Uppgifter enligt mål

Öva att berätta om sin egen åsikt, motivera, rösta och komma med nya idéer på barnens möte.

Be att eleverna ska ställa frågor om eller lyfta fram missförhållanden som förekommer i skolans vardag och som de skulle vilja utveckla.

1. Att lyfta fram ett missförhållande: När en elev kommer på ett missförhållande eller ett utvecklingsområde, be honom eller henne berätta
   • varför missförhållandet är ett missförhållande – hur påverkar det elever?
   • vilka goda följder kan det få om missförhållandet ändras?
2. Att lyssna på andra: Man ber andra ge sina åsikter om nämnda missförhållande. Förutom att berätta verbalt om sin åsikt eller synpunkt kan man också uttrycka sig genom att rita, fotografera eller visa på en bild.
3. Omröstning: Efter att alla missförhållanden har presenterats kan eleverna rösta i vilka alla missförhållanden man ska ingripa. Omröstningen kan genomföras till exempel så här: ”Elever som är av samma åsikt kan stå upp/göra tummen upp/lyfta upp ett smiley-kort”.
4. Att söka lösningar: När tillräckligt många anser att man ska ingripa i ett missförhållande diskuterar man tillsammans
   • Vem som skulle kunna ingripa i det?
   • Kan eleverna själva göra något åt saken?
   • Åt vem borde man berätta om saken (till exempel andra elever, föräldrar, lärare…)

Till slut kan man åter rösta om vilken åtgärd som ska väljas och komma överens om genomförande av den.

Det är viktigt att lyfta fram i diskussionen att allas åsikter är viktiga och att det inte finns rätta eller felaktiga svar på frågorna. Det är viktigt att situationen är trygg: alla har rätt att bilda en helt egen åsikt (även om kompisen bredvid skulle vara av annan åsikt) och berätta om den. Man får inte kritisera andras åsikter.

Hänför sig till följande mål:

Dela upp klassen i sju smågrupper. Varje smågrupp får ett informationskort (PDF) där man berättar om en samhällsideologi, ett statsskick eller ett demokratiskt ideal. Elevernas uppgift är att

1. bekanta sig med sitt tema
2. hitta en existerande stat (i historien eller nutid) där systemet eller ideologin har blivit verklighet
3. göra en plan för hur man skulle kunna motivera för andra att det egna systemet är det bästa
4. lyckas övertyga de övriga eleverna om att detta system är det bästa och borde införas i Finland.
5. Till slut röstar eleverna om det bästa systemet (eller de bästa motiveringarna).

Fas 1.

Grupperna läser informationskortet och gör en tankekarta om dess innehåll. Informationen kompletteras med uppgifter från nätet eller undervisningsmaterial. Som sökord kan man använda centrala begrepp i informationskorten samt ord som synliggör de demokratiska rättigheterna eller bristen på dem, till exempel ”demokratiska rättigheter”, ”demokratiska stater”, ”autoritarism”, ”diktatur”, ”demonstration”, ”den fria pressen” och så vidare.

Fas 2.

Grupperna söker en existerande stat (i historien eller nutid) där systemet eller ideologin har blivit verklighet och en där den inte har genomförts och som de bekantar sig närmare med.

Använd de stater som ni valt som exempel när ni jämför:

• Hur känner man igen en demokratisk stat?
• Hur känner man igen en stat utan demokrati?
• Finns det dissidenter, demonstrationer, medborgarverksamhet, fri press i referensländerna? Om inte, varför? Hur behandlar staten dissidenter?
• Vilka problem orsakar bristen på demokrati medborgarna?

Fas 3.  

Sedan är gruppernas uppgift att övertyga andra om att den ideologi som beskrivs i deras kort är den bästa – oberoende av om den fungerar i verkligheten eller om den ens respekterar mänskliga rättigheter.  

Gruppen planerar ett gemensamt anförande som ska övertyga andra. På vilka grunder är det egna systemet det bästa? Använd de stater som ni valt som exempel på hur väl era system fungerar. Hjälpfrågor för att skriva talet: 

• Hurdan ideologi eller hurdant ideal/system representerar ni? 
• Vilka vore de goda följderna om detta system skulle råda?

Fas 4. Lobbying 

Grupperna delas upp i nya smågrupper så att varje ny grupp har en elev från de förra smågrupperna. I de nya grupperna har varje elev en minut på sig att berätta varför det egna systemet är strålande. De övriga eleverna kan ställa preciserande frågor och utmana talaren. Läraren kan ta tid och säga när man ska byta talare, så att alla i smågruppen får tala. 

Fas 5. Omröstning 

Alla har en röst i omröstningen. Man får inte rösta på gruppens egen presentation.  

Varje grupp presenterar i tur och ordning sitt system för mötet och försöker än en gång övertyga andra om hur utmärkt det är. De övriga eleverna får ställa preciserande frågor och kommentera presentationen.  

Efter varje presentation ordnas en omröstning. Om förslaget får mer JA-röster går det igenom, dvs. klassen har på låtsas valt ideologin/idealet/systemet i fråga som ett nytt system för Finland. Om förslaget får mer NEJ-röster, förkastas förslaget. 

Avslutningsdiskussion: 

• Är ni nöjda med omröstningens resultat? Varför?
• Hur kändes det att förespråka ett system som man inte tror på eller som man tror på?
• Vilka slags motiveringar var allra effektivast? Vilka slags motiveringar var svagast?
• Vad vädjade ni till då ni påverkade varandra (känslor, intellektet, fakta, ekonomin, solidaritet…)
• Vilken ideologi var den mest bekanta? Varför?
• Hurdant politiskt system har Finland?
• Vad tycker ni vore ett perfekt samhällssystem? Vilka olika drag skulle förenas i det?
• I vilken form av demokrati är det lättast att för barn och unga att delta?

Informationskortens källor:
Webbplatsen Hima – Historiaa maahanmuuttajille.
Alhanen, Kai & Perhoniemi, Tuukka: Demokraattinen perintömme (2017, Vastapaino)  

Övningens källa: 
Allianssi ry (2011) rollspelet Gaia – Kansojen kokous.

Hänför sig till följande mål:

Övningen kan göras ensam, i par eller i smågrupper.  

Be att eleverna ska reflektera över och skriva ner företeelser och missförhållanden som de skulle vilja påverka. Objektet som de vill påverka kan vara personligt för dem, något som ingår i den egna vardagen eller en större, global företeelse. Det kan också vara ett missförhållande som kommit fram i Grundorsaker-övningen.  

Hjälpfrågor för reflektioner: Vilken sak eller vilket missförhållande har på sistone bekymrat, väckt diskussioner eller känts irriterande eller orättvist? Om du hade makten att förändra något i samhället, vad skulle du förändra? 

Planera ett kort anförande om temat. Presentera och motivera era egna åsikter om temat då ni håller anförandet. Hjälpfrågor för att skriva anförandet:  

1. Vad vill jag förändra? 
2. Varför är saken viktig?  
3. För vilka är saken viktig?  
4. Hurdan förändring skulle behövas för att detta ska bli verklighet?  
5. Vilka ansvarar för förändringen – vem kan få till stånd en förändring?  

Varje elev eller grupp håller i tur och ordning sitt anförande. Läraren eller en av eleverna antecknar synligt de åsikter och ställningstaganden som kommer fram i anförandena. Till slut går man igenom alla ställningstaganden och diskuterar hur man allra bäst skulle få uppmärksamhet för dem. Skulle detta kunna bli en nyhet eller en insändare? Vore det bra att ordna ett evenemang eller en kampanj för att missförhållandet skulle få uppmärksamhet och så att man skulle kunna förändra det? Diskutera tillsammans eller i smågrupper vilka saker ni ska börja driva och hur. Skriv också ner olika sätt att påverka eller att få uppmärksamhet för företeelsen.   

Källa: Pidä silmät auki – jutuntekijän opas, s. 9 (2017).

Uppgiftshelheten har bearbetats utifrån uppgiften i materialet i Pidä silmät auki – Jutuntekijän opas som producerats av Tidningarnas Förbund. Tidningarnas Förbunds verksamhet inom mediepedagogik främjar barns och ungas kritiska mediekompetens och användningen av nyhetsmedier i undervisningen. Övningarna i Jutuntekijän opas har tagits fram av Nuorten ääni -toimitus. Det är Helsingfors stads ungdomstjänsters media- och demokratifostransprojekt, där unga får sin röst hörd i medier. 

Hänför sig till följande mål:

Eleverna fortsätter med Grundorsaker-övningen (66) i grupper.  

Fas 1: Drömkarta 

Be eleverna göra en drömkarta där de visionerar hur världen skulle se ut om missförhållandet i Grundorsaker-övningen skulle bli löst. Hjälpfrågor: Vilka vore bra konsekvenser av att missförhållandet skulle bli löst? Hur skulle människan, naturen och ekonomin må? Gör en lista över bra saker som skulle följa av dessa bra konsekvenser.  

Betrakta sedan trädet som man gjorde i Grundorsaker-övningen. Vad borde förändras i trädet för att den positiva drömmen skulle vara möjlig? Gör en lista över krav på förändring. 

Fas 2: Hjärnstorm 

Därefter kommer eleverna med idéer om hur man genom olika och varierande sätt kan få till stånd en förändring och uppnå ett positivt resultat. Uppmuntra eleverna att tänka modigt och kreativt samt att anteckna så många idéer som de kommer på, utan att censurera dem i detta skede. 

Fas 3: Filtrering 

Efter att ni gjort en lista över idéer, be att eleverna granskar dem kritiskt. 

• Löser idén grundorsakerna till problemet?  
• Skulle idén orsaka problem någon annanstans? 
• Tar idén hänsyn till de människor som problemet och dess lösning berör? 
• Skulle idén kunna få till stånd den förändring som ni önskar? 
• Skulle man kunna bedöma hur man lyckats? Hur? 
• Är idén genomförbar? Varför? Varför inte? 

Be därefter att grupperna väljer bland sina idéer till lösning en som verkar stark. 

Fas 4: Från idé till handling 

Sedan gör man i smågrupperna en plan för hur man skulle kunna genomföra idén. 

Stödfrågor för att göra en plan: 

• RAMAR: I vilken omfattning vill ni genomföra er plan: på individuell nivå, den egna närmaste omgivningen, Finland, Europa, världen…? 
• MÄNNISKOR: Vem måste man få med: som expert, för att genomföra, stödja, höra om planen? 
• HUR: Vilka medel används för att genomföra planen? 

Be till slut att eleverna ska fundera över om planen är realistisk och effektiv. 

• UTMANINGAR: Vilka utmaningar kan man möta vid genomförande av planen? Hur skulle man kunna lösa utmaningarna?  
• UTVÄRDERING: Hur skulle man kunna utvärdera genomförandet? 

Fas 4: Alla med! 

Gör en presentation om er handlingsplan för den övriga klassen. Syftet med presentationen är att få alla att bli intresserade av er plan.  

I presentationen berättar ni på det sätt som ni själva vill följande:  

• Hurdan är den värld som ni drömmer om: ”Vi önskar att vi hade en värld där…” 
• På vilket problem har ni tänkt lösningar: ”Men tyvärr är problemet att…” 
• Hurdan verksamhet har ni planerat: ”Vi kan emellertid förändra världen så här…” 
• Hur kan andra delta i kampanjen och varför lönar det sig för dem att delta: ”Du kan också komma med…” 

Presentationen kan göras i önskat format: en videoinspelning (till exempel en vlogg), en talad redogörelse, en minipjäs, en samhällelig reklam, ett hörspel eller en serie som sätts upp på väggen, och presentationen kan innehålla till exempel en inkluderande minifrågesport, ett utmanings- eller gissningsspel, en petition eller till exempel ett medborgarinitiativ. 

Diskutera till slut tillsammans med hela klassen:  

Hur fick ni andra att bli intresserade av er handlingsplan? Hurdana presentationer inspirerade dig? Hur kan kunskaper om och förståelse av företeelsen samt ökad empati förändra världen? Vilket skulle öka handlingsplanens trovärdighet?  

Källa: Övningen utgår från Fredsskolans övningar. 

Hänför sig till följande mål:

Börja med att se videon Världens största lektion om FN:s mål för hållbar utveckling. Be eleverna att uppmärksamma de utmaningar som gäller förverkligandet av hållbar utveckling. 

Anteckna tillsammans på tavlan vilka utmaningar man berättade om i videon. 

Dela upp eleverna i smågrupper. Be att varje grupp väljer en utmaning från tavlan eller tänker ut en annan utmaning eller ett missförhållande som alla i gruppen känner igen och skulle vilja påverka.

Fas 1: Träd Varje smågrupp får ett papper i storlek A3 eller A2, tuschpennor och klisterlappar. Man ritar på pappret ett stort träd med rötter, stam och grenar. På trädstammen skriver gruppen det påverkansobjekt de valt, dvs. ett missförhållande som man försöker påverka. Man kan också göra övningen till exempel med Padlet, Flinga eller Prezi. 

Fas 2: Trädets rötter och grenar. Gruppen diskuterar och skriver på klisterlappar orsaker till problemet och dess konsekvenser. Orsakerna skrivs på lappar med en färg och konsekvenserna på lappar med en annan färg. Orsakerna som orsakar missförhållandet sätts upp på trädets rötter. Konsekvenserna som följer av missförhållandet sätts upp på trädets grenar.  

Be att eleverna funderar över orsaker bakom problemen. Till exempel kan torka vara orsaken till brist på rent vatten, klimatförändringen är orsaken till torka, mänsklig verksamhet är orsaken till klimatförändringen och så vidare. Man kan lägga dessa orsaker som går djupare längre ner vid rötterna, varvid man kommer till roten till problemen. Går någon konsekvens tillbaka till orsakerna och skapar därmed en negativ cirkel? 

Fas 3: Presentation av trädet. Smågrupperna presenterar sina färdiga träd åt de andra smågrupperna. De andra grupperna kommenterar samt ställer frågor och kompletteringar. Grupperna kompletterar sitt eget träd utifrån andras kommentarer. 

Fas 4: Att skaffa information. Grupperna söker mer information från olika källor för att de ska bättre kunna förstå företeelsen och orsakerna bakom den. Gruppen skriver i trädet nya tankar som de får genom att söka mer information. 

Intervjuer av experter. I detta skede är det möjligt att komplettera informationssökningen genom att intervjua experter per telefon, e-post eller ansikte mot ansikte. Eleverna diskuterar tillsammans med den övriga gruppen och lärarna vilka experter de skulle kunna intervjua för att få mer information om den företeelse de valt. Precisera först vem eller vilka som kunde vara experter i fråga om företeelsen och hur man skulle får kontakt med dem.  

När man börjar ha mycket information om företeelsen kommer gruppen med idéer om vilka som vore de bästa sätten att förändra situationen och lösa problemet. Man kan också be experten ge råd om hur man kan påverka missförhållandet. Gör någon instans redan något åt företeelsen? Hur skulle unga kunna påverka den företeelse som de valt eller få människor att uppmärksamma den? Hurdana sätt att påverka skulle man kunna använda?  

Man kan fortsätta arbetet med PÅVERKA: Drömmar blir verklighet eller PÅVERKA: Om jag fick bestämma…-övningar. 

Hänför sig till följande mål:

Undersök undervisningsmaterial, såsom läroböcker och annat material som ni använder i klassen, genom jämlikhetsglasögon.

• Förekommer olika kön lika mycket på bilderna? Räkna och jämför.
• Gör människor som tillhör olika kön samma eller olika saker?
• I vilka yrken visas människor som tillhör olika kön?
• Finns det etniskt sett många slags människor på bilderna?
• Finns det människor med fysiska funktionsnedsättningar på bilderna?
• Finns det människor i olika åldrar på bilderna?
• Hurdan är en finländsk människa enligt boken?
• Hurdana familjer finns det på bilderna? Finns det andra alternativ än mamma, pappa, flicka och pojke?
• Hurdana människor saknas på bilderna?
• Varför är det viktigt att bilderna ska innehålla många slags människor som gör många slags saker?

Hänför sig till följande mål:

Fas 1: Vilka utövar makt?  

Be att eleverna skriver på lappar makthavare som bestämmer om saker som påverkar elevernas liv i skolan och utanför skolan. Eleverna skriver namnet på en instans på varje lapp och sätter upp lappar på klassväggarna i egen takt. Man kan också samla in ord digitalt.  

Ställ hjälpfrågor åt eleverna: Vem/vilka stiftar lagar? Vem övervakar att lagar följs? Vem beslutar om hälsovården? Vem/vilka beslutar om vad som ska undervisas i skolan? Vem/vilka underrättar medborgarna om beslut som fattats?   

Listan som görs av eleverna kan kompletteras med aktuella nyheter och frågor som samhällsdebatter väcker. Styr eleverna att uppmärksamma hur många beslut som hela tiden fattas om sådant som har en central betydelse för deras liv och vilka instanser som utövar makt fortfarande fattas på väggen. 

När eleverna har satt upp alla sina lappar på väggen fråga dem om de borde lägga till exempelvis följande instanser: partier, medier, armén, riksdagen, statsrådet, kommunfullmäktige, medborgarorganisationer, rättsväsendet, polisen, läroanstalter, religiösa samfund, vårdnadshavare, lärare, tränare, företag osv. Försäkra dig samtidigt om att eleverna har en uppfattning om alla makthavare på väggen. 

Fas 2: Hur utövas makt?  

Dela upp eleverna i smågrupper och ge åt varje grupp en makthavare i samhället som de bekantar sig närmare med. Varje smågrupp gör en tankekarta och antecknar i mitten namnet på instansen i fråga (till exempel kommunfullmäktige, parti osv.) och runt omkring skrivs alla de saker som makthavaren utövar makt på i samhället. Sök information i internet och andra informationskällor. När tankekartorna är färdiga gör en utställning av dem på väggen eller i korridoren.  

Diskutera tillsammans: Är alla maktutövning synlig i samhället? Vilka aktörer och instanser som utövar makt var bekanta sedan tidigare? Vilka hörde ni om nu för första gången? Är det lätt/svårt att hitta information om maktutövning?   

Fas 3: Hur kan jag påverka maktutövare?  

Be eleverna hitta på och skriva ner sina egna sätt och möjligheter att påverka olika instanser som utövar makt. Sedan fäster eleverna lapparna på väggen bredvid tankekartorna.  

Diskutera därefter vilka sätt att påverka som är lätta och vilka åter svåra att genomföra, vilka som är nyttiga och vilka skadliga. Du kan också fortsätta genom att personifiera makten och be eleverna att skriva ner namn på enskilda människor som de vet är verksamma i varje instans som utövar makt.  

Diskutera vilka drag de maktutövare som eleverna identifierar har (ålder, kön, etnicitet, funktionsförmåga, utseende, sätt att tala, yrke, utbildning). Vad säger detta om maktfördelningen? 

Fas 4: Paneldiskussion  

Ordna i skolan en paneldiskussion och bjud in representanter för instanser som utövar makt i samhället. En del av diskussionsdeltagarna kan också komma från skolans elevkår. Perspektivet kan till exempel vara ”Hur hörs barns och ungas röst i beslutsfattandet?”.  

Alla i klassen tänker ut frågor till paneldeltagarna. Rösta vidare tio frågor som ni vill ställa åt panelen. Välj åtminstone två diskussionsledare för diskussionen – ni kan ordna val också om diskussionsledarna. I valet kan alla som vill ställa upp som kandidater och berätta varför det vore bra diskussionsledare. Man kan dela ut en del av frågorna till elever bland publiken. Man kan också dela ut alla frågor så att par kommer i tur och ordning och ställer en fråga åt paneldeltagarna.  

Hänför sig till följande mål:

Se videorna om cirkusskolan för barn och unga i Palestina och sjukhusclownen i Gaza. Be eleverna söka svar i videorna på följande fråga: Vad motiverar läraren i cirkusskolan och sjukhusclownen till handlingar?  

Samla tillsammans svar på tavlan.  

Diskutera elevernas eget liv och hurdan verksamhet det finns där människor handlar för att påverka något (till exempel elevkåren, föräldraföreningen, medborgarorganisationer, hobbyverksamhet). Är de egna föräldrarna, mor- eller farföräldrarna eller andra bekanta med i någon verksamhet där målet är att påverka något? Är eleverna själva med i sådan verksamhet? 

Intervjua människor som påverkat i den närmaste omgivningen i smågrupper – ledare av hobbyklubbar, människor som är med i volontärverksamhet, människor som är verksamma i medborgarorganisationer, medlemmar i kommunfullmäktige. Exempelfrågor:   

• Vem är du och i vilken verksamhet deltar du? 
• Vilka mål har er verksamhet? 
• Varför är du med i verksamheten? 
• Vad ger detta åt dig? 
• Vilka utmaningar förekommer det i verksamheten?  
• Vilka erfarenheter av framgång har du fått i verksamheten? 
• Kan vem som helst delta i er verksamhet? 

Man kan videobanda, banda in eller anteckna intervjuerna. Gör serier, videor, tidningsartiklar eller små föreställningar om intervjuerna. Alstren kan delas i lämpliga medier, till exempel i klassen, i morgonsamlingen eller till exempel på skolans webbplats. 

Hänför sig till följande mål:

Se Unicefs video Världens största lektion, del 2 där unga från olika håll av världen har börjat påverka. Be att eleverna ska lägga på minnet vilka problem ungdomarna i videon möter och hur de löser dem. 

Anteckna elevernas observationer på tavlan inuti en enkel struktur: 

BALI  

PROBLEM: Plastskräp i världens hav 

LÖSNING: Kampanj, städdagar för stränder, petitioner till politiker 

MÅL: Hav och stränder ska hållas rena. Politiker förbjuder engångsplastpåsar. 

För en motsvarande tabell om varje problem som kommer fram i videon. Så får ni i synnerhet många lösningar på tavlan. Dessa är sätt som kan användas för att förändra världen.   

Be därefter eleverna fundera över vilka problem i världen de själva skulle vilja ingripa i. Skriv idéer på tavlan. Välj några problem och kom med idéer som inspirerats av exemplen i videon i smågrupper. Använd metodurvalet som hjälp. 

Är en del idéer sådana att eleverna skulle kunna genomföra dem i den egna klassen? Skulle man kunna berätta om dem för hela skolan, till exempel i morgonsamlingen?  

Hänför sig till följande mål:

Dela upp klassen i tre grupper. Varje grupp ser en video i videobibliotek. Videon berättar om en myanmarisk ung person som verkar aktivt för att främja ett mål. Efter att ni sett videorna be att eleverna svarar på följande frågor och antecknar dem: 

• Vem är huvudperson i videon? 
• I hurdan verksamhet deltar han eller hon?  
• Vilka mål har verksamheten? 
• Hur började verksamheten? 
• Vilka medel använder han eller hon för att uppnå målet? 
• Hurdana utmaningar berättar han eller hon? 
• Hurdan framgångar berättar han eller hon om? 

Efter det gör grupperna en föreställning om de sätt att påverka som kommer fram i videon för den övriga klassen. Om det till exempel finns tre sätt gör eleverna en minipjäs med tre scener. I stället för en minipjäs kan man också göra en serie orörliga statybilder där situationen har stelnat. Då turas elever om att vara berättare som hjälper att tolka statybilden. Det är bra att turas om att vara berättare så att flera elever får tala. I föreställningen ska varje elev ha någon roll, och av föreställningen ska framgå vilka sätt att påverka det är fråga om.  

Avslutningsdiskussion: Var sätten att påverka bekanta? Har eleverna själva använt samma metoder för att uppnå ett mål? Har någon riktat sådana metoder till dem själva? Har de sett att sådana medel används någonstans, till exempel i medier? Gör ännu till slut en gemensam lista över sätt att påverka som eleverna känner till. Till exempel 

• etisk konsumtion, återvinning och bojkott 
• influerare: förändring av attityder med hjälp av förebilder som tilltalar människor  
• ökning av kunskaper, empati och förändringstryck så att människor ska ändra sitt beteende (information, evenemang, kampanjer – också visuella medel, till exempel mem, gif-bilder och konst). 
• politiskt inflytande: att öka kunskaper och empati hos samt förändringstrycket på dem som har makt så att de ska ändra lagar – vädjanden, medborgarinitiativ, petitioner (till exempel Avaaz och SumOfUs), demonstrationer och lobbying.
• att öka den allmänna medvetenheten: mediakampanjer, reklam, användning av sociala medier, insändare 
• att vara med i en organisation, förening eller folkrörelse 
• att stödja någon verksamhet, till exempel genom att delta i en penninginsamling 
• att ställa upp i val, stödja kandidater, rösta i elevkåren och i ungdomsfullmäktige.

Hänför sig till följande mål:

Dela upp klassen i par. Den ena eleven motiverar under en minut varför rågbröd är bättre än ljust bröd. Den andra lyssnar utan att avbryta. Efter en minut byter man – den som nyss varit tyst motiverar varför ljust bröd är bättre än rågbröd.  

Man kan fortsätta argumentationsövningen med flera olika frågor och teman: 

• motivera varför xylitolpastiller är ett bättre alternativ än xylitoltuggummi – och tvärtom
• motivera varför en hållbar vattenflaska är bättre än en engångsvattenflaska – och tvärtom
• motivera varför barn har rätt till utbildning
• motivera varför det är viktigt att undersöka hållbar utveckling
• motivera varför det är viktigt att bekämpa klimatförändringen
• motivera varför det är mer ekologiskt att köpa återanvända kläder än nya

 Med äldre elever kan man fördjupa temana, till exempel  

• motivera varför det är viktigt att stater har ett rättsväsen  
• motivera varför ett flerpartisystem försvarar demokratin effektivare än ett enpartisystem 

Diskutera tillsammans: Vilka motiveringar använde ni? Vad vädjade ni till hos den andra? Vilka motiveringar var effektiva? Var det svårt att motivera något som man själv inte höll med om? 

Läraren kan hitta på fler saker som eleverna motiverar till varandra. I en del så kallade oväsentliga frågor (som i fallet med ljust bröd och rågbröd) är syftet att hitta på motiveringar till saker som man nödvändigtvis inte själv ens har en åsikt om och därmed sätta sig in i situationen hos en människa som tänker annorlunda.  

Källa: Allianssi ry. (2011). Rollspelet Gaia – Kansojen kokous.

Hänför sig till följande mål:

I början står alla elever i en rad på samma startlinje. Läraren läser påståendet och om eleven är av samma åsikt tar han eller hon ett steg framåt. Diskutera på förhand om påståendena gäller skolan eller samhället i större utsträckning.   

Påståenden:   

• Jag är intresserad av att påverka gemensamma frågor
  
• Jag har nya idéer för att utveckla saker
  
• Vuxna är intresserade av mina åsikter
  
• Jag deltar i att fatta beslut
  
  • hemma
    
  • i skolan
    
  • i hobbyer
    
  • i elevkåren
    
  • i ungdomsfullmäktige
    
  • i kommunen
    
• Jag får tillräckligt med information om beslut som fattas av elevkåren i min skola
  
• Jag får respons och beröm om mitt agerande
  
• Jag känner att jag kan påverka 

Hur långt kom du? Vilka steg var lätta att ta? Vilka steg kunde du inte ta? Vad borde ske för att du ska kunna ta de steg som fattas? Hur ser gruppens situation ut? Är den jämlik eller förekommer det tydliga skillnader? 

Källa: Koordinaatti: Citisense method. 

Hänför sig till följande mål:

I uppgiften provar eleverna att lyssna så att de är närvarande och ger plats åt andra. Uppgiftens syfte är att åskådliggöra hur olika människor tar eller ger plats. Uppgiften kan användas för att åskådliggöra till exempel en grupps interna dynamik eller samhällets maktstrukturer. Alla får sin röst hörda först när de som tar mest plats lyssnar och delar med sig av plats åt alla.    

Ställ dig mittemot ditt par så att ni antingen står eller sitter. Räkna upp i tur och ordning siffrorna ett, två och tre. När ni klarar av att räkna upp siffror utan problem, byt en klappning i stället för nummer två: ett, klappa, tre. När detta sker utan problem, byt till att stampa med foten i stället för nummer tre: ett, klappa, stampa.    

När alla skeden fungerar smidigt, byt par. Prova om ni lyckas med alla skeden till exempel i grupper med tre eller fyra personer. Klarar ni av alla skeden med hela gruppen? 

Diskutera efter uppgiften: Vad var det lättaste? Vad var det svåraste? Hur beslutade ni när det var dags att gå vidare till följande skede? Hur skulle du ge råd åt dig själv eller ditt par i början av uppgiften nu när du har gjort uppgiften?   

Hänför sig till följande mål:

Bekanta er med det arbete som utförs av Deena Nassar som bor i Gaza, Mohammad Dwikat som bor i Västbanken samt Hein Min Oo som bor i Myanmar. Se videorna om Deena, Mohammad och Hein Min i videobibliotek och diskutera tillsammans vad som är gemensamt för det arbete som de tre ungdomarna gör. Anteckna också hurdant arbete som görs med barn och unga som syns i videorna. Hur syns strävan efter jämlikhet och uppfyllandet av barnens rättigheter i dessa tre ungdomars arbete?   

Barnkonventionen i ett nötskal: Barnkonventionen är den mest ratificerade FN:s människorättskonvention i hela världen. 

Barnets rätt till hälsovård eller utbildning är inte en bedömningsfråga, utan barnets rättigheter har skrivits in i FN:s barnkonvention som är en människorättskonvention som binder stater. Finland har åtagit sig att följa barnkonventionen. 

Konventionen har fyra allmänna principer: icke-diskriminering, beaktande av barnets bästa, rätt till liv och utveckling samt respekt för barnets mening.  

Ni hittar mer information om barnkonventionen på nätet på finska med sökorden lapsen oikeudet och på svenska med sökorden barnets rättigheter eller barnkonventionen.   

Extra uppgift: Bekanta er också med andra människorättsaktivister: Mohandas Gandhi, Nelson Mandela, Kalle Könkkölä, Anna Politkovskaja, Ngawang Sangdrol, Koko Hubara, Harvey Milk, Denis Mukwege. Samla ett bildgalleri där ni förutom bilder presenterar aktivister som ni valt och deras arbete. Ni hittar bilder på och information om dessa aktivister i internet. Anteckna vilka Agenda 2030-mål människorättsaktivisterna i denna uppgift särskilt har velat påverka med sitt arbete

Hänför sig till följande mål:

Kartor är ritningar över världen och de har utvecklats för båtresor. Den vanligaste världskartan som används i skolor utgår från Mercators projektion och visar inte kontinenters och länders dimensioner korrekt, utan förvränger norra halvklotet så att det ser större ut än det i verkligheten är. Dessutom lägger den länderna i norr ”ovanför” länderna i södra halvklotet. Den större storleken samt läget högre upp återspeglar sig globalt i människornas tankar om betydelse.  

Dela upp eleverna i smågrupper med cirka tre personer. Ge eleverna stora papper i A2- eller A3-storlek. Be att eleverna ritar världskartan på pappret. Eleverna har 3–5 minuter på sig att rita kartan.  

Be at grupperna visas sina teckningar till andra och fråga grupperna: 

• Var började ni rita?  
• Vad ligger centralt/vid kanterna i teckningen?  
• Vilka områden var de lättaste/svåraste att rita?  
• Motsvarar storleksdimensionerna verkligheten? 

Diskutera kartornas världsbild och dess effekter: 

• Skulle man kunna presentera kartan tvärtom, dvs. söder uppe och norr nere?
• Varför ligger Europa i mitten av kartan?
• Hurdan vore världskartan om till exempel Australien skulle vara i mitten?
• Påverkar världskartan människornas uppfattningar om världen? Hur?
• Påverkar världskartan hur vi ser länderna i norra och södra halvklotet?

Undersök sökresultaten med sökorden: 40 maps that will help you make sense of the world. Ni hittar samma kartor på flera olika webbplatser. I kartorna beskrivs världen ur olika perspektiv och så att olika aspekter lyfts fram. Bekanta er med den världsbild som kartorna förmedlar. Diskutera vilka kartor fick eleverna att inse något nytt. Undersök tillsammans kartorna och diskutera vad de berättar om världen.  

Hänför sig till följande mål:

Se videon om myanmariska Rose Kyaw och hennes arbete i stiftelsen Women for Women.  

Sök tillsammans information och diskutera vilka jämställdhetsproblem som finns i Finland. Hur skiljer de sig från jämställdhetsproblemen i Myanmar som diskuteras i videon? 

Gör tillsammans en affisch där ni skriver stärkande sloganer och lägger till bilder som gäller jämställdhet. Varför är jämställdhet viktigt? Hur kan alla bidra till att förbättra jämställdheten? Vad tycker ni att jämställdhet betyder? Hur ser den ut? Genomför en affisch genom att rita, måla, fotografera eller med ett bildbehandlingsprogram. Gör en utställning med affischerna på klassväggarna när affischerna är färdiga. 

Hänför sig till följande mål:

Se videon om myanmariska Rose Kyaw som berättar om sitt arbete i stiftelsen Women for Women.   

Se videon och diskutera hurdant arbete Rose Kyaw gör i sitt hemland för att kvinnors rättigheter och uppfyllandet av jämställdhet. 

Bekanta er därefter med webbplatserna för tre finländska organisationer som främjar kvinnors rättigheter. Organisationer är till exempel Kvinnosaksförbundet Unionen, Ruskeat Tytöt samt Kvinnoorganisationernas Centralförbund och dess 60 medlemsorganisationer.

Utred i fråga om tre finländska organisationer vad dessa organisationer gör för att främja uppfyllandet av kvinnors rättigheter. Hurdana arbetsmetoder använder organisationerna och vad försöker organisationerna åstadkomma? 

Jämför den myanmariska och finländska organisationers verksamhet och mål. Vad hittar ni för gemensamt, och på vilket sätt skiljer sig organisationerna från varandra? Till vad behövs organisationer som främjar kvinnors rättigheter i Finland? Till vad behövs organisationer som främjar kvinnors rättigheter i Myanmar? Ni kan också söka organisationer som främjar kvinnors rättigheter i andra länder och jämföra likheter och skillnader i deras verksamhet.  

Jämför till slut dessa organisationer med FN:s kvinnoorganisation UN Women. Vilka skillnader och likheter hittar ni då?  

Om ni skulle starta en egen organisation som främjar kvinnors rättigheter, vad skulle denna organisation göra och vad skulle den särskilt försöka påverka genom sin verksamhet? 

Extra uppgift: Sök precis som ni gjorde i fråga om de tidigare organisationerna information om organisationer vars syfte är att ingripa i jämlikhetsproblem som män och könsminoriteter upplever. Bekanta er till exempel med Trasek, Seta och Miehet ry. Bland internationella aktörer kan ni till exempel bekanta er med TGEU, ILGA World och FN:s Free & Equal-kampanj. 

Hänför sig till följande mål:

Syftet med denna övning är att synliggöra följderna av strukturell diskriminering och särskilt hur människor som tillhör minoriteter beskrivs i berättelser och i medier. Målet är att lära sig att betrakta bilder och berättelser kritiskt. Det är viktigt för läsaren och tittaren att lära sig att fråga vilka som beskrivs, vilkas berättelser som berättas och vilka som oftast förbigås eller lämnas osynliga?  

Välj bland bildmaterialet en bild eller om möjligt flera och bekanta er med den tillsammans eller i smågrupper:   

• Förbundet för mänskliga rättigheters bildserie: Millaista on olla saamelaisnuori 2010-luvun Suomessa? (Hurdant är det att vara ung same i 2010-talets Finland, text på finska och engelska.)

Reflektera: Ett viktigt syfte med dessa bilder och berättelser är att lyfta fram människor som man inte ser ofta i böcker, tidningar och reklam. Människor som hör till olika minoritetsgrupper är ofta osynliga eller så beskrivs de problemorienterat eller så att fördomarna förstärks. Diskutera vad ni observerade i dessa bilder och berättelser. Hittar ni likadana bilder i era läroböcker? Eller i reklam som ni ser? Hur ser de människor ut som man oftast ser i läroböcker? Eller i reklam? 

Extra uppgift: Skriv åt ditt framtida jag ett brev där du berättar vilken jämlikhetsfråga som är viktig för dig just nu. Berätta för ditt framtida jag i brevet med vilken jämlikhetsfråga du är beredd att arbeta för din egen och för andras skull. Vem tycker du att jämlikhet berör? Vad skulle kunna motivera dig att tala och agera för jämlikhet? Läraren samlar in breven, men läser inte dem. Läraren delar ut breven tillbaka till skribenterna efter en överenskommen tidsperiod.  

Hänför sig till följande mål:

Uppgiften hjälper att undersöka mångfald i den närmaste omgivningen: vilka skillnader och å andra sidan även likheter finns hos oss människor?  

Dela upp eleverna i grupper med fyra personer. Dela ut åt eleverna blommor (PDF) som du skrivit ut eller be dem rita en blomma enligt modellen.  

Be eleverna fundera över och nämna en viktig egenskap i dem själva som de övriga gruppmedlemmarna troligtvis inte har. Eleverna skriver denna egenskap i blommans stora, runda kronblad. I blomman små kronblad skriver eleverna en egenskap som förenar två gruppmedlemmar med varandra. Till slut funderar eleverna och skriver i cirkeln i mitten av blomman egenskaper som är gemensamma för dem alla. Instruera eleverna att skriva egenskaper som är viktiga och bestående, inte till exempel klädfärger eller saker som eleverna äger.   

Samla ihop blommorna så att ni kan undersöka dem tillsammans till exempel på väggen eller på ett bord. Hurdana förenande faktorer finns det i er grupp? Hurdana speciella egenskaper finns det i gruppen? Konstatera att alla egenskaper som ni skrivit i blommorna är fina och viktiga. Diskutera hurdant det var att hitta olika och likadana egenskaper mad andra. 

Hänför sig till följande mål:

Bekanta er med instruktioner om tryggare lokaler (PDF). 

Fundera med tanke på din egen grupp vad som vore ett bra sätt att komma överens om regler för tryggare lokaler i klassen. Fungerar instruktionerna i er grupp eller gör ni tillsammans sådana som passar er? Instruktionerna kan innehålla ord eller teman som inte är bekanta för alla, så i detta skede är det viktigt att gå igenom dem och se till att alla förstår vad som avses med dem.  

Gå igenom tillsammans instruktionen för trygga lokaler eller gör egna regler för er grupp utifrån dessa. Man kan inleda arbetet till exempel genom att själva eller i par anteckna på papper vad som får var och en att känna sig trygg. Man kan fortsätta uppgiften genom att tänka på och skriva hur de saker som antecknats syns i de fysiska lokalerna samt i beteendet hos de människor som vistas i lokalen. Sedan samlar läraren in pappren och grupperar dem samt ger varje grupp en sammanfattande rubrik. Sådant bakgrundsarbete hjälper att se vad som är viktigt med tanke på trygga lokaler för gruppmedlemmarna.  

Efter att ni har skrivit instruktioner om trygga lokaler för er grupp, kom överens om att instruktionerna ska följas. Försäkra er om att det är klart för alla elever hur man ska göra om man känner sig kränkt eller otrygg.   

Syftet med tryggare lokaler är att garantera att alla får vara sig själva och att de inte diskrimineras eller mobbas för den skull. Instruktionerna för tryggare lokaler gör det lättare att märka när man ska be om ursäkt eller ändra sitt beteende. Syftet med instruktioner om tryggare lokaler är att göra gemensamma lokaler jämlikare och tryggare för dem som hör till minoriteter och grupper som blir utsatta för diskriminering.  

Hänför sig till följande mål:

Uppgiften lämpar sig som fortsättning på behandlingen av familjernas mångfald. Berätta för eleverna att det inte finns rätta eller felaktiga svar i övningen. Också här märker man att det finns väldigt många slags familjer och att en del saker kan vara gemensamma för många av oss, och i fråga om andra aspekter är alla familjer unika.   

Tummen upp: Be att eleverna ska rösta med tummen om det påstående som du säger stämmer för hans eller hennes familj. Tummen upp betyder ”Det stämmer”, tummen ned däremot ”Stämmer inte”. Om tummen hålls horisontellt betyder det ”Jag vet inte”.    

Påståenden:   

• I min familj gillar alla glass. 
• Min familj har ett sällskapsdjur. 
• I min familj talar vi fler än ett språk. 
• Min familj tycker om att sjunga tillsammans. 
• I min familj har vi ibland en städningsdag. 
• I min familj tycker alla om att sova länge på morgonen under veckosluten. 
• Min familj har ett akvarium. 
• Min familj bor nära skolan. 
• I min familj äter vi ofta gröt till frukost. 
• Hos min familj bor också en eller flera mor- eller farföräldrar. 
• I min familj berättar vi ibland skämt. 

Hänför sig till följande mål:

Skriv ut och klipp kort med mänskliga rättigheter (PDF). Dela upp klassen i smågrupper med 4–6 elever. Dela ut en kortserie åt varje grupp.

Be att eleverna lägger korten på bordet med textsidan uppåt. Undersök korten och försök lägga dem i prioritetsordning enligt följande: gör en pyramid av korten så att allra högst upp läggs den rättighet som gruppen tycker är den viktigaste, under den två näst viktigaste, under dem tre näst viktigaste och så vidare. 

Vad observerar ni? Finns det ett samband mellan de olika rättigheterna? Är det möjligt att gruppera rättigheterna? 

Diskutera vad som skulle hända om man tog bort en rättighet från mitten av pyramiden. Vilka konsekvenser skulle detta ha för de övriga rättigheterna? 

Källa: Ihmisoikeudet.net: Oikeuspyramidi-tehtävä. 

Hänför sig till följande mål:

Rättigheten till familj är en mänskliga rättighet. Familjer är och får se olika ut och variera.  

Uppgiftens syfte är att beakta familjernas mångfald och bredda stereotyper och normer som ofta koppla till familjer. Med hjälp av uppgiften åskådliggörs att det finns väldigt många slags familjer.   

Samla i en påse små leksaksfigurer, till exempel invånare i ett dockskåp eller små dockor. Alternativt kan ni också göra övningen till exempel med figurer som ni klipper ur papp med olika färger.  

Ge eleverna en påse med så många olika slags leksaksfigurer som möjligt. Styr samtalet till exempel med följande hjälpfrågor: Finns det barn i alla familjer som ni gjort? Hur har familjerna bildats? Hur stora är familjerna – hur många barn och vuxna finns det i dem? Av vilka kön är de olika familjemedlemmarna? I hurdana hem skulle familjerna kunna bo? 

Du hittar mer information om familjernas mångfald till exempel på webbplatsen för nätverket Monimuotoiset perheet (på finska).

Hänför sig till följande mål:

Syftet med övningen är att fundera över vad vi tycker är finländskt och avveckla stereotyper som kopplas till finländskhet. Gör en bildsökning med ordet ”finländskhet”. Svenskspråkiga kan göra bildsökning med både den svenska termen ”finländskhet” och den finska termen ”suomalaisuus” och jämföra resultaten. Vilka är de vanligaste temana på bilderna? Vad annat gemensamt observerar ni på bilderna? Vilka generaliseringar eller stereotyper om finländskhet syntes på bilderna? Diskutera en stund med eleverna hur finländskhet avbildas på bilderna. Kom det fram något överraskande?  

Undersök tillsammans emojier som beskriver finländskhet? Ni hittar emojier i internet med sökorden ”Finland emojis”. Undersök emojierna med hjälp av följande frågor? Diskutera hurdan uppfattning man får om finländskhet utifrån emojierna?  

Vad är gemensamt med hur finländarna beskrivs i emojierna? Till exempel utseende, hudfärg, kläder? Hur ser finländskhet ut i ljuset av dessa emojier och bilder från bildsökningen? Hurdana finländare finns inte med i emojierna? 

Planera och illustrera till slut egna emojier som beskriver den mångfaldiga finländskheten. Man kan göra emojierna genom att rita, måla eller fotografera.   

Hänför sig till följande mål:

Målet är att lära känna FN:s barnets rättigheter och förstå att rättigheterna gäller alla barn.  

Diskutera först i gruppen vad ”rättighet” betyder. Vad betyder att någon har rätt till något? Vem kan ha rättigheter? 

Framför åt gruppen påståenden som eleverna sedan röstar ja eller nej om. Man röstar genom att sätta sig på huk = nej eller 
att sträcka sig mot taket = ja.   

Genomgång av övningen: Diskutera kort efter varje påstående om det är fråga om en gemensam rättighet som gäller alla barn i Finland och i världen. Gå igenom vid varje påstående om den är kopplad till någon av barnets rättigheter. Det är lättare att göra uppgiften om alla deltagare kan se barnets rättigheter medan övningen pågår. Rättigheterna finns till exempel på svenska Unicefs webbplats.

Påståenden:   

• Jag har rätt till ett eget namn.
  
• Jag har rätt att leka med kompisar.
  
• Jag har rätt att slå en kompis om jag blir arg på honom eller henne.
  
• Jag har rätt att äta glass till frukost.
  
• Jag har rätt att bo i ett tryggt hem.
  
• Jag har rätt att vaka så sent som jag vill.
  
• Jag har rätt att gå med i en förening, till exempel Finlands naturskyddsförbund eller en scoutkår.
  
• Jag har rätt att välja hur jag klär mig.
  
• Jag har rätt att varje dag äta hälsosam mat.
  
• Jag har rätt att varje dag spela datorspel.
  
• Jag har rätt att gå till läkaren om jag blir sjuk.
  
• Jag har rätt att själv tänka på saker och bilda mina egna åsikter.
  
• Jag har rätt att stanna hemma från skolan om jag inte har lust att gå till skolan.
  
• Jag har rätt att gå i skola och lära mig nya saker.

Rättighet är tillstånd till något eller ett löfte om något. Till exempel rätt till utbildning betyder att varje barn får gå i skola och rätt till trygghet behöver att man inte får skada barn. Det finns många exempel: till exempel betyder rätt till åsikt att var och en får bilda sin egen åsikt om saker. Med rättigheter kommer alltid också skyldigheter. När man har rätt till åsikt, har man även skyldigheten att uttrycka sin åsikt så att man inte skadar andra. När man har rätt till utbildning, har man även skyldigheten att gå i skola och låta alla studera i fred.

Det finns många slags rättigheter och på många olika nivåer. En del av rättigheterna har skrivits in i lagar. Vissa rättigheter är sådana att man tillfälligt kan ta bort dem från barnet då det är förenligt med allmänt intresse eller barnets bästa. Man kan till exempel ge barnet rätt att själv välja när han eller hon gör sina läxor. Men om man märker att barnet inte alls gör sina läxor och därmed inte heller lär sig tillräckligt, kan man ta bort rätten att själv välja när man gör sina läxor och läxorna görs vid en tidpunkt som en vuxen meddelar eller tillsammans med en vuxen. En del rättigheter är åter sådana att ingen någonsin kan ta bort dem. Sådana är de mänskliga rättigheterna som gäller för varje människa. Mänskliga rättigheter tillhör alla människor som föds i världen. Även sådana som aldrig ens hört talas om dem! 

Hänför sig till följande mål:

Syftet med övningen är att synliggöra hur varierande en grupp kan vara samt att lyfta fram elevernas individuella skillnader i en positiv och uppskattande anda. Be först att eleverna går alldeles tysta omkring i lokalen. Man promenerar lugnt och ser vänligt på andra. Fortsätt att gå omkring, men berätta åt eleverna ett sätt att hälsa, till exempel att skaka hand, nicka, buga, säga hej eller en annan hälsning som används när man möter en annan.   

Säg att eleverna ska fortsätta gå omkring efter de olika sätten att hälsa. Ge åt eleverna som uppgift att intervjua elever som de möter och att bilda en grupp med sådana elever som har samma egenskap som de själva. Föreslå alltid en egenskap åt gången och utifrån den söker eleverna alltid en ny grupp. Egenskaper kan vara till exempel sockar med samma färg, ögonfärg, födelsemånad, antalet syskon, om man har eller inte har sällskapsdjur, älsklingsmat, modersmål och så vidare.  

Genomgång av övningen: Diskutera vilka tankar och känslor övningen väckte. Varför var grupperna ibland stora och ibland små? Var det varje gång enkelt för alla att hitta sin grupp? Berätta för eleverna att alla kan också ha många egenskaper som ingen annan har. Det finns ingen som är precis likadan, utan vi är alla unika och alla lika värdefulla precis som vi är.  

Hänför sig till följande mål:

Samla ihop i en stor tankekarta eller till exempel i Padlet elevernas frågor om klimatförändringen. Ta reda på vad klimatförändringen betyder. Använd ordlistorna i Lärarens klimatguide för att ta reda på centrala frågor.

• Årskurs 7–9 (PDF)
• Årskurs 1–6 (PDF)

Se videon ”Sanoista tekoihin” (text på svenska).

Ni kan också se andra videor i serien och få information för att undersöka klimatförändringen.

Anteckna så många effekter som människan har på naturen och miljön som ni hittar i videorna och i materialet i Lärarens klimatguide. Försök därefter hitta enligt det exempel som videon ger på varje dålig effekt som människan har orsakat en lösning eller en metod som bidrar till att motverka klimatförändringen, till exempel: luftföroreningar – att cykla och promenera.   

Gör i gruppen en gemensam video där ni berättar de svar och sätt att påverka som ni kommit på. Se till slut videorna tillsammans och bli inspirerade av klimatgärningar. Ändra skolans praxis så att den är enhetlig med hållbar utveckling.   

Hänför sig till följande mål:

Runt om i Finland och i världen ordnas klimatstrejker som också en del av skolorna deltar i. Om ni inte kan delta i en klimatstrejk på plats, genomför den i mindre format i skolan. Man kan också påverka i skolan på ett sätt som lämpar sig för årskursen, till exempel genom att fotografera leksakernas klimatstrejk, ta ställning med skyltar och bilder och samla bilderna i ett galleri, med affischer och mem, med en skiv- eller videojury som gäller påverkan av klimatförändringen, en morgonsamling som behandlar klimatgärningar eller en egen klimatkampanj.  

 Tips och närmare instruktioner för behandling av klimatförändringen samt elevernas påverkansverksamhet i skolan finns på finska i Lärarens klimatguide i en text som skrivits av Pinja Sipari.

Hänför sig till följande mål:

Föreställ er hurdan världen är 2030, då man har uppnått målen för Agenda 2030. Skriv goda nyheter för 2030 om klimatet och förebyggande av klimatförändringen. Hur har man motverkat klimatförändringen före 2030? Hur har man uppnått alla sjutton mål? Vems gärningar och val har bidragit till att bromsa upp klimatförändringen? Berättar era nyheter om en människa eller en människogrupp?

Gör en nyhetstext, rubrik, illustrationer genom att fotografera eller rita, samt bildtexter. Nyheten kan också innehålla en faktaruta om klimatförändringens historia, klimataktivism, inflytelserika unga eller tips för att dämpa klimatförändringen. Nyheten kan göras med penna och papper eller till exempel med en ordbehandlare, Prezi eller i gruppens egen blogg. Gör egna nyheter eller använd Klimatnyheter (PDF)-underlaget.

Hänför sig till följande mål:

Rita eller klipp ur papper en trädstam med grenar och rötter. Klipp eller riv lövformade pappersbitar. Eleverna skriver eller ritar förutsättningar för ett gott liv på löven (1/löv). Be varje elev välja de 3–5 viktigaste löven bland dem som de skrivit. Eleverna sätter upp de löv som de valt på trädstammen och grenarna. Resten av löven sätts upp på ”marken” nedanför trädet. Gå till slut igenom vilka saker eleverna anser är de viktigaste. Vilka av de företeelser som eleverna har skrivit finns bland Agenda 2030-målen? Vad borde man kanske ännu lägga till bland löven? Låt eleverna plocka upp fler idéer bland målen. Diskutera till slut vad trädet behöver för att löven ska kunna växa. Vem ansvarar för att trädet ska växa? Hur kan var och en av oss hjälpa löven att växa?   

Hänför sig till följande mål:

Se videon om klimataktivist Greta Thunbergs tal på FN:s toppmöte i september 2019.

Ta reda på vilka som oftast deltar på FN:s toppmöte. Sök med sökfunktionen och bläddra på Yles webbplats i nyheter om Greta. Läs också om följande unga klimataktivister: Autumn Peltier, (14 år) Isra Hirsi (16 år), Xiuhtezcatl Martinez (18 år). Ni hittar information om dem i internet, via de unga aktivisternas egna kanaler i sociala medier och i YouTube. 

Välj en av de fyra aktivisterna. Rita en kort serie om klimataktivistens liv där du beskriver hur han eller hon bestämde sig för att börja påverka en fråga som är viktig för honom eller henne för att bidra till att motverka klimatförändringen och på vilket sätt han eller hon påverkar detta.  

Hänför sig till följande mål:

Se videor om unga aktörer i Myanmar, Palestina, Zambia och Nepal. Diskutera videorna tillsammans eller i smågrupper:   

• Vilka saker vill de unga aktörerna förändra?  
• Vilka medel använder och nämner de unga aktörerna för att uppnå förändring? 
• Vilka utmaningar eller hinder möter de unga aktörerna?  
• Tycker ni att ungdomar i Finland har likadana möjligheter att påverka?  

Anteckna under två minuter så många saker som möjligt som ni skulle vilja påverka eller som ni tycker borde förändras. Varje elev skriver en egen lista. Jämför till slut listorna och välj från alla listor 3–5 teman som nämns allra oftast i listorna. Fortsätt med uppgiften Vår grej! 

Hänför sig till följande mål:

Se Dagsverkets video: Sinnesfrihet trailer – Dagsverke 2019–2020.

Rösta om påståendena i gruppen. Tycker ni likadant, är ni av annan åsikt eller något mittemellan. Omröstningen kan genomföras med en åsiktssträcka, där eleverna går längs sträckan till den punkt som uttrycker deras åsikt om påståendet. Den ena änden av sträckan betyder ”helt av samma åsikt”, den andra ”helt av annan åsikt”. Eleven ställer sig på sträckan vid den punkt som bäst uttrycker hans eller hennes åsikt om påståendet. Diskutera påståendena samt ungdomarnas åsikter om dem.  

Påståenden:  

1. Ungdomar har rätt att må bra. 
2. Ungdomar har rätt att ifrågasätta och påverka. 
3. Ungas problem är samma överallt i världen.  
4. Unga kan få till stånd förändringar.  
5. Man måste identifiera de problem som berör unga för att kunna lösa dem tillsammans. 

Se Dagsverkets video ”Sinnesfrihet – 5 unga”.

Rösta om och diskutera videons påståenden. Gäller ungdomarnas påståenden även för Finland? Hur skulle eleverna vilja ändra påståendena i Finland och i den egna skolan? Hur skulle man kunna påverka påståendena? 

Påståenden: 

• Ungas arbetsmöjligheter är dåliga.
• Man måste skapa nya arbetsmöjligheter för unga.
• Ungdomarnas problem är slagsmål och användning av alkohol.
• Man kan påverka saker som berör unga genom elevkåren.
• Elevkåren utvecklar gemensamma tillvägagångssätt tillsammans med skolan, beslutsfattare och organisationer.
• Ungdomar kan påverka med hjälp av informationskampanjer och gatuteater.
• Ungdomar kan vara med och stifta nya, fungerande lagar.
• En del elever diskrimineras eller mobbas på grund av mens.
• Diskriminering eller mobbning gäller ofta/ibland kön.
• Diskriminering kan motarbetas genom att ge människor information så att de ska förstå bättre.
• Unga har en stor roll i att påverka saker som är viktiga för dem.

Hänför sig till följande mål:

Se i videobibliotek videor där de unga aktörerna berättar om sina liv samt om hur de vill påverka frågor som är viktiga för dem själva. Efter att ni har sett videorna gör i smågrupper eller i par en lista över missförhållanden som eleverna skulle vilja påverka. Hur skulle vi genom våra egna handlingar kunna stödja ungdomarna i videorna? Gör en lista över viktiga saker som ni skulle vilja utveckla. Försök hitta på hur man skulle kunna påverka sakerna i listan i Finland. Jämför listorna och idéerna med de andra paren och smågrupperna. Förekommer det likadana utmaningar i Finland som hos de unga aktörerna i videorna och om det förekommer, hur skulle man kunna påverka dem? 

Fortsätt genom att skriva ett vykort till en beslutsfattare eller inflytelserik person: en riksdagsledamot, minister, ledamot av kommunfullmäktige, företagare, aktivist eller en annan person som befinner sig i en maktposition eller som gör påverkansarbete. Ta reda på vem som beslutar om en viktig fråga som ni är intresserade av på er ort eller i Finland. Berätta kort och koncist på korten vad ni tycker att man borde påverka och hur. Skicka korten.  

Alternativt kan ni skriva till unga aktörer. Varje elev väljer en ung aktör som han eller hon skriver ett brev, ett vykort, ett e-postmeddelande eller ett annat slags meddelande till. Berätta i breven om er egen dag och er själva och ställ frågor om personens liv, framtid och drömmar. Skriv i brevet vad ni skulle vilja säga till personen efter att ha hört om hans eller hennes liv och om de viktiga saker för personen som han eller hon vill påverka. Berätta också i meddelandet vilka saker ni själva vill påverka i ert eget liv och hur man kan göra det. Hurdant är det att påverka saker som är viktiga för en själv i Finland? Man kan också skriva ett brev, ett kort, ett meddelande eller göra en video som en del av studier av främmande språk eller på elevens hemspråk. Man kan också genomföra ett meddelande genom att rita, och då kan uppgiften också göras av de allra minsta eleverna. 

Hänför sig till följande mål:

Säg att eleverna ska rita och skriva en hjältebild och en presentation om sig själva. Man kan också göra bilden genom att fotografera eller med hjälp av bildbehandling. Bilden och presentationen berättar vad och hur eleven vill påverka. Bilderna kan också vara humoristiska och skämtsamma. Det viktigaste i uppgiften är att eleven ser sig själv som en aktör som kan påverka missförhållanden i världen. Eleven skriver en kort presentation om sig själv och berättar vilket Agenda 2030-mål han eller hon särskilt vill påverka och med vilka medel, och för hurdan slags värld han eller hon vill agera. Samla ihop ett hjältegalleri med bilderna och texterna på en vägg i skolan eller virtuellt till exempel i gruppens egen blogg. 

Hänför sig till följande mål:

Bekanta er med ungdomar som är modiga och förändrar världen! Det är uppmuntrande och inspirerande att höra om människor som vågar lyfta fram missförhållanden och ingripa i dem. Ta reda på vilka de är? Vilka medel har de använt för att agera? Vad har de uppnått? Varför är den fråga som de lyft fram viktig? Vilka Agenda 2030-mål påverkar varje ung aktör som är med på listan särskilt genom sin verksamhet? Utöver böcker och artiklar hittar ni mer information om ungdomarna i internet, via de unga aktivisternas egna kanaler i sociala medier och i YouTube.  

1. Greta Thunberg: Svenska 16-åringen Greta Thunberg inledde som 15-åring en skolstrejk och satt varje fredag framför riksdagshuset för att protestera mot Sveriges få åtgärder för att ingripa i klimatkrisen. Greta har även fått mycket internationell uppmärksamhet med sin skolstrejk och hon har uppmuntrat människor att delta i klimatkampanjer i olika delar av Sverige och i andra länder. Till exempel har man också i Finland ordnat lokala demonstrationer samt ett riksomfattande evenemang: Hela Finland klimatstrejkar med Greta!   
2. Malala Yousafzai: Malala för en kampanj samt skriver och talar för flickors och kvinnors rättigheter. Hon vill lyfta fram alla barns rätt att gå i skola. Malala är den yngsta personen som någonsin mottagit Nobels fredspris. Hon var 17 år då hon tog emot priset. Läs berättelsen om Malala till exempel ur boken Favilli & Cavallo (2018): Godnattsagor för rebelltjejer eller se filmen om Malala. 
3. Coy Mathis: Coys berättelse gäller mångfalden av kön och rätten att vara sig själv. Coy och hennes föräldrar har tillsammans försvarat Coys rättigheter att leva och vara verksam som sig själv och med jämlika möjligheter i sin skola. Ni kan läsa berättelsen ur boken Favilli & Cavallo (2018): Godnattsagor för rebelltjejer. 
4. Pazilaiti Simayijiang: Pazilaiti är en ung politiker som till exempel har varit aktiv i Finlands Gymnasistförbund samt i Helsingfors ungdomsråd som tidigare gick under namnet kärngruppen Krut. Nu är hon vice ordförande för feministiska partiet. Ni kan läsa Pazilaitis berättelse i boken Anttonen & Karppinen (2018): Sankaritarinoita tytöille ja kaikille muille (s. 179). 
5. Boyan Slat: När Boyan var 16 år blev han orolig på grund av plastskräp som förorenar haven och han började fundera över olika sätt att rengöra haven. Boyan undersökte och utredde frågan och använde flera år för att utveckla teknologi som lämpar sig för rengöring av haven. Han lyckades skapa en bom som samlar skräp, och den anses vara en mycket effektiv och betydande uppfinning som främjar arbetet för att rengöra världens hav. Boyans berättelse kan också läsas i boken Brooks (2018): Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda. Ni kan se videon och läsa om Boyan Slats arbete på Yles webbplats.
6. Sakris Kupila: Sakris Kupila är en transaktivist och studerande (doktorand) i medicin. Han är ordförande för Seta under 2019–2020. Han har på många sätt bidragit till att främja könsminoriteters rättigheter såväl i Finland som internationellt. Sakris har bland annat varit frontfigur för människorättsorganisationen Amnestys internationella kampanj för att ändra Finlands translag samt utbildat yrkesmänniskor inom medicin i transfrågor. 

Gör ensamma, i par eller i smågrupper ett porträtt och en kort presentation av varje ung aktör och samla till slut dem i en gemensam tidning, blogg eller ett galleri. Fortsätt med uppgiften Hjältarnas tusen ansikten och samla ihop bilder och presentationer över eleverna i galleriet tillsammans med de unga aktörerna. Samla ihop presentationerna i galleriet grupperade enligt till vilket Agenda 2030-mål de presenterade personerna allra mest hör.  

Hänför sig till följande mål:

Välj ett av målen för Agenda 2030. Planera och skriv i grupper eller i par egna instruktioner om hur alla kan själva bidra till att uppnå det mål som ni valt i det egna livet. Försök särskilt hitta på sådana instruktioner som är möjliga att genomföra till exempel i er skola. 

Man kan följa dessa instruktioner som skrivits av unga och hämta idéer om hur alla genom sin egen verksamhet kan bidra till att jämlikhet uppfylls:

Vad kan en människa göra? 

En grupp av ungdomar funderar över olika sätt att genom sina egna handlingar främja jämlikhet. 

• Bemöt andra som du själv vill bli bemött. Omgivningen och hur andra människor bemöts har betydelse för allas vårt välbefinnande. 
• I stället för att endast dra slutsatser utifrån utseendet eller kulturen, ha som mål att se och bemöta människor som individer. 
• Våga hjälpa och bry dig om andra! Genom att ingripa i mobbningssituationer är du en förebild för andra och ger stöd åt dem som behöver det. 
• Agera i sådana situationer såsom du anser är bäst, tänk inte för mycket på vad andra tänker om dig. 
• I medier fokuserar man ofta endast på att behandla negativa aspekter, vilket kan öka eller ge upphov till fördomar. Försök också lägga märke till positiva texter och kommentarer. Ifrågasätt och tänk själv! 
• Man ska inte skämta om saker som är smärtsamma och svåra eller personliga för andra. Var försiktig med skämt om du är med människor som du inte känner
  

Samla ihop instruktionerna som gjorts av alla grupper eller par så att instruktioner som gäller samma Agenda 2030-mål är tillsammans. Läs och jämför instruktionerna. Vad är likadant i alla instruktioner? Är alla instruktioner sådana att vem som helst kan genomföra dem? Förekommer det hinder för påverkan? Vilka är de? Hur är de olika målen och de instruktioner som skrivits om dem kopplade till varandra? Skulle en del instruktioner också kunna höra till ett annat mål eller alla mål?

Källa: Ennakkoluuloja – minullako? Rasismin ja antisemitismin vastainen oppimateriaali yläkouluun ja toiselle asteelle (Anne Frank House, Rauhankasvatusinstituutti ja Helsingin yliopisto).

Hänför sig till följande mål:

Se videor om unga aktörer tillsammans eller på egna enheter. Diskutera videorna. Gör upp en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använde eller nämnde. Lyssna på vad som motiverade ungdomarna i videorna att vara verksamma i sina egna gemenskaper. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av inflytelserika unga bland målen för Agenda 2030? Fick ni reda på vad som motiverade dem? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur? 

Gör minutvideor på elevens eget modersmål. Videorna kan också behandla vilka möjligheter eleven har att påverka det Agenda 2030-mål som är viktigt för honom eller henne själv. Man behöver nödvändigtvis inte använda så mycket talat eller skrivet språk, eftersom bild och ljud talar för sig själva i en bra video.   

Instruktioner för eleven:  

• Välj en plats där du spelar in hela videon.   
• Svara på videon på följande frågor: Vad ser jag? Vad hör jag? Hur känns det? Vilken tid och vilken plats?   
• Vad hände? Vilken sak kunde jag/kunde jag inte påverka? Hur skulle jag vilja påverka?   
• Lägg till svenskspråkiga undertexter till videon eller skriv talet i videon någon annanstans på svenska.   

Samla videodagböckerna i ett gemensamt videogalleri, där eleverna ser videorna på sin egen enhet eller se tillsammans de videor som eleverna gjort. Diskutera och anteckna hurdana situationer som kommer fram i videorna. I vilka situationer märkte ni att ni kan påverka? I vilka situationer märkte ni att ni inte kan påverka? Vem har i dessa situationer fattat beslutet och påverkat i stället för er? Kunde man även i dessa situationer hitta en möjlighet att påverka slutresultatet? I vilka situationer är det vettigt eller nödvändigt?  

Hänför sig till följande mål:

Se tillsammans eller låt eleverna se på egna enheter i videor i videobibliotek där unga från olika håll av världen berättar om sina liv och om saker som är viktiga för dem och som de vill påverka i sitt liv. Gör en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använder eller nämner. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av de unga aktörerna bland målen för Agenda 2030? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur?  

Bekanta er med målen för Agenda 2030. Varje elev väljer ett mål som han eller hon känner är nära honom eller henne eller viktig och som eleven vill påverka. Eleven dokumenterar sitt liv och sina verksamhetsmiljöer under några timmar eller en dag. Videon berättar hur eleven har eller inte har kunnat bidra till att uppfylla det mål som han eller hon valt under dagen. Det är viktigt att även lägga märke till de situationer där något utgjorde ett hinder för möjligheten att påverka samt att diskutera om hindret i fortsättningen kan avlägsnas eller minskas. Uppgiften kan också göras genom att fotografera eller skriva om det känns främmande för eleven att spela in en video eller om det är tekniskt omöjligt. 

Globaalikasvatus instruktioner om mobilvideoinspelning (på finska).

Hänför sig till följande mål:

Dela upp eleverna i smågrupper. Varje grupp diskuterar vad som är ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Vilka saker behövs för ett gott liv? Vilka saker är helt nödvändiga? Vilka saker är inte så viktiga? Vad måste ske i livet och vilka saker måste man uppnå för att livet ska vara bra i framtiden? Vems hjälp behövs för det? Varje elev eller grupp ritar en egen bild eller en bildserie om ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Till slut presenteras bilderna för andra. Diskutera om det var lätt för eleverna att föreställa sig hurdant ett gott liv är i framtiden. Vad skulle vi kunna göra för att alla skulle ha ett gott liv nu och i framtiden, som vuxna och gamla? Hur bidrar målen för Agenda 2030 till att skapa ett gott liv för alla? 

Hänför sig till följande mål:

Räkna hur många år det är till år 2030. Räkna hur gamla eleverna är då. Be att eleverna föreställer sig och beskriver hurdant livet är då. På vilket sätt är livet annorlunda då jämfört med hur det är nu? Vad är likadant? Vad önskar eleverna ska finnas kvar i framtiden? Och vilka saker borde ännu förändras? 

Undersök ikonerna för Agenda 2030-målen. Vilka bilder känner ni igen? Vad tror ni att bilderna betyder? Varför har man valt just denna bild för varje mål? Beskriv för eleverna symbolernas betydelse och bakgrund, till exempel fredsduvan och symbolen för jämställdhet mellan könen. Berätta att målen för Agenda 2030 är viktiga saker som avtalats tillsamman och att alla världens människor behövs för att de ska uppfyllas.  

Planera tillsammans en bild eller en bildserie som beskriver gemensamt arbete för ett gott liv och för jorden. Man kan göra en bild som föreställer deltagande i att uppnå målen genom att fotografera, rita eller någon annan metod som en gemensam uppgift för gruppen eller i smågrupper. Hitta på slagord för bilderna. Samla till slut ihop bilder till ett galleri för ett gemensamt gott liv.  

Hänför sig till följande mål:

1. Dela upp eleverna i två rader som står mot varandra. Berätta diskussionstemat för eleverna. Du kan välja temat bland följande: påverkan, hållbar utveckling, FN:s mål för Agenda 2030 eller ett enskilt mål, till exempel mål 5. Jämställdhet mellan könen.   
2. Eleverna säger i tur och ordning åt den elev som står mittemot dem en sak som gäller det tema som diskuteras.   
3. Den som är den första i den andra kön ställer sig längst bak i kön och de andra i raden tar ett steg framåt. De elever som står i den motsatta raden rör sig inte. Idén är att man byter par efter att alla elever i raden har sagt något.  
4. Uppmuntra eleverna att hitta på så många saker som möjligt som gäller temat. Berätta att det är tillåtet att säga egna åsikter och byta åsikt samt att berätta något som man hört av någon annan.  
5. Dela upp eleverna i smågrupper efter ködiskussionen. I smågrupperna får eleverna samla ihop saker som de hört och berätta vad diskussionstemat får dem att tänka på.   
6. Efter diskussionen i smågrupper inleds en gemensam diskussion med hela gruppen om temat eller så går man vidare till den uppgift som behandlar följande tema.  

Hänför sig till följande mål:

Be att eleverna väljer och räknar upp 2–3 saker som är de allra viktigaste för dem och som eleverna önskar ska vara de allra mest hållbara i deras liv. Samla ihop svaren till exempel med Padlet, Mentimeter, Slido eller genom att skriva orden på en lapp och sedan samla ihop alla lappar. Gruppera lapparna så att liknande saker läggs nära varandra. Vilka saker upprepas mest?    

Samla därefter ihop ett ordmoln om saker som eleverna anser fortfarande måste utvecklas i deras egna liv och i hela världen.  

Jämför gruppens ordmoln med målen för Agenda 2030. Vad är gemensamt i era svar och i målen för Agenda 2030? Vad är annorlunda? Vad tror ni att det beror på att just dessa 17 frågor har valts som de viktigaste gemensamma målen som gäller alla jordens människor? Hur berör målen dig? Vilka mål känns viktiga för dig? Vilka känns avlägsna? Vad tror ni att det beror på? 

Gör i smågrupper eller i par korta informationsinslag eller inspirerande reklamaffischer om varje Agenda 2030-mål. Målen gäller alla världens människor, men man kan inte uppnå dem om människorna inte vet vad de är eller hur man kan uppnå dem. Samla ihop informationsinslagen eller reklamen och be andra grupper att bekanta sig med er Agenda 2030-utställning.  

Hänför sig till följande mål:

Bekanta er med målen för Agenda 2030. Skriv ut ett färdigt underlag (PDF) eller gör en önskad tabell över begrepp som gäller målet för hand eller till exempel i Padlet med eleverna. Instruera eleverna att fundera över svar på alla följande frågor och att skriva svaret i den egna rutan för varje mål eller på ett gemensamt papper eller i Padlet. 

1. Vad vill du veta om målet? 
2. Tycker du att du kan påverka uppfyllandet av målet? 
3. Vilken tilläggsinformation behöver du om målet så att du själv kan bidra till att det uppfylls? 
4. Varför är det viktigt att påverka målet? 

Granska på nytt målen för Agenda 2030. Låt eleverna ställa frågor. Sök information och försäkra er om att alla förstår innehållet i målen och den terminologi som används i dem.  

Mer information om målen finns bland annat på utrikesministeriets webbplats. 

Hänför sig till följande mål: