samla ihop blommorna så att ni kan undersöka dem tillsammans till exempel på väggen eller på ett bord. Hurdana förenande faktorer finns det i er grupp? Hurdana speciella egenskaper finns det i gruppen? Konstatera att alla egenskaper som ni skrivit i blommorna är fina och viktiga. Diskutera hurdant det var att hitta olika och likadana egenskaper mad andra. 

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen

Bekanta er med hjälp av bildserier och textartiklar med marginaliserade grupper samt mediernas sätt att beskriva minoriteter.

Syftet med denna övning är att synliggöra följderna av strukturell diskriminering och särskilt hur människor som tillhör minoriteter beskrivs i berättelser och i medier. Målet är att lära sig att betrakta bilder och berättelser kritiskt. Det är viktigt för läsaren och tittaren att lära sig att fråga vilka som beskrivs, vilkas berättelser som berättas och vilka som oftast förbigås eller lämnas osynliga? 

Välj bland bildmaterialet en bild eller om möjligt flera och bekanta er med den tillsammans eller i smågrupper:  

Reflektera: Ett viktigt syfte med dessa bilder och berättelser är att lyfta fram människor som man inte ser ofta i böcker, tidningar och reklam. Människor som hör till olika minoritetsgrupper är ofta osynliga eller så beskrivs de problemorienterat eller så att fördomarna förstärks. Diskutera vad ni observerade i dessa bilder och berättelser. Hittar ni likadana bilder i era läroböcker? Eller i reklam som ni ser? Hur ser de människor ut som man oftast ser i läroböcker? Eller i reklam? 

Extra uppgift: Skriv åt ditt framtida jag ett brev där du berättar vilken jämlikhetsfråga som är viktig för dig just nu. Berätta för ditt framtida jag i brevet med vilken jämlikhetsfråga du är beredd att arbeta för din egen och för andras skull. Vem tycker du att jämlikhet berör? Vad skulle kunna motivera dig att tala och agera för jämlikhet? Läraren samlar in breven, men läser inte dem. Läraren delar ut breven tillbaka till skribenterna efter en överenskommen tidsperiod.  

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen
5. Genomförande och globalt partnerskap

Ta reda hur olika organisationer främjar uppfyllandet av kvinnors rättigheter.

Se videon om myanmariska Rose Kyaw som berättar om sitt arbete i stiftelsen Women for Women.   

Se videon och diskutera hurdant arbete Rose Kyaw gör i sitt hemland för att kvinnors rättigheter och uppfyllandet av jämställdhet. 

Bekanta er därefter med webbplatserna för tre finländska organisationer som främjar kvinnors rättigheter. Organisationer är till exempel Kvinnosaksförbundet UnionenRuskeat Tytöt samt Kvinnoorganisationernas Centralförbund och dess 60 medlemsorganisationer.

Utred i fråga om tre finländska organisationer vad dessa organisationer gör för att främja uppfyllandet av kvinnors rättigheter. Hurdana arbetsmetoder använder organisationerna och vad försöker organisationerna åstadkomma? 

Jämför den myanmariska och finländska organisationers verksamhet och mål. Vad hittar ni för gemensamt, och på vilket sätt skiljer sig organisationerna från varandra? Till vad behövs organisationer som främjar kvinnors rättigheter i Finland? Till vad behövs organisationer som främjar kvinnors rättigheter i Myanmar? Ni kan också söka organisationer som främjar kvinnors rättigheter i andra länder och jämföra likheter och skillnader i deras verksamhet.  

Jämför till slut dessa organisationer med FN:s kvinnoorganisation UN Women. Vilka skillnader och likheter hittar ni då?  

Om ni skulle starta en egen organisation som främjar kvinnors rättigheter, vad skulle denna organisation göra och vad skulle den särskilt försöka påverka genom sin verksamhet? 

Extra uppgift: Sök precis som ni gjorde i fråga om de tidigare organisationerna information om organisationer vars syfte är att ingripa i jämlikhetsproblem som män och könsminoriteter upplever. Bekanta er till exempel med TrasekSeta och Miehet ry. Bland internationella aktörer kan ni till exempel bekanta er med TGEU, ILGA World och FN:s Free & Equal-kampanj. 

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen
5. Genomförande och globalt partnerskap

Gör inspirerande stärkande slogans om jämlikhet som uppmuntrar till påverkan. Gör affischer med dessa slogans.

Se videon om myanmariska Rose Kyaw och hennes arbete i stiftelsen Women for Women.  

Sök tillsammans information och diskutera vilka jämställdhetsproblem som finns i Finland. Hur skiljer de sig från jämställdhetsproblemen i Myanmar som diskuteras i videon? 

Gör tillsammans en affisch där ni skriver stärkande sloganer och lägger till bilder som gäller jämställdhet. Varför är jämställdhet viktigt? Hur kan alla bidra till att förbättra jämställdheten? Vad tycker ni att jämställdhet betyder? Hur ser den ut? Genomför en affisch genom att rita, måla, fotografera eller med ett bildbehandlingsprogram. Gör en utställning med affischerna på klassväggarna när affischerna är färdiga. 

1. Jämställdhet
2. Minskad ojämlikhet
3. Hållbara städer och samhällen
4. Fredliga och inkluderande samhällen
5. Genomförande och globalt partnerskap

Undersök hur kartorna påverkar vår världsbild och hurdana fördomar vi kan ha om olika länder.

Kartor är ritningar över världen och de har utvecklats för båtresor. Den vanligaste världskartan som används i skolor utgår från Mercators projektion och visar inte kontinenters och länders dimensioner korrekt, utan förvränger norra halvklotet så att det ser större ut än det i verkligheten är. Dessutom lägger den länderna i norr ”ovanför” länderna i södra halvklotet. Den större storleken samt läget högre upp återspeglar sig globalt i människornas tankar om betydelse.  

Dela upp eleverna i smågrupper med cirka tre personer. Ge eleverna stora papper i A2- eller A3-storlek. Be att eleverna ritar världskartan på pappret. Eleverna har 3–5 minuter på sig att rita kartan.  

Be at grupperna visas sina teckningar till andra och fråga grupperna: 

  • Var började ni rita?  
  • Vad ligger centralt/vid kanterna i teckningen?  
  • Vilka områden var de lättaste/svåraste att rita?  
  • Motsvarar storleksdimensionerna verkligheten? 

Diskutera kartornas världsbild och dess effekter: 

  • Skulle man kunna presentera kartan tvärtom, dvs. söder uppe och norr nere?
  • Varför ligger Europa i mitten av kartan?
  • Hurdan vore världskartan om till exempel Australien skulle vara i mitten?
  • Påverkar världskartan människornas uppfattningar om världen? Hur?
  • Påverkar världskartan hur vi ser länderna i norra och södra halvklotet?

Undersök sökresultaten med sökorden: 40 maps that will help you make sense of the world. Ni hittar samma kartor på flera olika webbplatser. I kartorna beskrivs världen ur olika perspektiv och så att olika aspekter lyfts fram. Bekanta er med den världsbild som kartorna förmedlar. Diskutera vilka kartor fick eleverna att inse något nytt. Undersök tillsammans kartorna och diskutera vad de berättar om världen.  

1. Minskad ojämlikhet
2. Hållbara städer och samhällen
3. Fredliga och inkluderande samhällen
4. Genomförande och globalt partnerskap

Sök information och bli inspirerade av människorättsaktivister! Se nätguidens videor om unga aktörer och utred på vilket sätt deras arbete är kopplat till mänskliga rättigheter.

Bekanta er med det arbete som utförs av Deena Nassar som bor i Gaza, Mohammad Dwikat som bor i Västbanken samt Hein Min Oo som bor i Myanmar. Se videorna om Deena, Mohammad och Hein Min i videobibliotek och diskutera tillsammans vad som är gemensamt för det arbete som de tre ungdomarna gör. Anteckna också hurdant arbete som görs med barn och unga som syns i videorna. Hur syns strävan efter jämlikhet och uppfyllandet av barnens rättigheter i dessa tre ungdomars arbete?   

Barnkonventionen i ett nötskal: Barnkonventionen är den mest ratificerade FN:s människorättskonvention i hela världen. 

Barnets rätt till hälsovård eller utbildning är inte en bedömningsfråga, utan barnets rättigheter har skrivits in i FN:s barnkonvention som är en människorättskonvention som binder stater. Finland har åtagit sig att följa barnkonventionen. 

Konventionen har fyra allmänna principer: icke-diskriminering, beaktande av barnets bästa, rätt till liv och utveckling samt respekt för barnets mening.  

Ni hittar mer information om barnkonventionen på nätet på finska med sökorden lapsen oikeudet och på svenska med sökorden barnets rättigheter eller barnkonventionen.   

Extra uppgift: Bekanta er också med andra människorättsaktivister: Mohandas Gandhi, Nelson Mandela, Kalle Könkkölä, Anna Politkovskaja, Ngawang Sangdrol, Koko Hubara, Harvey Milk, Denis Mukwege. Samla ett bildgalleri där ni förutom bilder presenterar aktivister som ni valt och deras arbete. Ni hittar bilder på och information om dessa aktivister i internet. Anteckna vilka Agenda 2030-mål människorättsaktivisterna i denna uppgift särskilt har velat påverka med sitt arbete

1. Hälsä och välbefinnanbe
2. Jämställdhet
3. Minskad ojämlikhet
4. Fredliga och inkluderande samhällen
5. Genomförande och globalt partnerskap

Stå i en ring. En person säger högt påståenden. De som står i ringen tar ett steg framåt mot mitten av ringen om de själva håller med om påståendet. Efter varje svar går man alltid tillbaka i ringen ungefär på samma plats som i början. 

  • Jag tycker att det är intressant att får lära mig mer om jämlikhet och mänskliga rättigheter.  
  • I dag lärde jag mig nya saker om jämlikhet och mänskliga rättigheter.  
  • Efter det här lärområdet kan jag berätta för mina kompisar om jämlikhet. 
  • Jag tycker att ungdomar kan påverka uppfyllandet av mänskliga rättigheter. 
  • Jag tycker att det är viktigt att alla världens ungdomar ska vara sinsemellan jämlika.

Du har 0 öppna uppgifter