Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål: Att brygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
Producerad av Institutet för Fredsfostran rf
Här hittar du alla uppgifter indelade enligt de globala målen. När du klickar på ett av de 17 målen öppnas en lista på alla uppgifter som har med det globala målet att göra.
Gå in på www.maailma2030.fi/agenda-2030 och läs mer om de globala målen.
Mål: Att brygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
I övningen lär man sig att skriva och hålla ett anförande som tar ställning.
Övningen kan göras ensam, i par eller i smågrupper.
Be att eleverna ska reflektera över och skriva ner företeelser och missförhållanden som de skulle vilja påverka. Objektet som de vill påverka kan vara personligt för dem, något som ingår i den egna vardagen eller en större, global företeelse. Det kan också vara ett missförhållande som kommit fram i Grundorsaker-övningen.
Hjälpfrågor för reflektioner: Vilken sak eller vilket missförhållande har på sistone bekymrat, väckt diskussioner eller känts irriterande eller orättvist? Om du hade makten att förändra något i samhället, vad skulle du förändra?
Planera ett kort anförande om temat. Presentera och motivera era egna åsikter om temat då ni håller anförandet. Hjälpfrågor för att skriva anförandet:
Varje elev eller grupp håller i tur och ordning sitt anförande. Läraren eller en av eleverna antecknar synligt de åsikter och ställningstaganden som kommer fram i anförandena. Till slut går man igenom alla ställningstaganden och diskuterar hur man allra bäst skulle få uppmärksamhet för dem. Skulle detta kunna bli en nyhet eller en insändare? Vore det bra att ordna ett evenemang eller en kampanj för att missförhållandet skulle få uppmärksamhet och så att man skulle kunna förändra det? Diskutera tillsammans eller i smågrupper vilka saker ni ska börja driva och hur. Skriv också ner olika sätt att påverka eller att få uppmärksamhet för företeelsen.
Källa: Pidä silmät auki – jutuntekijän opas, s. 9 (2017).
Uppgiftshelheten har bearbetats utifrån uppgiften i materialet i Pidä silmät auki – Jutuntekijän opas som producerats av Tidningarnas Förbund. Tidningarnas Förbunds verksamhet inom mediepedagogik främjar barns och ungas kritiska mediekompetens och användningen av nyhetsmedier i undervisningen. Övningarna i Jutuntekijän opas har tagits fram av Nuorten ääni -toimitus. Det är Helsingfors stads ungdomstjänsters media- och demokratifostransprojekt, där unga får sin röst hörd i medier.
I övningen kommer man med idéer till lösningar på problem och övar färdigheter i medborgarengagemang.
Eleverna fortsätter med Grundorsaker-övningen (66) i grupper.
Fas 1: Drömkarta
Be eleverna göra en drömkarta där de visionerar hur världen skulle se ut om missförhållandet i Grundorsaker-övningen skulle bli löst. Hjälpfrågor: Vilka vore bra konsekvenser av att missförhållandet skulle bli löst? Hur skulle människan, naturen och ekonomin må? Gör en lista över bra saker som skulle följa av dessa bra konsekvenser.
Betrakta sedan trädet som man gjorde i Grundorsaker-övningen. Vad borde förändras i trädet för att den positiva drömmen skulle vara möjlig? Gör en lista över krav på förändring.
Fas 2: Hjärnstorm
Därefter kommer eleverna med idéer om hur man genom olika och varierande sätt kan få till stånd en förändring och uppnå ett positivt resultat. Uppmuntra eleverna att tänka modigt och kreativt samt att anteckna så många idéer som de kommer på, utan att censurera dem i detta skede.
Fas 3: Filtrering
Efter att ni gjort en lista över idéer, be att eleverna granskar dem kritiskt.
Be därefter att grupperna väljer bland sina idéer till lösning en som verkar stark.
Fas 4: Från idé till handling
Sedan gör man i smågrupperna en plan för hur man skulle kunna genomföra idén.
Stödfrågor för att göra en plan:
Be till slut att eleverna ska fundera över om planen är realistisk och effektiv.
Fas 4: Alla med!
Gör en presentation om er handlingsplan för den övriga klassen. Syftet med presentationen är att få alla att bli intresserade av er plan.
I presentationen berättar ni på det sätt som ni själva vill följande:
Presentationen kan göras i önskat format: en videoinspelning (till exempel en vlogg), en talad redogörelse, en minipjäs, en samhällelig reklam, ett hörspel eller en serie som sätts upp på väggen, och presentationen kan innehålla till exempel en inkluderande minifrågesport, ett utmanings- eller gissningsspel, en petition eller till exempel ett medborgarinitiativ.
Diskutera till slut tillsammans med hela klassen:
Hur fick ni andra att bli intresserade av er handlingsplan? Hurdana presentationer inspirerade dig? Hur kan kunskaper om och förståelse av företeelsen samt ökad empati förändra världen? Vilket skulle öka handlingsplanens trovärdighet?
Källa: Övningen utgår från Fredsskolans övningar.
I övningen fördjupar man sig i att undersöka vilka orsaker som ger upphov till och upprätthåller ett missförhållande. Om man förstår bakgrunden till en företeelse på djupet, är man mer upplyst och kan fundera över lösningar för att ändra den.
Börja med att se videon Världens största lektion om FN:s mål för hållbar utveckling. Be eleverna att uppmärksamma de utmaningar som gäller förverkligandet av hållbar utveckling.
Anteckna tillsammans på tavlan vilka utmaningar man berättade om i videon.
Dela upp eleverna i smågrupper. Be att varje grupp väljer en utmaning från tavlan eller tänker ut en annan utmaning eller ett missförhållande som alla i gruppen känner igen och skulle vilja påverka.
Fas 1: Träd Varje smågrupp får ett papper i storlek A3 eller A2, tuschpennor och klisterlappar. Man ritar på pappret ett stort träd med rötter, stam och grenar. På trädstammen skriver gruppen det påverkansobjekt de valt, dvs. ett missförhållande som man försöker påverka. Man kan också göra övningen till exempel med Padlet, Flinga eller Prezi.
Fas 2: Trädets rötter och grenar. Gruppen diskuterar och skriver på klisterlappar orsaker till problemet och dess konsekvenser. Orsakerna skrivs på lappar med en färg och konsekvenserna på lappar med en annan färg. Orsakerna som orsakar missförhållandet sätts upp på trädets rötter. Konsekvenserna som följer av missförhållandet sätts upp på trädets grenar.
Be att eleverna funderar över orsaker bakom problemen. Till exempel kan torka vara orsaken till brist på rent vatten, klimatförändringen är orsaken till torka, mänsklig verksamhet är orsaken till klimatförändringen och så vidare. Man kan lägga dessa orsaker som går djupare längre ner vid rötterna, varvid man kommer till roten till problemen. Går någon konsekvens tillbaka till orsakerna och skapar därmed en negativ cirkel?
Fas 3: Presentation av trädet. Smågrupperna presenterar sina färdiga träd åt de andra smågrupperna. De andra grupperna kommenterar samt ställer frågor och kompletteringar. Grupperna kompletterar sitt eget träd utifrån andras kommentarer.
Fas 4: Att skaffa information. Grupperna söker mer information från olika källor för att de ska bättre kunna förstå företeelsen och orsakerna bakom den. Gruppen skriver i trädet nya tankar som de får genom att söka mer information.
Intervjuer av experter. I detta skede är det möjligt att komplettera informationssökningen genom att intervjua experter per telefon, e-post eller ansikte mot ansikte. Eleverna diskuterar tillsammans med den övriga gruppen och lärarna vilka experter de skulle kunna intervjua för att få mer information om den företeelse de valt. Precisera först vem eller vilka som kunde vara experter i fråga om företeelsen och hur man skulle får kontakt med dem.
När man börjar ha mycket information om företeelsen kommer gruppen med idéer om vilka som vore de bästa sätten att förändra situationen och lösa problemet. Man kan också be experten ge råd om hur man kan påverka missförhållandet. Gör någon instans redan något åt företeelsen? Hur skulle unga kunna påverka den företeelse som de valt eller få människor att uppmärksamma den? Hurdana sätt att påverka skulle man kunna använda?
Man kan fortsätta arbetet med PÅVERKA: Drömmar blir verklighet eller PÅVERKA: Om jag fick bestämma…-övningar.
I övningen bekantar man sig med påverkansverksamhetens struktur i ett nötskal och övar man färdigheter i medborgarengagemang.
Se Unicefs video Världens största lektion, del 2 där unga från olika håll av världen har börjat påverka. Be att eleverna ska lägga på minnet vilka problem ungdomarna i videon möter och hur de löser dem.
Anteckna elevernas observationer på tavlan inuti en enkel struktur:
BALI
PROBLEM: Plastskräp i världens hav
LÖSNING: Kampanj, städdagar för stränder, petitioner till politiker
MÅL: Hav och stränder ska hållas rena. Politiker förbjuder engångsplastpåsar.
För en motsvarande tabell om varje problem som kommer fram i videon. Så får ni i synnerhet många lösningar på tavlan. Dessa är sätt som kan användas för att förändra världen.
Be därefter eleverna fundera över vilka problem i världen de själva skulle vilja ingripa i. Skriv idéer på tavlan. Välj några problem och kom med idéer som inspirerats av exemplen i videon i smågrupper. Använd metodurvalet som hjälp.
Är en del idéer sådana att eleverna skulle kunna genomföra dem i den egna klassen? Skulle man kunna berätta om dem för hela skolan, till exempel i morgonsamlingen?
Identifiera och anteckna missförhållanden som gäller konsumtion och som eleverna vill påverka. Planera och genomför en påverkanskampanj som gäller hållbar konsumtion.
Bekanta er först med målen för Agenda 2030 i smågrupper eller par. Bekanta er närmare med mål 12, målet för hållbar konsumtion. Dela ut Agenda 2030-målen 1, 7, 8, 9, 10, 13 åt paren. I denna övning definierar eleverna ett problem som gäller konsumtion. Problemet analyseras och väljs utifrån hur eleverna kan påverka problemet i sitt eget liv och i skolan. Till slut utvärderas vad man åstadkommit. Dela upp eleverna i smågrupper efter att ni bekantat er med målen.
Fas 1: Vilken fråga som gäller konsumtion vill vi påverka? Vilken företeelse stör dig hemma eller i skolan eller med vänner? Vad borde förändras? Gör en lista över allt som ni diskuterat. När man går igenom resultaten av idékläckningen ser man vilka teman gruppen lyfter fram. Diskutera dem och välj ett eller flera teman som ni börjar undersöka.
Fas 2: Hurdant är det problem som gäller konsumtion som ni valt? Vad anser ni att det beror på? Har ni redan tillräckligt med information om problemet eller behöver ni mer bakgrundsinformation? För att man ska kunna göra något åt problemet, måste man först känna det. Man måste utnyttja all den information som gruppens medlemmar redan har och lyfta fram allas tankar. Diskutera och samla ihop tankar och åsikter om det problem som ni valt: Hus skulle man kunna påverka problemet? Kan ni lösa hela problemet? Kan ni påverka det på något sätt? Vilka förslag på lösningar eller sätt att påverka kommer ni på?
Fas 3: Hur förändrar ni världen genom era gärningar? Nu är det dags att göra något konkret! Ni kan planera i smågrupper till exempel en affisch som tar ställning, en morgonsamling, en kampanj, ett evenemang, ett informationsinslag eller till exempel en kontrollista över ansvarsfull konsumtion i skolan! Ta ställning och påverka genom er verksamhet ett problem eller missförhållande som ni valt och som gäller konsumtion.
Fas 4: Vad åstadkom vi? Vad sker härefter? Planera hur ni skulle kunna fortsätta hädanefter. Vidta genast åtgärder eller gör tillsammans en tidsplan som ni använder för att börja genomföra planen. Kom överens med lärare och skolans personal eller andra aktörer utanför skolan om en tidsplan för det fortsatta arbetet.
Källa: Dagsverkets Vaikuta!-metodhandbok (2017, på finska och engelska) innehåller närmare anvisningar för en längre påverkansprocess som följer kritisk pedagogik.
Ta reda på med hjälp av begrepp för ansvarsfull konsumtion vilka aspekter man ska ta hänsyn till i konsumtionen för att man ska kunna göra ansvarsfulla val. Gör tankekartor i smågrupper eller par och samla till slut ihop dem.
Dela ut begreppen som anges längre ner åt paren. Du kan också dela ut inledningstexterna som följer med. Eleverna utreder med hjälp av informationssökning i skolans undervisningsmaterial och internet vad de olika begreppen betyder. Gör en tankekarta av varje begrepp. Samla till slut ihop tankekartorna till en enda stor tankekarta, vars tema är ”Ansvarsfull konsumtion”.
Ekosocial rättvisa: Ekosocial rättvisa innebär att människor och andra levande varelser bemöts jämlikt i fråga om möjligheter att leva ett liv som passar en själv. Om man till exempel beslutar att bygga en ny gruva i bergssluttningen, tänker man ofta på att den medför fler arbetstillfällen och välbefinnande åt människorna i närområdet. Samtidigt kan detta emellertid till exempel förstöra en djurarts habitat eller kanske måste man fälla skog. Även om någon tycker att berget i fråga endast är en stenhög, kan den i någon annans världsbild vara en levande varelse, en helig plats eller till exempel en gud (se till exempel de la Cadena, 2015, Earth Beings). En ny gruva skulle därmed skada både naturen och en del människors heliga plats, men skulle ge åt andra eftersträvad ekonomisk vinst och försörjning. Ekosocial rättvisa behövs då det diskuteras om man vill genomföra sådana projekt och för vilka människor konsekvenserna är goda och för vilka dåliga.
Koldioxidavtryck: Med koldioxidavtryck avses den klimatbelastning som en produkt eller tjänst eller ibland till och med människan orsakar. Med andra ord avses med koldioxidavtryck hur mycket växthusgaser som uppstår under en produkts eller verksamhets hela livscykel. Att till exempel se videor i YouTube har också ett koldioxidavtryck. Samtidigt som videon kör i bakgrunden till exempel servrar, informationsnätets olika delar, routrar, modem, apparat för återgivning samt enhetens skärm. Alla dessa förbrukar el och i regel ger elproduktion upphov till växthusgasutsläpp. Även tillverkning av alla dessa anordningar och själva inspelningen av videon har ett eget koldioxidavtryck. Detta betyder att all verksamhet har ett koldioxidavtryck, människan behöver ju också energi för att hålla sig vid liv. Vi får vår energi från maten, och odling och tillverkning av mat orsakar utsläpp.
Källa: Yle. (26.6.2019). Netti syö kasvavalla tahdilla sähköä ja suurin syyllinen ovat nettivideot.
Hållbar utveckling: Man kan tänka sig att utveckling betyder att samhället förändras mot det bättre. Till exempel när allt fler barn får gå i skola, färre människor lever i fattigdom eller när människans livslängd ökar, tänker man att det sker utveckling. För att utvecklingen ska vara hållbar ska den vara miljövänlig och jämlik och den får inte utgå från skuldsättning eller omfattande förstörelse av resurser, såsom naturresurser. Utveckling sker inte endast i så kallade utvecklingsländer, utan även andra länder, såsom Finland, kan utvecklas i en bättre riktning.
Cirkulär ekonomi: Syftet med den cirkulära ekonomin är att material ska användas så länge som möjligt och att därmed minska uppkomsten av avfall. I bästa fallet skulle det inte alls uppstå avfall, utan man skulle kunna använda på nytt allt material. Till exempel skulle man tillverka nytt tyg av trasiga kläder och av tyget skulle man åter sy nya kläder. I den cirkulära ekonomin minskar också köp av varor, och människor lånar och delar med sig mer av sina saker. Om till exempel fler familjer skulle kunna använda en gemensam gräsklippare, skulle inte alla behöva köpa en egen och gräsklipparna skulle inte behöva stå stilla den största delen av tiden.
Barnarbetskraft: I FN:s konvention om barnets rättigheter konstateras att barn inte får ”utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på barnets hälsa eller utveckling”. I regel när man talar om barnarbetskraft talar man också om just sådana situationer där minderåriga måste utföra ett arbete som är farligt eller skadligt för hälsan i stället för att gå i skola. Tyvärr måste miljontals barn, ofta från fattiga familjer, utföra sådant arbete. Arbetet äventyrar deras hälsa och utveckling och samtidigt hindrar det dem ofta från att gå i skola. Utan utbildning är det svårt för barnen att ens som vuxna komma undan fattigdomen och deras egna barn kan senare också hamna i samma situation.
Allt arbete som utförs av barn är emellertid inte skadligt, till exempel i Finland. Om till exempel en 16-åring arbetar på sommaren i en glasskiosk, anses detta inte vara barnarbete. I en del länder kan barn eller unga till exempel hjälpa sina föräldrar med jordbruksarbete vid sidan av skolan. Om barnet inte skulle hjälpa till skulle familjen kanske inte ha råd att skicka honom eller henne till skolan, det vill säga arbetet kan vara mycket viktigt i barnets liv. Man får emellertid inte låta barn utföra farliga eller tunga arbeten. Förutom skolgång och arbete borde det också finnas tid för lek under barnets dag.
Rättvis handel: Rättvis handel är ett certifieringssystem för produkter som odlas och tillverkas i utvecklingsländer. Dess syfte är att säkerställa att odlarna får en ersättning som de kan leva på för sitt arbete. Odlarna som omfattas av Rejäl handel ska följa många slags regler, till exempel är det förbjudet att använda bekämpningsmedel som är skadliga för miljön samt barnarbetskraft, och arbetstagarna ska garanteras organisationsfrihet och trygga arbetsförhållanden.
Målet för Rättvis handel är att minska fattigdomen, och de odlare som omfattas av certifikatet har också ofta bättre livsförhållanden än andra. Det kan emellertid vara svårt att få ett certifikat, och de allra fattigaste odlarna i utvecklingsländerna får nödvändigtvis inte ta del av dess fördelar.
Ett ansvarsfullt företag: En ansvarsfull verksamhet är sådan som inte skadar andra eller en själv nu eller i framtiden. Ett ansvarsfullt företag handlar ansvarsfullt ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Ett sådant företag är ekonomiskt lönsamt, dess anställda har bra och trygga arbetsförhållanden, det går att leva på lönen för arbetet och företaget orsakar inte oproportionerliga men för miljön till exempel genom förorening.
Grönmålning: Man talar om grönmålning när ett företag i sin kommunikation försöker ge ett intryck om att vara ansvarsfullt och särskilt miljövänligt, men i verkligheten ändå inte handlar särskilt ansvarsfullt. Eftersom många konsumenter emellertid vill köpa endast ansvarsfulla produkter, försöker företaget verka ansvarsfullt för att ge ett gott intryck. På motsvarande sätt talar man om pinkwashing när ett företag försöker se ut som att det stöder minoriteters rättigheter, även om det i verkligheten inte gör något för minoriteter.
Se videon om återvinning av elektronik och den cirkulära ekonomin. Svara därefter på frågor i grupper eller i par.
Se efter att ha diskuterat och gjort upp listor videon I den etiska laptopens fotspår, del 4.
Svara utifrån videon på följande frågor:
Gör en lista över vad ni vet om vanliga elektroniska anordningar. Se en video om etisk produktion av bärbara datorer. Finns det etiskt producerad elektronik?
Fundera över din egen eller skolans laptop eller en motsvarande enhet. Vilka råmaterial är den gjord av? Gör en lista över allt ni vet eller gissar om enheten. Hur många olika råmaterial tror ni att en laptop består av? Från vilken del av världen kommer råmaterialet? Var tror ni att datorn är tillverkad?
Se efter att ha diskuterat och gjort listor videon Eettinen läppäri (Etisk laptop), del 1.
Svara utifrån videon: Vilka olika råmaterial är laptopen tillverkad av? Varifrån kommer råmaterialet?
Diskutera därefter: Hur många människor behövs för att tillverka en bärbar dator i olika delar av världen?
Ta reda på:
Gör en tankekarta eller till exempel en Prezi-presentation om era svar.
På olika håll av världen vidtar aktiva ungdomar åtgärder för en mer hållbar värld. Vad kan vi lära oss av dem?
Se Unicef video Världens största lektion, del 2.
Gör tillsammans en lista på tavlan
Be att eleverna diskuterar hur utmaningarna på listan är kopplade till klimatförändringen. Förekommer samma utmaningar i Finland? Hur skulle man kunna påverka dessa utmaningar i Finland, till exempel i den egna vardagen eller i skolan? Ger videon tips för verksamhet?
Gör liknande videor i smågrupper där man berättar för tittaren
Dela videorna på skolans webbplats eller se dem tillsammans till exempel i morgonsamlingen.
Gör framtidens klimatnyheter för 2030.
Föreställ er hurdan världen är 2030, då man har uppnått målen för Agenda 2030. Skriv goda nyheter för 2030 om klimatet och förebyggande av klimatförändringen. Hur har man motverkat klimatförändringen före 2030? Hur har man uppnått alla sjutton mål? Vems gärningar och val har bidragit till att bromsa upp klimatförändringen? Berättar era nyheter om en människa eller en människogrupp?
Gör en nyhetstext, rubrik, illustrationer genom att fotografera eller rita, samt bildtexter. Nyheten kan också innehålla en faktaruta om klimatförändringens historia, klimataktivism, inflytelserika unga eller tips för att dämpa klimatförändringen. Nyheten kan göras med penna och papper eller till exempel med en ordbehandlare, Prezi eller i gruppens egen blogg. Gör egna nyheter eller använd Klimatnyheter (PDF)-underlaget.
Hitta på och gör en lista om saker som behövs för ett gott liv och en hållbar framtid. Samla sakerna ihop till det goda livets träd på väggen. Diskutera vad som får trädet att växa.
Rita eller klipp ur papper en trädstam med grenar och rötter. Klipp eller riv lövformade pappersbitar. Eleverna skriver eller ritar förutsättningar för ett gott liv på löven (1/löv). Be varje elev välja de 3–5 viktigaste löven bland dem som de skrivit. Eleverna sätter upp de löv som de valt på trädstammen och grenarna. Resten av löven sätts upp på ”marken” nedanför trädet. Gå till slut igenom vilka saker eleverna anser är de viktigaste. Vilka av de företeelser som eleverna har skrivit finns bland Agenda 2030-målen? Vad borde man kanske ännu lägga till bland löven? Låt eleverna plocka upp fler idéer bland målen. Diskutera till slut vad trädet behöver för att löven ska kunna växa. Vem ansvarar för att trädet ska växa? Hur kan var och en av oss hjälpa löven att växa?
Se en video om miljöförändring. Diskutera videon. Gör en utredning om människans påverkan på naturen.
Se videon ”Muuttuva luonto” (undertexter på svenska).
Diskutera utifrån videon följande fråga: Varför kan det vara svårt för oss att observera att miljön och naturen förändras samt att klimatförändringen fortskrider?
Utred i smågrupper hur skogsbruk, urbanisering och jordbruk påverkar livsmiljöer. Samla svaren i en tankekarta eller en kort undersökningsrapport.
Planera och genomför en påverkanskampanj eller ett evenemang om ett tema som ni väljer. Kampanjen kan vara liten och kortvarig eller så kan ni genomföra ett större projekt.
Kartlägg först missförhållanden som eleverna vill ändra, till exempel genom att göra uppgiften Ungdomar som påverkar.
Planera en påverkanskampanj eller ett evenemang om det tema som ni väljer. Evenemanget eller kampanjen kan planeras och genomföras i smågrupper eller med hela gruppen. Hitta på åt evenemanget eller kampanjen ett namn och en reklamslogan som beskriver evenemangets eller kampanjens tema och syfte. Ta fram etiska principer som följs i evenemanget eller kampanjen. Planera ett evenemang eller en kampanj som ni kan genomföra.
Om ni väljer att planera ett evenemang, planera program för evenemanget:
Om ni väljer en kampanj, planera hur och i vilka medier kampanjen genomförs:
Man kan även välja andra helheter som ett sätt att påverka eller som en del av evenemanget eller kampanjen, till exempel: en tv- eller tidningsnyhet, ett annat ställningstagande som ges ut i medier eller en blogg, en tidning eller en webbplats, motreklam, en animerad film, en serie, en fotoutställning, en väggmålning, en musikal, en konstutställning, en musikvideo, en novell- eller diktsamling, möten med människor som har en koppling till missförhållandet, att skicka brev, att samla in namn i ett medborgarinitiativ.
Efter planeringen delar eleverna upp uppgifterna med hjälp av läraren. Målet är att genomföra den valda påverkansverksamheten i hela gruppen eller i smågrupper. Påverkansverksamheten kan beroende på situationen för gruppen vara småskalig, ske internt i grupp eller skolan eller vara mer omfattande och också synas utanför skolan.
Vid genomförande av ett evenemang eller en kampanj kan klassen bjuda in som gäst en representant för en medborgarorganisation som gäller det valda temat eller intervjua honom eller henne per e-post. Man kan till exempel be att anställda i organisationer ger råd om hur unga kan påverka den företeelse som de valt eller be om mer information om temat, om att ordna evenemang, om att föra kampanjer och att påverka.
Kom överens om dokumentering av evenemanget eller kampanjen och planera hur ni får publicitet åt evenemanget eller kampanjen. Man kan till exempel bjuda till skolan beslutsfattare från kommunen, representanter för civilsamhället, riksdagsledamöter eller myndigheter. Eleverna kan själva ordna ett möte till exempel på ett ministerium eller i en omgivning som lämpar sig för en offentlig tillställning.
Utvärdering av evenemanget eller kampanjen: Efter att påverkansverksamheten har genomförts utvärderar eleverna hur verksamheten lyckades. Frågorna kan diskuteras i smågrupper, tillsammans eller så kan man svara skriftligt på dem.
Be också att experter till exempel i medborgarorganisationer ger feedback.
Se videor om unga aktörer. Gör upp en lista över sätt att påverka och föremål för påverkan. Samla ihop missförhållanden som eleverna vill ändra på. Denna övning lämpar sig som en självständig uppgift eller inledning till uppgiften Vår grej!.
Se videor om unga aktörer i Myanmar, Palestina, Zambia och Nepal. Diskutera videorna tillsammans eller i smågrupper:
Anteckna under två minuter så många saker som möjligt som ni skulle vilja påverka eller som ni tycker borde förändras. Varje elev skriver en egen lista. Jämför till slut listorna och välj från alla listor 3–5 teman som nämns allra oftast i listorna. Fortsätt med uppgiften Vår grej!
Se videon om nepalesiska unga aktörer. Ta ställning till påståendena.
Se Dagsverkets video: Sinnesfrihet trailer – Dagsverke 2019–2020.
Rösta om påståendena i gruppen. Tycker ni likadant, är ni av annan åsikt eller något mittemellan. Omröstningen kan genomföras med en åsiktssträcka, där eleverna går längs sträckan till den punkt som uttrycker deras åsikt om påståendet. Den ena änden av sträckan betyder ”helt av samma åsikt”, den andra ”helt av annan åsikt”. Eleven ställer sig på sträckan vid den punkt som bäst uttrycker hans eller hennes åsikt om påståendet. Diskutera påståendena samt ungdomarnas åsikter om dem.
Påståenden:
Se Dagsverkets video ”Sinnesfrihet – 5 unga”.
Rösta om och diskutera videons påståenden. Gäller ungdomarnas påståenden även för Finland? Hur skulle eleverna vilja ändra påståendena i Finland och i den egna skolan? Hur skulle man kunna påverka påståendena?
Påståenden:
Se videor om unga aktörer. Skriv till de unga aktörerna i videorna eller till beslutsfattare om saker som ni vill påverka.
Se i videobibliotek videor där de unga aktörerna berättar om sina liv samt om hur de vill påverka frågor som är viktiga för dem själva. Efter att ni har sett videorna gör i smågrupper eller i par en lista över missförhållanden som eleverna skulle vilja påverka. Hur skulle vi genom våra egna handlingar kunna stödja ungdomarna i videorna? Gör en lista över viktiga saker som ni skulle vilja utveckla. Försök hitta på hur man skulle kunna påverka sakerna i listan i Finland. Jämför listorna och idéerna med de andra paren och smågrupperna. Förekommer det likadana utmaningar i Finland som hos de unga aktörerna i videorna och om det förekommer, hur skulle man kunna påverka dem?
Fortsätt genom att skriva ett vykort till en beslutsfattare eller inflytelserik person: en riksdagsledamot, minister, ledamot av kommunfullmäktige, företagare, aktivist eller en annan person som befinner sig i en maktposition eller som gör påverkansarbete. Ta reda på vem som beslutar om en viktig fråga som ni är intresserade av på er ort eller i Finland. Berätta kort och koncist på korten vad ni tycker att man borde påverka och hur. Skicka korten.
Alternativt kan ni skriva till unga aktörer. Varje elev väljer en ung aktör som han eller hon skriver ett brev, ett vykort, ett e-postmeddelande eller ett annat slags meddelande till. Berätta i breven om er egen dag och er själva och ställ frågor om personens liv, framtid och drömmar. Skriv i brevet vad ni skulle vilja säga till personen efter att ha hört om hans eller hennes liv och om de viktiga saker för personen som han eller hon vill påverka. Berätta också i meddelandet vilka saker ni själva vill påverka i ert eget liv och hur man kan göra det. Hurdant är det att påverka saker som är viktiga för en själv i Finland? Man kan också skriva ett brev, ett kort, ett meddelande eller göra en video som en del av studier av främmande språk eller på elevens hemspråk. Man kan också genomföra ett meddelande genom att rita, och då kan uppgiften också göras av de allra minsta eleverna.
Eleverna gör om sig själva en hjältebild och en presentation där man ser vilket Agenda 2030-mål de själva skulle vilja påverka.
Säg att eleverna ska rita och skriva en hjältebild och en presentation om sig själva. Man kan också göra bilden genom att fotografera eller med hjälp av bildbehandling. Bilden och presentationen berättar vad och hur eleven vill påverka. Bilderna kan också vara humoristiska och skämtsamma. Det viktigaste i uppgiften är att eleven ser sig själv som en aktör som kan påverka missförhållanden i världen. Eleven skriver en kort presentation om sig själv och berättar vilket Agenda 2030-mål han eller hon särskilt vill påverka och med vilka medel, och för hurdan slags värld han eller hon vill agera. Samla ihop ett hjältegalleri med bilderna och texterna på en vägg i skolan eller virtuellt till exempel i gruppens egen blogg.
Bekanta er med de inflytelserika unga som presenteras längre ner. Gör presentationer eller personbilder över de inflytelserika unga personerna och samla ihop dem i ett gemensamt galleri eller som en publikation.
Bekanta er med ungdomar som är modiga och förändrar världen! Det är uppmuntrande och inspirerande att höra om människor som vågar lyfta fram missförhållanden och ingripa i dem. Ta reda på vilka de är? Vilka medel har de använt för att agera? Vad har de uppnått? Varför är den fråga som de lyft fram viktig? Vilka Agenda 2030-mål påverkar varje ung aktör som är med på listan särskilt genom sin verksamhet? Utöver böcker och artiklar hittar ni mer information om ungdomarna i internet, via de unga aktivisternas egna kanaler i sociala medier och i YouTube.
Gör ensamma, i par eller i smågrupper ett porträtt och en kort presentation av varje ung aktör och samla till slut dem i en gemensam tidning, blogg eller ett galleri. Fortsätt med uppgiften Hjältarnas tusen ansikten och samla ihop bilder och presentationer över eleverna i galleriet tillsammans med de unga aktörerna. Samla ihop presentationerna i galleriet grupperade enligt till vilket Agenda 2030-mål de presenterade personerna allra mest hör.
Eleverna skriver i smågrupper eller i par instruktioner för att i sin egen skola genomföra och påverka ett Agenda 2030-mål som de valt. Samla instruktioner i galleriet för en gemensam hållbar framtid och påverkan.
Välj ett av målen för Agenda 2030. Planera och skriv i grupper eller i par egna instruktioner om hur alla kan själva bidra till att uppnå det mål som ni valt i det egna livet. Försök särskilt hitta på sådana instruktioner som är möjliga att genomföra till exempel i er skola.
Man kan följa dessa instruktioner som skrivits av unga och hämta idéer om hur alla genom sin egen verksamhet kan bidra till att jämlikhet uppfylls:
Vad kan en människa göra?
En grupp av ungdomar funderar över olika sätt att genom sina egna handlingar främja jämlikhet.
Samla ihop instruktionerna som gjorts av alla grupper eller par så att instruktioner som gäller samma Agenda 2030-mål är tillsammans. Läs och jämför instruktionerna. Vad är likadant i alla instruktioner? Är alla instruktioner sådana att vem som helst kan genomföra dem? Förekommer det hinder för påverkan? Vilka är de? Hur är de olika målen och de instruktioner som skrivits om dem kopplade till varandra? Skulle en del instruktioner också kunna höra till ett annat mål eller alla mål?
Källa: Ennakkoluuloja – minullako? Rasismin ja antisemitismin vastainen oppimateriaali yläkouluun ja toiselle asteelle (Anne Frank House, Rauhankasvatusinstituutti ja Helsingin yliopisto).
Se videor om unga aktörer. Eleverna gör en egen kort video där de svarar på frågorna i elevinstruktionerna på svenska, sitt eget modersmål eller ett främmande språk.
Se videor om unga aktörer tillsammans eller på egna enheter. Diskutera videorna. Gör upp en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använde eller nämnde. Lyssna på vad som motiverade ungdomarna i videorna att vara verksamma i sina egna gemenskaper. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av inflytelserika unga bland målen för Agenda 2030? Fick ni reda på vad som motiverade dem? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur?
Gör minutvideor på elevens eget modersmål. Videorna kan också behandla vilka möjligheter eleven har att påverka det Agenda 2030-mål som är viktigt för honom eller henne själv. Man behöver nödvändigtvis inte använda så mycket talat eller skrivet språk, eftersom bild och ljud talar för sig själva i en bra video.
Instruktioner för eleven:
Samla videodagböckerna i ett gemensamt videogalleri, där eleverna ser videorna på sin egen enhet eller se tillsammans de videor som eleverna gjort. Diskutera och anteckna hurdana situationer som kommer fram i videorna. I vilka situationer märkte ni att ni kan påverka? I vilka situationer märkte ni att ni inte kan påverka? Vem har i dessa situationer fattat beslutet och påverkat i stället för er? Kunde man även i dessa situationer hitta en möjlighet att påverka slutresultatet? I vilka situationer är det vettigt eller nödvändigt?
Se videor om unga aktörer. Gör upp en lista över sätt att påverka och föremål för påverkan. Eleverna väljer ett av målen för Agenda 2030 och spelar in en My Day-video med anknytning till målet.
Se tillsammans eller låt eleverna se på egna enheter i videor i videobibliotek där unga från olika håll av världen berättar om sina liv och om saker som är viktiga för dem och som de vill påverka i sitt liv. Gör en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använder eller nämner. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av de unga aktörerna bland målen för Agenda 2030? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur?
Bekanta er med målen för Agenda 2030. Varje elev väljer ett mål som han eller hon känner är nära honom eller henne eller viktig och som eleven vill påverka. Eleven dokumenterar sitt liv och sina verksamhetsmiljöer under några timmar eller en dag. Videon berättar hur eleven har eller inte har kunnat bidra till att uppfylla det mål som han eller hon valt under dagen. Det är viktigt att även lägga märke till de situationer där något utgjorde ett hinder för möjligheten att påverka samt att diskutera om hindret i fortsättningen kan avlägsnas eller minskas. Uppgiften kan också göras genom att fotografera eller skriva om det känns främmande för eleven att spela in en video eller om det är tekniskt omöjligt.
Globaalikasvatus instruktioner om mobilvideoinspelning (på finska).
Diskutera i smågrupper ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Eleverna ritar en bild eller en bildserie om ett gott liv. Bilderna samlas ihop i en utställning om ett gott liv och en hållbar framtid.
Dela upp eleverna i smågrupper. Varje grupp diskuterar vad som är ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Vilka saker behövs för ett gott liv? Vilka saker är helt nödvändiga? Vilka saker är inte så viktiga? Vad måste ske i livet och vilka saker måste man uppnå för att livet ska vara bra i framtiden? Vems hjälp behövs för det? Varje elev eller grupp ritar en egen bild eller en bildserie om ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Till slut presenteras bilderna för andra. Diskutera om det var lätt för eleverna att föreställa sig hurdant ett gott liv är i framtiden. Vad skulle vi kunna göra för att alla skulle ha ett gott liv nu och i framtiden, som vuxna och gamla? Hur bidrar målen för Agenda 2030 till att skapa ett gott liv för alla?
Undersök de ikoner som beskriver målen för Agenda 2030 och bekanta er med de gemensamma målen som gäller alla människor i världen. Gör en bild eller en bildserie som beskriver hur man tillsammans påverkar Agenda 2030-målen.
Räkna hur många år det är till år 2030. Räkna hur gamla eleverna är då. Be att eleverna föreställer sig och beskriver hurdant livet är då. På vilket sätt är livet annorlunda då jämfört med hur det är nu? Vad är likadant? Vad önskar eleverna ska finnas kvar i framtiden? Och vilka saker borde ännu förändras?
Undersök ikonerna för Agenda 2030-målen. Vilka bilder känner ni igen? Vad tror ni att bilderna betyder? Varför har man valt just denna bild för varje mål? Beskriv för eleverna symbolernas betydelse och bakgrund, till exempel fredsduvan och symbolen för jämställdhet mellan könen. Berätta att målen för Agenda 2030 är viktiga saker som avtalats tillsamman och att alla världens människor behövs för att de ska uppfyllas.
Planera tillsammans en bild eller en bildserie som beskriver gemensamt arbete för ett gott liv och för jorden. Man kan göra en bild som föreställer deltagande i att uppnå målen genom att fotografera, rita eller någon annan metod som en gemensam uppgift för gruppen eller i smågrupper. Hitta på slagord för bilderna. Samla till slut ihop bilder till ett galleri för ett gemensamt gott liv.
Ködiskussion lämpar sig som en inledande uppgift, för att väcka tankar samt för att kartlägga kunskapsnivån i inledningsskedet.
Gör en lista eller ett ordmoln över de viktigaste sakerna i livet. Gör informationsinslag eller affischer om viktiga frågor.
Be att eleverna väljer och räknar upp 2–3 saker som är de allra viktigaste för dem och som eleverna önskar ska vara de allra mest hållbara i deras liv. Samla ihop svaren till exempel med Padlet, Mentimeter, Slido eller genom att skriva orden på en lapp och sedan samla ihop alla lappar. Gruppera lapparna så att liknande saker läggs nära varandra. Vilka saker upprepas mest?
Samla därefter ihop ett ordmoln om saker som eleverna anser fortfarande måste utvecklas i deras egna liv och i hela världen.
Jämför gruppens ordmoln med målen för Agenda 2030. Vad är gemensamt i era svar och i målen för Agenda 2030? Vad är annorlunda? Vad tror ni att det beror på att just dessa 17 frågor har valts som de viktigaste gemensamma målen som gäller alla jordens människor? Hur berör målen dig? Vilka mål känns viktiga för dig? Vilka känns avlägsna? Vad tror ni att det beror på?
Gör i smågrupper eller i par korta informationsinslag eller inspirerande reklamaffischer om varje Agenda 2030-mål. Målen gäller alla världens människor, men man kan inte uppnå dem om människorna inte vet vad de är eller hur man kan uppnå dem. Samla ihop informationsinslagen eller reklamen och be andra grupper att bekanta sig med er Agenda 2030-utställning.
Gå igenom målen för Agenda 2030 med hjälp av korta nyckelord. Gör upp en lista över sätt att påverka uppfyllandet av målen. Uppgifterna kan göras tillsammans med hela gruppen, i mindre grupper eller i par.
Bekanta er med målen för Agenda 2030. Skriv ut ett färdigt underlag (PDF) eller gör en önskad tabell över begrepp som gäller målet för hand eller till exempel i Padlet med eleverna. Instruera eleverna att fundera över svar på alla följande frågor och att skriva svaret i den egna rutan för varje mål eller på ett gemensamt papper eller i Padlet.
Granska på nytt målen för Agenda 2030. Låt eleverna ställa frågor. Sök information och försäkra er om att alla förstår innehållet i målen och den terminologi som används i dem.
Mer information om målen finns bland annat på utrikesministeriets webbplats.