Photo: Kirsi Pere/UM, Addis Abeba Etiopia 2015

Ansvarsfull konsumtion

Köpbeslut och konsumtion av tillgångar påverkar miljön och samhället. Temahelheten för ansvarsfull konsumtion ger verktyg för att se sig själv som en del av de globala kedjorna för konsumtion. För att vi ska kunna göra ansvarsfulla val är det viktigt att förstå hur våra konsumtionsvanor påverkar globala produktions- och transportkedjor och de människor som är med i dem.

Ett av målen för denna temahelhet är att stöda ekosocial bildning.  Ekosocialt bildade människor har förståelse om de följder som deras handlingar har på andra människor och naturen. Denna temahelhet erbjuder verktyg för att skaffa information samt för att öva att påverka. Dessa färdigheter behövs för att vi ska kunna göra ansvarsfulla konsumtionsval.

Du kan använda de färdigt sammanställda uppgiftshelheterna: Rekommenderad temadag årskurs 1–3 eller Rekommenderad temadag årskurs 4–9. Alternativt kan du genomföra ett lärområde som lämpar sig allra bäst just för din grupp genom att använda uppgifter som samlats ihop inom temat.

Välj rekommenderad temadag:

Alla uppgifter enligt temat:

Diskutera med hjälp av bilder vilka saker som är nödvändiga för människan och vilka som inte är.

Övningens syfte är att betrakta vilka föremål och saker vi behöver samt vilka varumängder det är nödvändigt för oss att äga. Behöver vi allt och är allt nödvändigt för oss? Övningens syfte är inte att hitta de ”rätta svaren”, utan att väcka oss att betrakta sakerna omkring oss. (Bilaga: Hållbart val-bildkort, material översätts för närvarande). 

Vilka saker på bilderna är de viktigaste för eleverna? Vilka är nödvändiga? Vad kan man inte leva utan? Kan människan leva utan glass? Eller utan föremål? Skulle vi till exempel kunna leva utan telefoner? Vad är skillnaden på meningarna ”Jag behöver…” och ”Jag vill…”? Hur kan man konsumera ansvarsfullt alla de saker som finns på bilderna? 

Rösta om sakerna på bilderna är nödvändiga för oss eller om vi bara vill ha dem eftersom de är ett trevligt tillägg i våra liv. Bilda en åsiktssträcka så att den ena väggen betyder behov och den motsatta väggen saker som vi vill ha men som vi vid behov kan vara utan. Om lokalen är liten eller om gruppen är stor kan man också genomföra detta så att man sätter sig på huk eller sträcker sig upp mot taket. 

Lyft i tur och ordning fram olika bilder och låt eleverna gå omkring i lokalen antingen till väggen för vilja eller för behov. Sträckan är glidande, dvs. man kan också stanna i övningen någonstans mittemellan väggarna eller till exempel i mitten, om det är svårt att fatta beslut. Diskutera kort vid varje bild varför denna sak är nödvändig för oss eller varför vi skulle kunna leva utan den. En del saker kan också vara mycket viktiga för oss, även om vi skulle kunna leva utan dem. 

Exempelfrågor för diskussionen: 

  • Behöver vi en tv eller gör det bara vårt liv trevligare?  
  • Hur många spel behöver jag? 
  • Hur många leksaker behöver jag? Hur många leksaker leker jag med varje dag/varje vecka? 

Fundera över varför vi alltid vill ha nya föremål och saker. Gör saker oss lyckliga? Eller är det viktigt att äga eftersom ”Alla andra också har…”? Beror vänskapen på vilka saker eller kläder du har?  

Dela upp bilderna i två kategorier: saker som vi behöver och saker som vi vill ha. Dela därefter upp bilderna i två nya grupper: saker som man kan köpa och saker som man inte kan köpa. I vilken grupp finns det mer sådana saker som vi vill ha? I vilken grupp finns det mer sådana saker som vi behöver? 

Hälsä och välbefinnanbe
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna

Diskutera med hjälp av bildkorten hållbarheten hos olika föremål. Hur känner man igen ett hållbart val?

Målet är att fundera över olika föremåls effekter på miljön. Vilka val är bra och vilka är dåliga med tanke på miljön? Skriv ut de bilder. Om du vill kan du dessutom ta med annat material, till exempel hushållsartiklar.  

Titta tillsammans på bilderna. Försök gruppera bilderna och hitta par åt dem. Paren har räknats upp längre ner i en lista. Diskutera vilka som är bättre och vilka sämre alternativ med tanke på miljön. Fundera till exempel med hjälp av dessa frågor hur man känner igen ett hållbart val: 

  • Hur ser ett föremål ut om tio år?  
  • Kan föremålet användas många gånger eller endast en gång?  
  • Blir det mycket/litet avfall då man slänger bort föremålet?

Gå till slut tillsammans igenom kriterierna för era val och diskutera dem. Fundera samtidigt över vilka val ni gör dagligen och vilka möjligheter ni skulle ha att göra miljövänligare val. Valen kan göras till exempel mellan följande saker:  

  • engångsmugg – porslinsmugg
  • kortlivad leksak – hållbar leksak
  • plastpåse – tygpåse
  • sugrörsdricka – utflyktsflaska
  • små yoghurtburkar – en liters förpackning
  • frukt som förpackats med mycket plast – oförpackad frukt
  • leksak som förpackats med mycket plast – lätt förpackad/oförpackad leksak 
  • ett nytt klädesplagg – att laga/piffa upp gamla kläder osv.
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna

Gör en lista över vad ni vet om vanliga elektroniska anordningar. Se en video om etisk produktion av bärbara datorer. Finns det etiskt producerad elektronik?

Fundera över din egen eller skolans laptop eller en motsvarande enhet. Vilka råmaterial är den gjord av? Gör en lista över allt ni vet eller gissar om enheten. Hur många olika råmaterial tror ni att en laptop består av? Från vilken del av världen kommer råmaterialet? Var tror ni att datorn är tillverkad?  

Se efter att ha diskuterat och gjort listor videon Eettinen läppäri (Etisk laptop), del 1.

Svara utifrån videon: Vilka olika råmaterial är laptopen tillverkad av? Varifrån kommer råmaterialet?  

Diskutera därefter: Hur många människor behövs för att tillverka en bärbar dator i olika delar av världen?  

Ta reda på: 

  • Vad är kobolt?
  • Var hittar man kobolt?
  • Hur får man den till elektronikindustrin?
  • Varför är den värdefull?
  • Vilka utmaningar är kopplade till brytning av kobolt?
  • I vilka andra enheter används kobolt?
  • Vilka enheter som innehåller kobolt äger ni?
  • Hurdan vore världen utan kobolt?

Gör en tankekarta eller till exempel en Prezi-presentation om era svar. 

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Hållbara städer och samhällen
Hållbar konsumtion och produktion

Se videon om återvinning av elektronik och den cirkulära ekonomin. Svara därefter på frågor i grupper eller i par.

Se efter att ha diskuterat och gjort upp listor videon I den etiska laptopens fotspår, del 4. 

Svara utifrån videon på följande frågor:  

  • Vilka fördelar skulle vi ha om vi ägde mindre? 
  • På vilka andra sätt skulle vi kunna använda anordningar än att skaffa egna? 
  • Skulle du vara beredd att använda en gemensam bärbar dator som du skulle få låna under en viss tid, om du samtidigt skulle får en bärbar dator som man alltid skulle kunna laga? 
  • På vilka villkor skulle du vara beredd att avstå från mobiltelefon? 
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Hållbara städer och samhällen
Hållbar konsumtion och produktion

Undersök reklam i tidningar. Välj de mest onödiga föremålen och tänk ut långvarigare alternativ.

I denna uppgift granskas reklam som påverkar vår konsumtion. Vi ser, hör och läser dagligen hundratals, till och med tusentals reklammeddelanden. Vi är omringade av reklam och våra hjärnor tar emot dagligen otaliga reklammeddelanden som uppmanar oss att köpa och konsumera. Reklamens syfte är att sälja produkter och få människor att köpa dem även om de inte skulle vara nödvändiga. Syftet med denna uppgift är att utreda hurdana produkter som säljs med reklam och vad som får oss att köpa dem samt att lära sig att betrakta sina egna konsumtionsvanor och mottaglighet för reklambudskap. 

Ge eleverna dagstidningar eller tidskrifter eller be dem bläddra i en nättidning. Välj i tidningarna de reklam som ni tycker visar de allra onödigaste föremålen.  

  • Vilken produkt säljer reklamen? 
  • Är föremålet nyttigt eller onödigt, varför?  
  • Kan föremålet användas länge, är det lätt att reparera eller underhålla det?  
  • Ger produkten upphov till mycket avfall? 
  • Vad lovar reklamen om föremålet? 
  • Skulle man kunna ersätta föremålet med ett mer användbart eller långlivat föremål? 
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna

Ta reda på med hjälp av begrepp för ansvarsfull konsumtion vilka aspekter man ska ta hänsyn till i konsumtionen för att man ska kunna göra ansvarsfulla val. Gör tankekartor i smågrupper eller par och samla till slut ihop dem.

Dela ut begreppen som anges längre ner åt paren. Du kan också dela ut inledningstexterna som följer med. Eleverna utreder med hjälp av informationssökning i skolans undervisningsmaterial och internet vad de olika begreppen betyder. Gör en tankekarta av varje begrepp. Samla till slut ihop tankekartorna till en enda stor tankekarta, vars tema är ”Ansvarsfull konsumtion”. 

Ekosocial rättvisa: Ekosocial rättvisa innebär att människor och andra levande varelser bemöts jämlikt i fråga om möjligheter att leva ett liv som passar en själv. Om man till exempel beslutar att bygga en ny gruva i bergssluttningen, tänker man ofta på att den medför fler arbetstillfällen och välbefinnande åt människorna i närområdet. Samtidigt kan detta emellertid till exempel förstöra en djurarts habitat eller kanske måste man fälla skog. Även om någon tycker att berget i fråga endast är en stenhög, kan den i någon annans världsbild vara en levande varelse, en helig plats eller till exempel en gud (se till exempel de la Cadena, 2015, Earth Beings). En ny gruva skulle därmed skada både naturen och en del människors heliga plats, men skulle ge åt andra eftersträvad ekonomisk vinst och försörjning. Ekosocial rättvisa behövs då det diskuteras om man vill genomföra sådana projekt och för vilka människor konsekvenserna är goda och för vilka dåliga.  

Koldioxidavtryck: Med koldioxidavtryck avses den klimatbelastning som en produkt eller tjänst eller ibland till och med människan orsakar. Med andra ord avses med koldioxidavtryck hur mycket växthusgaser som uppstår under en produkts eller verksamhets hela livscykel. Att till exempel se videor i YouTube har också ett koldioxidavtryck. Samtidigt som videon kör i bakgrunden till exempel servrar, informationsnätets olika delar, routrar, modem, apparat för återgivning samt enhetens skärm. Alla dessa förbrukar el och i regel ger elproduktion upphov till växthusgasutsläpp. Även tillverkning av alla dessa anordningar och själva inspelningen av videon har ett eget koldioxidavtryck. Detta betyder att all verksamhet har ett koldioxidavtryck, människan behöver ju också energi för att hålla sig vid liv. Vi får vår energi från maten, och odling och tillverkning av mat orsakar utsläpp.  

Källa: Yle. (26.6.2019). Netti syö kasvavalla tahdilla sähköä ja suurin syyllinen ovat nettivideot.

Hållbar utveckling: Man kan tänka sig att utveckling betyder att samhället förändras mot det bättre. Till exempel när allt fler barn får gå i skola, färre människor lever i fattigdom eller när människans livslängd ökar, tänker man att det sker utveckling. För att utvecklingen ska vara hållbar ska den vara miljövänlig och jämlik och den får inte utgå från skuldsättning eller omfattande förstörelse av resurser, såsom naturresurser. Utveckling sker inte endast i så kallade utvecklingsländer, utan även andra länder, såsom Finland, kan utvecklas i en bättre riktning.  

Cirkulär ekonomi: Syftet med den cirkulära ekonomin är att material ska användas så länge som möjligt och att därmed minska uppkomsten av avfall. I bästa fallet skulle det inte alls uppstå avfall, utan man skulle kunna använda på nytt allt material. Till exempel skulle man tillverka nytt tyg av trasiga kläder och av tyget skulle man åter sy nya kläder. I den cirkulära ekonomin minskar också köp av varor, och människor lånar och delar med sig mer av sina saker. Om till exempel fler familjer skulle kunna använda en gemensam gräsklippare, skulle inte alla behöva köpa en egen och gräsklipparna skulle inte behöva stå stilla den största delen av tiden.  

Barnarbetskraft: I FN:s konvention om barnets rättigheter konstateras att barn inte får ”utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på barnets hälsa eller utveckling”. I regel när man talar om barnarbetskraft talar man också om just sådana situationer där minderåriga måste utföra ett arbete som är farligt eller skadligt för hälsan i stället för att gå i skola. Tyvärr måste miljontals barn, ofta från fattiga familjer, utföra sådant arbete. Arbetet äventyrar deras hälsa och utveckling och samtidigt hindrar det dem ofta från att gå i skola. Utan utbildning är det svårt för barnen att ens som vuxna komma undan fattigdomen och deras egna barn kan senare också hamna i samma situation.  

Allt arbete som utförs av barn är emellertid inte skadligt, till exempel i Finland. Om till exempel en 16-åring arbetar på sommaren i en glasskiosk, anses detta inte vara barnarbete. I en del länder kan barn eller unga till exempel hjälpa sina föräldrar med jordbruksarbete vid sidan av skolan. Om barnet inte skulle hjälpa till skulle familjen kanske inte ha råd att skicka honom eller henne till skolan, det vill säga arbetet kan vara mycket viktigt i barnets liv. Man får emellertid inte låta barn utföra farliga eller tunga arbeten. Förutom skolgång och arbete borde det också finnas tid för lek under barnets dag.  

Rättvis handel: Rättvis handel är ett certifieringssystem för produkter som odlas och tillverkas i utvecklingsländer. Dess syfte är att säkerställa att odlarna får en ersättning som de kan leva på för sitt arbete. Odlarna som omfattas av Rejäl handel ska följa många slags regler, till exempel är det förbjudet att använda bekämpningsmedel som är skadliga för miljön samt barnarbetskraft, och arbetstagarna ska garanteras organisationsfrihet och trygga arbetsförhållanden.  

Målet för Rättvis handel är att minska fattigdomen, och de odlare som omfattas av certifikatet har också ofta bättre livsförhållanden än andra. Det kan emellertid vara svårt att få ett certifikat, och de allra fattigaste odlarna i utvecklingsländerna får nödvändigtvis inte ta del av dess fördelar.  

Ett ansvarsfullt företag: En ansvarsfull verksamhet är sådan som inte skadar andra eller en själv nu eller i framtiden. Ett ansvarsfullt företag handlar ansvarsfullt ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Ett sådant företag är ekonomiskt lönsamt, dess anställda har bra och trygga arbetsförhållanden, det går att leva på lönen för arbetet och företaget orsakar inte oproportionerliga men för miljön till exempel genom förorening.  

Grönmålning: Man talar om grönmålning när ett företag i sin kommunikation försöker ge ett intryck om att vara ansvarsfullt och särskilt miljövänligt, men i verkligheten ändå inte handlar särskilt ansvarsfullt. Eftersom många konsumenter emellertid vill köpa endast ansvarsfulla produkter, försöker företaget verka ansvarsfullt för att ge ett gott intryck. På motsvarande sätt talar man om pinkwashing när ett företag försöker se ut som att det stöder minoriteters rättigheter, även om det i verkligheten inte gör något för minoriteter.  

Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Minskad ojämlikhet
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna

Undersök konsumtionsvaror som används i vardagen och i vilka bomull har använts som råmaterial. Gör en undersökning och korta presentationer om föremålen och bomull och samla ihop dem.

Skriv i smågrupper en lista över hurdana föremål och saker ni har använt i dag efter att ni har vaknat.  

Diskutera vad som menas med råmaterial. Gör en lista över alla råmaterial som ni känner till.  

Ett av de vanligaste råmaterialen för konsumtionsvaror är bomull. Ringa in i den första listan de saker i vilka bomull har använts som råmaterial. Om ni inte är helt säkra, kontrollera detta ur varan eller föremålet (till exempel tvättlappen på kläder) eller på produktens webbplats.  

Gör en affisch eller en annan presentation, till exempel en video eller Prezi om temat ”Jag och bomull”. Rita eller ta bilder på alla föremål och varor som innehåller bomull och som ni har använt i dag. Samla ihop affischerna, videorna eller Prezi-presentationerna i ett gemensamt ”Vi och bomull”-galleri. Titta på presentationerna tillsammans och diskutera hurdan vardagen skulle vara utan bomull.  

Uppgiften kan också genomföras genom att ta 1–3 foton som beskriver bomullens betydelse i elevens liv. Bilderna samlas i ett gemensamt galleri. Hitta på åt galleriet ett namn som förenar bilderna.  

Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna

Undersök i vilka delar av världen människor har arbetat för att tillverka våra kläder. Markera platserna på kartan. Undersök de olika skedena i produktionskedjan för kläder som tillverkas av bomull.

Välj ett av era egna kläder eller accessoarer som innehåller bomull. Ni kan kontrollera råmaterialet ur plaggets tvättlapp eller till exempel på webbplatsen.   

Markera härefter på världskartan: 

  • Varifrån har du köpt eller fått plagget?  
  • Var har man sytt plagget? Om det inte står på plaggets tvättlapp eller på nätet var plagget är tillverkat, ta reda på vilka som är de vanligaste länderna där klädmärket i fråga tillverkas. 
  • Var har man sannolikt vävt tyget?  
  • Var har man sannolikt färgat tyget? 
  • Var har man mest sannolikt odlat och plockat bomullen? 
  • Vilka är världens största bomullsproducenter? 
  • Längs vilken rutt har plagget eller accessoaren troligtvis transporterats till dig? 

Läs i tilläggsmaterialet vilka olika skeden som hör till produktionskedjan för kläder som tillverkas av bomull. Skriv eller rita och synliggör produktionskedjan för det egna plagget till exempel som en serie eller som foton.  

Diskutera till slut tillsammans:  

  • Var det lätt eller svårt att spåra plaggets produktionskedja? Varför? 
  • Borde det vara lätt att se produktionskedjan? 
  • Vilken ny information fick du om plaggets produktionskedja?  
  • Visste du hur många arbetsskeden som hör till en produktionskedja för kläder? 
  • Hur skulle jag kunna göra mer ansvarsfulla val då jag köper kläder? 

Mer information om produktionskedjan för bomull finns i Eettisen kaupan puolesta ry:s material ”Puuvillan polut globaalissa kaupassa” (på finska).

Ni kan undersöka de olika skedena i produktionskedjan för kläder som tillverkas av bomull i klädkartan som tagits fram av Eettisen kaupan puolesta ry.

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Minskad ojämlikhet
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna

Öva att ta ställning och motivera åsikter med hjälp av en värderingssträcka. Påståendena gäller reklam och konsumtion. Fortsätt med att göra egna motreklam.

Med värderingssträckan kan man uttrycka sin åsikt om påståendena genom att ställa sig längs en imaginär sträcka där den ena änden betyder ”Ja” och den andra ”Nej”. Efter att eleverna valt sina platser kan de elever som vill berätta om sina åsikter. Poängtera för eleverna att man inte ska håna någons svar i uppgiften eller hitta skyldiga. Syftet är att upptäcka i vår livsstil gemensamma drag, varav en del är skadliga för miljön, och att vakna upp och börja fundera om de finns alternativ för våra allmänna tillvägagångssätt.  

Påståenden: 

  • Jag får nödvändig information från reklam.
  • Jag får ofta sådana kläder och saker som jag önskar.
  • Reklam får mig att vilja få nya saker.
  • Reklam påverkar inte mig.
  • Jag vet var i världen min tröja är tillverkad.
  • Jag vet vart mina gamla mobiltelefoner har hamnat efter användningen.
  • Hemma hos oss ligger det gamla kläder eller telefoner.
  • Jag vet vad motreklam är.

Fortsätt genom att göra egna motreklam eller samhällsreklam som inspirerar till ansvarsfull konsumtion och klimatgärningar. Hitta på en egen reklamslogan samt illustrering till reklamen. Reklamen kan även innehålla tips och instruktioner för eller information om ansvarsfull konsumtion. Då ni planerar reklam, diskutera tillsammans om ni anser ett er egen reklam är etiskt hållbar. 

Närmare instruktioner om att göra motreklam finns i Handboken Medialukutaitoa vastamainoksista (2018, på finska). Sida 5 i handboken har också använts som källa för denna övning.
 

Hållbar konsumtion och produktion

Identifiera och anteckna missförhållanden som gäller konsumtion och som eleverna vill påverka. Planera och genomför en påverkanskampanj som gäller hållbar konsumtion.

Bekanta er först med målen för Agenda 2030 i smågrupper eller par. Bekanta er närmare med mål 12, målet för hållbar konsumtion. Dela ut Agenda 2030-målen 1, 7, 8, 9, 10, 13 åt paren. I denna övning definierar eleverna ett problem som gäller konsumtion. Problemet analyseras och väljs utifrån hur eleverna kan påverka problemet i sitt eget liv och i skolan. Till slut utvärderas vad man åstadkommit. Dela upp eleverna i smågrupper efter att ni bekantat er med målen. 

Fas 1: Vilken fråga som gäller konsumtion vill vi påverka? Vilken företeelse stör dig hemma eller i skolan eller med vänner? Vad borde förändras? Gör en lista över allt som ni diskuterat. När man går igenom resultaten av idékläckningen ser man vilka teman gruppen lyfter fram. Diskutera dem och välj ett eller flera teman som ni börjar undersöka. 

Fas 2: Hurdant är det problem som gäller konsumtion som ni valt? Vad anser ni att det beror på? Har ni redan tillräckligt med information om problemet eller behöver ni mer bakgrundsinformation? För att man ska kunna göra något åt problemet, måste man först känna det. Man måste utnyttja all den information som gruppens medlemmar redan har och lyfta fram allas tankar. Diskutera och samla ihop tankar och åsikter om det problem som ni valt: Hus skulle man kunna påverka problemet? Kan ni lösa hela problemet? Kan ni påverka det på något sätt? Vilka förslag på lösningar eller sätt att påverka kommer ni på? 

Fas 3: Hur förändrar ni världen genom era gärningar? Nu är det dags att göra något konkret! Ni kan planera i smågrupper till exempel en affisch som tar ställning, en morgonsamling, en kampanj, ett evenemang, ett informationsinslag eller till exempel en kontrollista över ansvarsfull konsumtion i skolan! Ta ställning och påverka genom er verksamhet ett problem eller missförhållande som ni valt och som gäller konsumtion.  

Fas 4: Vad åstadkom vi? Vad sker härefter? Planera hur ni skulle kunna fortsätta hädanefter. Vidta genast åtgärder eller gör tillsammans en tidsplan som ni använder för att börja genomföra planen. Kom överens med lärare och skolans personal eller andra aktörer utanför skolan om en tidsplan för det fortsatta arbetet.  

Källa: Dagsverkets Vaikuta!-metodhandbok (2017, på finska och engelska) innehåller närmare anvisningar för en längre påverkansprocess som följer kritisk pedagogik.

Ingen fattigdom
Hållbar energi for alla
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Minskad ojämlikhet
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna
Genomförande och globalt partnerskap

Gör affischer eller videor som uppmuntrar till ansvarsfullare konsumtion.

Planera och gör affischer eller korta videor som tar ställning och uppmuntrar till ansvarsfulla val. Välj ett temaområde eller en konsumtionsvana där ni vill uppmuntra andra till mer hållbara val. Använd den information ni skaffat i tidigare uppgifter. Samla ihop affischer eller videor i en gemensam utställning eller ett videogalleri. Avsluta dagen med att läsa affischernas budskap eller se videorna och anteckna alla instruktioner och budskap som ni kan införa genast. Genomför i skolan elevernas idéer om ansvarsfullare konsumtion. 

Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna

Man sitter eller står i en ring eller på sina egna platser. Visa med handen i vilken omfattning du håller med om påståendena.  

En hand som är nära golvet betyder att du inte alls håller med om påståendet och en hand som är nära taket betyder att dur är helt av samma åsikt.  

Påståenden: 

  • Jag tycker att det är intressant att lära sig mer om ansvarsfull konsumtion.  
  • I dag lärde jag mig många nya saker om globala produktions- och transportkedjor.  
  • Efter den här inlärningshelheten kan jag berätta åt mina kompisar om ansvarsfull konsumtion.  
  • Jag tycker att ungdomar kan bidra till hurdana konsumtionsval man gör i den egna omgivningen.  
  • Jag tycker att det är viktigt att ungdomar kan påverka andra människors, skolors eller städers konsumtionsval. 

Du har 0 öppna uppgifter