Jämställdhet
Mål: Att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.
Producerad av Institutet för Fredsfostran rf
Här hittar du alla uppgifter indelade enligt de globala målen. När du klickar på ett av de 17 målen öppnas en lista på alla uppgifter som har med det globala målet att göra.
Gå in på www.maailma2030.fi/agenda-2030 och läs mer om de globala målen.
Mål: Att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.
I övningen lär man sig att skriva och hålla ett anförande som tar ställning.
Övningen kan göras ensam, i par eller i smågrupper.
Be att eleverna ska reflektera över och skriva ner företeelser och missförhållanden som de skulle vilja påverka. Objektet som de vill påverka kan vara personligt för dem, något som ingår i den egna vardagen eller en större, global företeelse. Det kan också vara ett missförhållande som kommit fram i Grundorsaker-övningen.
Hjälpfrågor för reflektioner: Vilken sak eller vilket missförhållande har på sistone bekymrat, väckt diskussioner eller känts irriterande eller orättvist? Om du hade makten att förändra något i samhället, vad skulle du förändra?
Planera ett kort anförande om temat. Presentera och motivera era egna åsikter om temat då ni håller anförandet. Hjälpfrågor för att skriva anförandet:
Varje elev eller grupp håller i tur och ordning sitt anförande. Läraren eller en av eleverna antecknar synligt de åsikter och ställningstaganden som kommer fram i anförandena. Till slut går man igenom alla ställningstaganden och diskuterar hur man allra bäst skulle få uppmärksamhet för dem. Skulle detta kunna bli en nyhet eller en insändare? Vore det bra att ordna ett evenemang eller en kampanj för att missförhållandet skulle få uppmärksamhet och så att man skulle kunna förändra det? Diskutera tillsammans eller i smågrupper vilka saker ni ska börja driva och hur. Skriv också ner olika sätt att påverka eller att få uppmärksamhet för företeelsen.
Källa: Pidä silmät auki – jutuntekijän opas, s. 9 (2017).
Uppgiftshelheten har bearbetats utifrån uppgiften i materialet i Pidä silmät auki – Jutuntekijän opas som producerats av Tidningarnas Förbund. Tidningarnas Förbunds verksamhet inom mediepedagogik främjar barns och ungas kritiska mediekompetens och användningen av nyhetsmedier i undervisningen. Övningarna i Jutuntekijän opas har tagits fram av Nuorten ääni -toimitus. Det är Helsingfors stads ungdomstjänsters media- och demokratifostransprojekt, där unga får sin röst hörd i medier.
I övningen kommer man med idéer till lösningar på problem och övar färdigheter i medborgarengagemang.
Eleverna fortsätter med Grundorsaker-övningen (66) i grupper.
Fas 1: Drömkarta
Be eleverna göra en drömkarta där de visionerar hur världen skulle se ut om missförhållandet i Grundorsaker-övningen skulle bli löst. Hjälpfrågor: Vilka vore bra konsekvenser av att missförhållandet skulle bli löst? Hur skulle människan, naturen och ekonomin må? Gör en lista över bra saker som skulle följa av dessa bra konsekvenser.
Betrakta sedan trädet som man gjorde i Grundorsaker-övningen. Vad borde förändras i trädet för att den positiva drömmen skulle vara möjlig? Gör en lista över krav på förändring.
Fas 2: Hjärnstorm
Därefter kommer eleverna med idéer om hur man genom olika och varierande sätt kan få till stånd en förändring och uppnå ett positivt resultat. Uppmuntra eleverna att tänka modigt och kreativt samt att anteckna så många idéer som de kommer på, utan att censurera dem i detta skede.
Fas 3: Filtrering
Efter att ni gjort en lista över idéer, be att eleverna granskar dem kritiskt.
Be därefter att grupperna väljer bland sina idéer till lösning en som verkar stark.
Fas 4: Från idé till handling
Sedan gör man i smågrupperna en plan för hur man skulle kunna genomföra idén.
Stödfrågor för att göra en plan:
Be till slut att eleverna ska fundera över om planen är realistisk och effektiv.
Fas 4: Alla med!
Gör en presentation om er handlingsplan för den övriga klassen. Syftet med presentationen är att få alla att bli intresserade av er plan.
I presentationen berättar ni på det sätt som ni själva vill följande:
Presentationen kan göras i önskat format: en videoinspelning (till exempel en vlogg), en talad redogörelse, en minipjäs, en samhällelig reklam, ett hörspel eller en serie som sätts upp på väggen, och presentationen kan innehålla till exempel en inkluderande minifrågesport, ett utmanings- eller gissningsspel, en petition eller till exempel ett medborgarinitiativ.
Diskutera till slut tillsammans med hela klassen:
Hur fick ni andra att bli intresserade av er handlingsplan? Hurdana presentationer inspirerade dig? Hur kan kunskaper om och förståelse av företeelsen samt ökad empati förändra världen? Vilket skulle öka handlingsplanens trovärdighet?
Källa: Övningen utgår från Fredsskolans övningar.
I övningen fördjupar man sig i att undersöka vilka orsaker som ger upphov till och upprätthåller ett missförhållande. Om man förstår bakgrunden till en företeelse på djupet, är man mer upplyst och kan fundera över lösningar för att ändra den.
Börja med att se videon Världens största lektion om FN:s mål för hållbar utveckling. Be eleverna att uppmärksamma de utmaningar som gäller förverkligandet av hållbar utveckling.
Anteckna tillsammans på tavlan vilka utmaningar man berättade om i videon.
Dela upp eleverna i smågrupper. Be att varje grupp väljer en utmaning från tavlan eller tänker ut en annan utmaning eller ett missförhållande som alla i gruppen känner igen och skulle vilja påverka.
Fas 1: Träd Varje smågrupp får ett papper i storlek A3 eller A2, tuschpennor och klisterlappar. Man ritar på pappret ett stort träd med rötter, stam och grenar. På trädstammen skriver gruppen det påverkansobjekt de valt, dvs. ett missförhållande som man försöker påverka. Man kan också göra övningen till exempel med Padlet, Flinga eller Prezi.
Fas 2: Trädets rötter och grenar. Gruppen diskuterar och skriver på klisterlappar orsaker till problemet och dess konsekvenser. Orsakerna skrivs på lappar med en färg och konsekvenserna på lappar med en annan färg. Orsakerna som orsakar missförhållandet sätts upp på trädets rötter. Konsekvenserna som följer av missförhållandet sätts upp på trädets grenar.
Be att eleverna funderar över orsaker bakom problemen. Till exempel kan torka vara orsaken till brist på rent vatten, klimatförändringen är orsaken till torka, mänsklig verksamhet är orsaken till klimatförändringen och så vidare. Man kan lägga dessa orsaker som går djupare längre ner vid rötterna, varvid man kommer till roten till problemen. Går någon konsekvens tillbaka till orsakerna och skapar därmed en negativ cirkel?
Fas 3: Presentation av trädet. Smågrupperna presenterar sina färdiga träd åt de andra smågrupperna. De andra grupperna kommenterar samt ställer frågor och kompletteringar. Grupperna kompletterar sitt eget träd utifrån andras kommentarer.
Fas 4: Att skaffa information. Grupperna söker mer information från olika källor för att de ska bättre kunna förstå företeelsen och orsakerna bakom den. Gruppen skriver i trädet nya tankar som de får genom att söka mer information.
Intervjuer av experter. I detta skede är det möjligt att komplettera informationssökningen genom att intervjua experter per telefon, e-post eller ansikte mot ansikte. Eleverna diskuterar tillsammans med den övriga gruppen och lärarna vilka experter de skulle kunna intervjua för att få mer information om den företeelse de valt. Precisera först vem eller vilka som kunde vara experter i fråga om företeelsen och hur man skulle får kontakt med dem.
När man börjar ha mycket information om företeelsen kommer gruppen med idéer om vilka som vore de bästa sätten att förändra situationen och lösa problemet. Man kan också be experten ge råd om hur man kan påverka missförhållandet. Gör någon instans redan något åt företeelsen? Hur skulle unga kunna påverka den företeelse som de valt eller få människor att uppmärksamma den? Hurdana sätt att påverka skulle man kunna använda?
Man kan fortsätta arbetet med PÅVERKA: Drömmar blir verklighet eller PÅVERKA: Om jag fick bestämma…-övningar.
Betrakta undervisningsmaterial genom jämlikhetsglasögon. Vilka observationer gör ni?
Undersök undervisningsmaterial, såsom läroböcker och annat material som ni använder i klassen, genom jämlikhetsglasögon.
I övningen bekantar man sig med påverkansverksamhetens struktur i ett nötskal och övar man färdigheter i medborgarengagemang.
Se Unicefs video Världens största lektion, del 2 där unga från olika håll av världen har börjat påverka. Be att eleverna ska lägga på minnet vilka problem ungdomarna i videon möter och hur de löser dem.
Anteckna elevernas observationer på tavlan inuti en enkel struktur:
BALI
PROBLEM: Plastskräp i världens hav
LÖSNING: Kampanj, städdagar för stränder, petitioner till politiker
MÅL: Hav och stränder ska hållas rena. Politiker förbjuder engångsplastpåsar.
För en motsvarande tabell om varje problem som kommer fram i videon. Så får ni i synnerhet många lösningar på tavlan. Dessa är sätt som kan användas för att förändra världen.
Be därefter eleverna fundera över vilka problem i världen de själva skulle vilja ingripa i. Skriv idéer på tavlan. Välj några problem och kom med idéer som inspirerats av exemplen i videon i smågrupper. Använd metodurvalet som hjälp.
Är en del idéer sådana att eleverna skulle kunna genomföra dem i den egna klassen? Skulle man kunna berätta om dem för hela skolan, till exempel i morgonsamlingen?
I övningen lär man sig sätt att påverka av myanmariska ungdomar och övar att arbeta och uppträda i grupp.
Dela upp klassen i tre grupper. Varje grupp ser en video i videobibliotek. Videon berättar om en myanmarisk ung person som verkar aktivt för att främja ett mål. Efter att ni sett videorna be att eleverna svarar på följande frågor och antecknar dem:
Efter det gör grupperna en föreställning om de sätt att påverka som kommer fram i videon för den övriga klassen. Om det till exempel finns tre sätt gör eleverna en minipjäs med tre scener. I stället för en minipjäs kan man också göra en serie orörliga statybilder där situationen har stelnat. Då turas elever om att vara berättare som hjälper att tolka statybilden. Det är bra att turas om att vara berättare så att flera elever får tala. I föreställningen ska varje elev ha någon roll, och av föreställningen ska framgå vilka sätt att påverka det är fråga om.
Avslutningsdiskussion: Var sätten att påverka bekanta? Har eleverna själva använt samma metoder för att uppnå ett mål? Har någon riktat sådana metoder till dem själva? Har de sett att sådana medel används någonstans, till exempel i medier? Gör ännu till slut en gemensam lista över sätt att påverka som eleverna känner till. Till exempel
Öva att ge plats åt alla och lyssna på alla med hjälp av en sifferövning som görs i par.
I uppgiften provar eleverna att lyssna så att de är närvarande och ger plats åt andra. Uppgiftens syfte är att åskådliggöra hur olika människor tar eller ger plats. Uppgiften kan användas för att åskådliggöra till exempel en grupps interna dynamik eller samhällets maktstrukturer. Alla får sin röst hörda först när de som tar mest plats lyssnar och delar med sig av plats åt alla.
Ställ dig mittemot ditt par så att ni antingen står eller sitter. Räkna upp i tur och ordning siffrorna ett, två och tre. När ni klarar av att räkna upp siffror utan problem, byt en klappning i stället för nummer två: ett, klappa, tre. När detta sker utan problem, byt till att stampa med foten i stället för nummer tre: ett, klappa, stampa.
När alla skeden fungerar smidigt, byt par. Prova om ni lyckas med alla skeden till exempel i grupper med tre eller fyra personer. Klarar ni av alla skeden med hela gruppen?
Diskutera efter uppgiften: Vad var det lättaste? Vad var det svåraste? Hur beslutade ni när det var dags att gå vidare till följande skede? Hur skulle du ge råd åt dig själv eller ditt par i början av uppgiften nu när du har gjort uppgiften?
Sök information och bli inspirerade av människorättsaktivister! Se nätguidens videor om unga aktörer och utred på vilket sätt deras arbete är kopplat till mänskliga rättigheter.
Bekanta er med det arbete som utförs av Deena Nassar som bor i Gaza, Mohammad Dwikat som bor i Västbanken samt Hein Min Oo som bor i Myanmar. Se videorna om Deena, Mohammad och Hein Min i videobibliotek och diskutera tillsammans vad som är gemensamt för det arbete som de tre ungdomarna gör. Anteckna också hurdant arbete som görs med barn och unga som syns i videorna. Hur syns strävan efter jämlikhet och uppfyllandet av barnens rättigheter i dessa tre ungdomars arbete?
Barnkonventionen i ett nötskal: Barnkonventionen är den mest ratificerade FN:s människorättskonvention i hela världen.
Barnets rätt till hälsovård eller utbildning är inte en bedömningsfråga, utan barnets rättigheter har skrivits in i FN:s barnkonvention som är en människorättskonvention som binder stater. Finland har åtagit sig att följa barnkonventionen.
Konventionen har fyra allmänna principer: icke-diskriminering, beaktande av barnets bästa, rätt till liv och utveckling samt respekt för barnets mening.
Ni hittar mer information om barnkonventionen på nätet på finska med sökorden lapsen oikeudet och på svenska med sökorden barnets rättigheter eller barnkonventionen.
Extra uppgift: Bekanta er också med andra människorättsaktivister: Mohandas Gandhi, Nelson Mandela, Kalle Könkkölä, Anna Politkovskaja, Ngawang Sangdrol, Koko Hubara, Harvey Milk, Denis Mukwege. Samla ett bildgalleri där ni förutom bilder presenterar aktivister som ni valt och deras arbete. Ni hittar bilder på och information om dessa aktivister i internet. Anteckna vilka Agenda 2030-mål människorättsaktivisterna i denna uppgift särskilt har velat påverka med sitt arbete
Gör inspirerande stärkande slogans om jämlikhet som uppmuntrar till påverkan. Gör affischer med dessa slogans.
Se videon om myanmariska Rose Kyaw och hennes arbete i stiftelsen Women for Women.
Sök tillsammans information och diskutera vilka jämställdhetsproblem som finns i Finland. Hur skiljer de sig från jämställdhetsproblemen i Myanmar som diskuteras i videon?
Gör tillsammans en affisch där ni skriver stärkande sloganer och lägger till bilder som gäller jämställdhet. Varför är jämställdhet viktigt? Hur kan alla bidra till att förbättra jämställdheten? Vad tycker ni att jämställdhet betyder? Hur ser den ut? Genomför en affisch genom att rita, måla, fotografera eller med ett bildbehandlingsprogram. Gör en utställning med affischerna på klassväggarna när affischerna är färdiga.
Ta reda hur olika organisationer främjar uppfyllandet av kvinnors rättigheter.
Se videon om myanmariska Rose Kyaw som berättar om sitt arbete i stiftelsen Women for Women.
Se videon och diskutera hurdant arbete Rose Kyaw gör i sitt hemland för att kvinnors rättigheter och uppfyllandet av jämställdhet.
Bekanta er därefter med webbplatserna för tre finländska organisationer som främjar kvinnors rättigheter. Organisationer är till exempel Kvinnosaksförbundet Unionen, Ruskeat Tytöt samt Kvinnoorganisationernas Centralförbund och dess 60 medlemsorganisationer.
Utred i fråga om tre finländska organisationer vad dessa organisationer gör för att främja uppfyllandet av kvinnors rättigheter. Hurdana arbetsmetoder använder organisationerna och vad försöker organisationerna åstadkomma?
Jämför den myanmariska och finländska organisationers verksamhet och mål. Vad hittar ni för gemensamt, och på vilket sätt skiljer sig organisationerna från varandra? Till vad behövs organisationer som främjar kvinnors rättigheter i Finland? Till vad behövs organisationer som främjar kvinnors rättigheter i Myanmar? Ni kan också söka organisationer som främjar kvinnors rättigheter i andra länder och jämföra likheter och skillnader i deras verksamhet.
Jämför till slut dessa organisationer med FN:s kvinnoorganisation UN Women. Vilka skillnader och likheter hittar ni då?
Om ni skulle starta en egen organisation som främjar kvinnors rättigheter, vad skulle denna organisation göra och vad skulle den särskilt försöka påverka genom sin verksamhet?
Extra uppgift: Sök precis som ni gjorde i fråga om de tidigare organisationerna information om organisationer vars syfte är att ingripa i jämlikhetsproblem som män och könsminoriteter upplever. Bekanta er till exempel med Trasek, Seta och Miehet ry. Bland internationella aktörer kan ni till exempel bekanta er med TGEU, ILGA World och FN:s Free & Equal-kampanj.
Bekanta er med hjälp av bildserier och textartiklar med marginaliserade grupper samt mediernas sätt att beskriva minoriteter.
Syftet med denna övning är att synliggöra följderna av strukturell diskriminering och särskilt hur människor som tillhör minoriteter beskrivs i berättelser och i medier. Målet är att lära sig att betrakta bilder och berättelser kritiskt. Det är viktigt för läsaren och tittaren att lära sig att fråga vilka som beskrivs, vilkas berättelser som berättas och vilka som oftast förbigås eller lämnas osynliga?
Välj bland bildmaterialet en bild eller om möjligt flera och bekanta er med den tillsammans eller i smågrupper:
Reflektera: Ett viktigt syfte med dessa bilder och berättelser är att lyfta fram människor som man inte ser ofta i böcker, tidningar och reklam. Människor som hör till olika minoritetsgrupper är ofta osynliga eller så beskrivs de problemorienterat eller så att fördomarna förstärks. Diskutera vad ni observerade i dessa bilder och berättelser. Hittar ni likadana bilder i era läroböcker? Eller i reklam som ni ser? Hur ser de människor ut som man oftast ser i läroböcker? Eller i reklam?
Extra uppgift: Skriv åt ditt framtida jag ett brev där du berättar vilken jämlikhetsfråga som är viktig för dig just nu. Berätta för ditt framtida jag i brevet med vilken jämlikhetsfråga du är beredd att arbeta för din egen och för andras skull. Vem tycker du att jämlikhet berör? Vad skulle kunna motivera dig att tala och agera för jämlikhet? Läraren samlar in breven, men läser inte dem. Läraren delar ut breven tillbaka till skribenterna efter en överenskommen tidsperiod.
Diskutera egenskaper som förenar och separerar människor och som är viktiga. Anteckna dem i kronbladen på jämlikhetens blomma. Titta på blommorna och deras fina egenskaper.
Uppgiften hjälper att undersöka mångfald i den närmaste omgivningen: vilka skillnader och å andra sidan även likheter finns hos oss människor?
Dela upp eleverna i grupper med fyra personer. Dela ut åt eleverna blommor (PDF) som du skrivit ut eller be dem rita en blomma enligt modellen.
Be eleverna fundera över och nämna en viktig egenskap i dem själva som de övriga gruppmedlemmarna troligtvis inte har. Eleverna skriver denna egenskap i blommans stora, runda kronblad. I blomman små kronblad skriver eleverna en egenskap som förenar två gruppmedlemmar med varandra. Till slut funderar eleverna och skriver i cirkeln i mitten av blomman egenskaper som är gemensamma för dem alla. Instruera eleverna att skriva egenskaper som är viktiga och bestående, inte till exempel klädfärger eller saker som eleverna äger.
Samla ihop blommorna så att ni kan undersöka dem tillsammans till exempel på väggen eller på ett bord. Hurdana förenande faktorer finns det i er grupp? Hurdana speciella egenskaper finns det i gruppen? Konstatera att alla egenskaper som ni skrivit i blommorna är fina och viktiga. Diskutera hurdant det var att hitta olika och likadana egenskaper mad andra.
Gör tillsammans regler för tryggare lokaler.
Bekanta er med instruktioner om tryggare lokaler (PDF).
Fundera med tanke på din egen grupp vad som vore ett bra sätt att komma överens om regler för tryggare lokaler i klassen. Fungerar instruktionerna i er grupp eller gör ni tillsammans sådana som passar er? Instruktionerna kan innehålla ord eller teman som inte är bekanta för alla, så i detta skede är det viktigt att gå igenom dem och se till att alla förstår vad som avses med dem.
Gå igenom tillsammans instruktionen för trygga lokaler eller gör egna regler för er grupp utifrån dessa. Man kan inleda arbetet till exempel genom att själva eller i par anteckna på papper vad som får var och en att känna sig trygg. Man kan fortsätta uppgiften genom att tänka på och skriva hur de saker som antecknats syns i de fysiska lokalerna samt i beteendet hos de människor som vistas i lokalen. Sedan samlar läraren in pappren och grupperar dem samt ger varje grupp en sammanfattande rubrik. Sådant bakgrundsarbete hjälper att se vad som är viktigt med tanke på trygga lokaler för gruppmedlemmarna.
Efter att ni har skrivit instruktioner om trygga lokaler för er grupp, kom överens om att instruktionerna ska följas. Försäkra er om att det är klart för alla elever hur man ska göra om man känner sig kränkt eller otrygg.
Syftet med tryggare lokaler är att garantera att alla får vara sig själva och att de inte diskrimineras eller mobbas för den skull. Instruktionerna för tryggare lokaler gör det lättare att märka när man ska be om ursäkt eller ändra sitt beteende. Syftet med instruktioner om tryggare lokaler är att göra gemensamma lokaler jämlikare och tryggare för dem som hör till minoriteter och grupper som blir utsatta för diskriminering.
Diskutera utifrån påståenden familjernas mångfald samt den mänskliga rättigheten till familj.
Uppgiften lämpar sig som fortsättning på behandlingen av familjernas mångfald. Berätta för eleverna att det inte finns rätta eller felaktiga svar i övningen. Också här märker man att det finns väldigt många slags familjer och att en del saker kan vara gemensamma för många av oss, och i fråga om andra aspekter är alla familjer unika.
Tummen upp: Be att eleverna ska rösta med tummen om det påstående som du säger stämmer för hans eller hennes familj. Tummen upp betyder ”Det stämmer”, tummen ned däremot ”Stämmer inte”. Om tummen hålls horisontellt betyder det ”Jag vet inte”.
Påståenden:
Diskutera i smågrupper de mänskliga rättigheternas betydelse. Diskutera de mänskliga rättigheternas odelbarhet obestridlighet.
Skriv ut och klipp kort med mänskliga rättigheter (PDF). Dela upp klassen i smågrupper med 4–6 elever. Dela ut en kortserie åt varje grupp.
Be att eleverna lägger korten på bordet med textsidan uppåt. Undersök korten och försök lägga dem i prioritetsordning enligt följande: gör en pyramid av korten så att allra högst upp läggs den rättighet som gruppen tycker är den viktigaste, under den två näst viktigaste, under dem tre näst viktigaste och så vidare.
Vad observerar ni? Finns det ett samband mellan de olika rättigheterna? Är det möjligt att gruppera rättigheterna?
Diskutera vad som skulle hända om man tog bort en rättighet från mitten av pyramiden. Vilka konsekvenser skulle detta ha för de övriga rättigheterna?
Källa: Ihmisoikeudet.net: Oikeuspyramidi-tehtävä.
Undersök den mänskliga rättigheten till familj, samt de mångahanda sätten att bilda familj. Gör olika slags familjer av figurer.
Rättigheten till familj är en mänskliga rättighet. Familjer är och får se olika ut och variera.
Uppgiftens syfte är att beakta familjernas mångfald och bredda stereotyper och normer som ofta koppla till familjer. Med hjälp av uppgiften åskådliggörs att det finns väldigt många slags familjer.
Samla i en påse små leksaksfigurer, till exempel invånare i ett dockskåp eller små dockor. Alternativt kan ni också göra övningen till exempel med figurer som ni klipper ur papp med olika färger.
Ge eleverna en påse med så många olika slags leksaksfigurer som möjligt. Styr samtalet till exempel med följande hjälpfrågor: Finns det barn i alla familjer som ni gjort? Hur har familjerna bildats? Hur stora är familjerna – hur många barn och vuxna finns det i dem? Av vilka kön är de olika familjemedlemmarna? I hurdana hem skulle familjerna kunna bo?
Du hittar mer information om familjernas mångfald till exempel på webbplatsen för nätverket Monimuotoiset perheet (på finska).
Öva att bilda olika slags grupper. Diskutera hur värdefullt det är att det finns skillnader och likheter i gruppen.
Syftet med övningen är att synliggöra hur varierande en grupp kan vara samt att lyfta fram elevernas individuella skillnader i en positiv och uppskattande anda. Be först att eleverna går alldeles tysta omkring i lokalen. Man promenerar lugnt och ser vänligt på andra. Fortsätt att gå omkring, men berätta åt eleverna ett sätt att hälsa, till exempel att skaka hand, nicka, buga, säga hej eller en annan hälsning som används när man möter en annan.
Säg att eleverna ska fortsätta gå omkring efter de olika sätten att hälsa. Ge åt eleverna som uppgift att intervjua elever som de möter och att bilda en grupp med sådana elever som har samma egenskap som de själva. Föreslå alltid en egenskap åt gången och utifrån den söker eleverna alltid en ny grupp. Egenskaper kan vara till exempel sockar med samma färg, ögonfärg, födelsemånad, antalet syskon, om man har eller inte har sällskapsdjur, älsklingsmat, modersmål och så vidare.
Genomgång av övningen: Diskutera vilka tankar och känslor övningen väckte. Varför var grupperna ibland stora och ibland små? Var det varje gång enkelt för alla att hitta sin grupp? Berätta för eleverna att alla kan också ha många egenskaper som ingen annan har. Det finns ingen som är precis likadan, utan vi är alla unika och alla lika värdefulla precis som vi är.
På olika håll av världen vidtar aktiva ungdomar åtgärder för en mer hållbar värld. Vad kan vi lära oss av dem?
Se Unicef video Världens största lektion, del 2.
Gör tillsammans en lista på tavlan
Be att eleverna diskuterar hur utmaningarna på listan är kopplade till klimatförändringen. Förekommer samma utmaningar i Finland? Hur skulle man kunna påverka dessa utmaningar i Finland, till exempel i den egna vardagen eller i skolan? Ger videon tips för verksamhet?
Gör liknande videor i smågrupper där man berättar för tittaren
Dela videorna på skolans webbplats eller se dem tillsammans till exempel i morgonsamlingen.
Gör framtidens klimatnyheter för 2030.
Föreställ er hurdan världen är 2030, då man har uppnått målen för Agenda 2030. Skriv goda nyheter för 2030 om klimatet och förebyggande av klimatförändringen. Hur har man motverkat klimatförändringen före 2030? Hur har man uppnått alla sjutton mål? Vems gärningar och val har bidragit till att bromsa upp klimatförändringen? Berättar era nyheter om en människa eller en människogrupp?
Gör en nyhetstext, rubrik, illustrationer genom att fotografera eller rita, samt bildtexter. Nyheten kan också innehålla en faktaruta om klimatförändringens historia, klimataktivism, inflytelserika unga eller tips för att dämpa klimatförändringen. Nyheten kan göras med penna och papper eller till exempel med en ordbehandlare, Prezi eller i gruppens egen blogg. Gör egna nyheter eller använd Klimatnyheter (PDF)-underlaget.
Hitta på och gör en lista om saker som behövs för ett gott liv och en hållbar framtid. Samla sakerna ihop till det goda livets träd på väggen. Diskutera vad som får trädet att växa.
Rita eller klipp ur papper en trädstam med grenar och rötter. Klipp eller riv lövformade pappersbitar. Eleverna skriver eller ritar förutsättningar för ett gott liv på löven (1/löv). Be varje elev välja de 3–5 viktigaste löven bland dem som de skrivit. Eleverna sätter upp de löv som de valt på trädstammen och grenarna. Resten av löven sätts upp på ”marken” nedanför trädet. Gå till slut igenom vilka saker eleverna anser är de viktigaste. Vilka av de företeelser som eleverna har skrivit finns bland Agenda 2030-målen? Vad borde man kanske ännu lägga till bland löven? Låt eleverna plocka upp fler idéer bland målen. Diskutera till slut vad trädet behöver för att löven ska kunna växa. Vem ansvarar för att trädet ska växa? Hur kan var och en av oss hjälpa löven att växa?
Planera och genomför en påverkanskampanj eller ett evenemang om ett tema som ni väljer. Kampanjen kan vara liten och kortvarig eller så kan ni genomföra ett större projekt.
Kartlägg först missförhållanden som eleverna vill ändra, till exempel genom att göra uppgiften Ungdomar som påverkar.
Planera en påverkanskampanj eller ett evenemang om det tema som ni väljer. Evenemanget eller kampanjen kan planeras och genomföras i smågrupper eller med hela gruppen. Hitta på åt evenemanget eller kampanjen ett namn och en reklamslogan som beskriver evenemangets eller kampanjens tema och syfte. Ta fram etiska principer som följs i evenemanget eller kampanjen. Planera ett evenemang eller en kampanj som ni kan genomföra.
Om ni väljer att planera ett evenemang, planera program för evenemanget:
Om ni väljer en kampanj, planera hur och i vilka medier kampanjen genomförs:
Man kan även välja andra helheter som ett sätt att påverka eller som en del av evenemanget eller kampanjen, till exempel: en tv- eller tidningsnyhet, ett annat ställningstagande som ges ut i medier eller en blogg, en tidning eller en webbplats, motreklam, en animerad film, en serie, en fotoutställning, en väggmålning, en musikal, en konstutställning, en musikvideo, en novell- eller diktsamling, möten med människor som har en koppling till missförhållandet, att skicka brev, att samla in namn i ett medborgarinitiativ.
Efter planeringen delar eleverna upp uppgifterna med hjälp av läraren. Målet är att genomföra den valda påverkansverksamheten i hela gruppen eller i smågrupper. Påverkansverksamheten kan beroende på situationen för gruppen vara småskalig, ske internt i grupp eller skolan eller vara mer omfattande och också synas utanför skolan.
Vid genomförande av ett evenemang eller en kampanj kan klassen bjuda in som gäst en representant för en medborgarorganisation som gäller det valda temat eller intervjua honom eller henne per e-post. Man kan till exempel be att anställda i organisationer ger råd om hur unga kan påverka den företeelse som de valt eller be om mer information om temat, om att ordna evenemang, om att föra kampanjer och att påverka.
Kom överens om dokumentering av evenemanget eller kampanjen och planera hur ni får publicitet åt evenemanget eller kampanjen. Man kan till exempel bjuda till skolan beslutsfattare från kommunen, representanter för civilsamhället, riksdagsledamöter eller myndigheter. Eleverna kan själva ordna ett möte till exempel på ett ministerium eller i en omgivning som lämpar sig för en offentlig tillställning.
Utvärdering av evenemanget eller kampanjen: Efter att påverkansverksamheten har genomförts utvärderar eleverna hur verksamheten lyckades. Frågorna kan diskuteras i smågrupper, tillsammans eller så kan man svara skriftligt på dem.
Be också att experter till exempel i medborgarorganisationer ger feedback.
Se videor om unga aktörer. Gör upp en lista över sätt att påverka och föremål för påverkan. Samla ihop missförhållanden som eleverna vill ändra på. Denna övning lämpar sig som en självständig uppgift eller inledning till uppgiften Vår grej!.
Se videor om unga aktörer i Myanmar, Palestina, Zambia och Nepal. Diskutera videorna tillsammans eller i smågrupper:
Anteckna under två minuter så många saker som möjligt som ni skulle vilja påverka eller som ni tycker borde förändras. Varje elev skriver en egen lista. Jämför till slut listorna och välj från alla listor 3–5 teman som nämns allra oftast i listorna. Fortsätt med uppgiften Vår grej!
Se videon om nepalesiska unga aktörer. Ta ställning till påståendena.
Se Dagsverkets video: Sinnesfrihet trailer – Dagsverke 2019–2020.
Rösta om påståendena i gruppen. Tycker ni likadant, är ni av annan åsikt eller något mittemellan. Omröstningen kan genomföras med en åsiktssträcka, där eleverna går längs sträckan till den punkt som uttrycker deras åsikt om påståendet. Den ena änden av sträckan betyder ”helt av samma åsikt”, den andra ”helt av annan åsikt”. Eleven ställer sig på sträckan vid den punkt som bäst uttrycker hans eller hennes åsikt om påståendet. Diskutera påståendena samt ungdomarnas åsikter om dem.
Påståenden:
Se Dagsverkets video ”Sinnesfrihet – 5 unga”.
Rösta om och diskutera videons påståenden. Gäller ungdomarnas påståenden även för Finland? Hur skulle eleverna vilja ändra påståendena i Finland och i den egna skolan? Hur skulle man kunna påverka påståendena?
Påståenden:
Se videor om unga aktörer. Skriv till de unga aktörerna i videorna eller till beslutsfattare om saker som ni vill påverka.
Se i videobibliotek videor där de unga aktörerna berättar om sina liv samt om hur de vill påverka frågor som är viktiga för dem själva. Efter att ni har sett videorna gör i smågrupper eller i par en lista över missförhållanden som eleverna skulle vilja påverka. Hur skulle vi genom våra egna handlingar kunna stödja ungdomarna i videorna? Gör en lista över viktiga saker som ni skulle vilja utveckla. Försök hitta på hur man skulle kunna påverka sakerna i listan i Finland. Jämför listorna och idéerna med de andra paren och smågrupperna. Förekommer det likadana utmaningar i Finland som hos de unga aktörerna i videorna och om det förekommer, hur skulle man kunna påverka dem?
Fortsätt genom att skriva ett vykort till en beslutsfattare eller inflytelserik person: en riksdagsledamot, minister, ledamot av kommunfullmäktige, företagare, aktivist eller en annan person som befinner sig i en maktposition eller som gör påverkansarbete. Ta reda på vem som beslutar om en viktig fråga som ni är intresserade av på er ort eller i Finland. Berätta kort och koncist på korten vad ni tycker att man borde påverka och hur. Skicka korten.
Alternativt kan ni skriva till unga aktörer. Varje elev väljer en ung aktör som han eller hon skriver ett brev, ett vykort, ett e-postmeddelande eller ett annat slags meddelande till. Berätta i breven om er egen dag och er själva och ställ frågor om personens liv, framtid och drömmar. Skriv i brevet vad ni skulle vilja säga till personen efter att ha hört om hans eller hennes liv och om de viktiga saker för personen som han eller hon vill påverka. Berätta också i meddelandet vilka saker ni själva vill påverka i ert eget liv och hur man kan göra det. Hurdant är det att påverka saker som är viktiga för en själv i Finland? Man kan också skriva ett brev, ett kort, ett meddelande eller göra en video som en del av studier av främmande språk eller på elevens hemspråk. Man kan också genomföra ett meddelande genom att rita, och då kan uppgiften också göras av de allra minsta eleverna.
Eleverna gör om sig själva en hjältebild och en presentation där man ser vilket Agenda 2030-mål de själva skulle vilja påverka.
Säg att eleverna ska rita och skriva en hjältebild och en presentation om sig själva. Man kan också göra bilden genom att fotografera eller med hjälp av bildbehandling. Bilden och presentationen berättar vad och hur eleven vill påverka. Bilderna kan också vara humoristiska och skämtsamma. Det viktigaste i uppgiften är att eleven ser sig själv som en aktör som kan påverka missförhållanden i världen. Eleven skriver en kort presentation om sig själv och berättar vilket Agenda 2030-mål han eller hon särskilt vill påverka och med vilka medel, och för hurdan slags värld han eller hon vill agera. Samla ihop ett hjältegalleri med bilderna och texterna på en vägg i skolan eller virtuellt till exempel i gruppens egen blogg.
Bekanta er med de inflytelserika unga som presenteras längre ner. Gör presentationer eller personbilder över de inflytelserika unga personerna och samla ihop dem i ett gemensamt galleri eller som en publikation.
Bekanta er med ungdomar som är modiga och förändrar världen! Det är uppmuntrande och inspirerande att höra om människor som vågar lyfta fram missförhållanden och ingripa i dem. Ta reda på vilka de är? Vilka medel har de använt för att agera? Vad har de uppnått? Varför är den fråga som de lyft fram viktig? Vilka Agenda 2030-mål påverkar varje ung aktör som är med på listan särskilt genom sin verksamhet? Utöver böcker och artiklar hittar ni mer information om ungdomarna i internet, via de unga aktivisternas egna kanaler i sociala medier och i YouTube.
Gör ensamma, i par eller i smågrupper ett porträtt och en kort presentation av varje ung aktör och samla till slut dem i en gemensam tidning, blogg eller ett galleri. Fortsätt med uppgiften Hjältarnas tusen ansikten och samla ihop bilder och presentationer över eleverna i galleriet tillsammans med de unga aktörerna. Samla ihop presentationerna i galleriet grupperade enligt till vilket Agenda 2030-mål de presenterade personerna allra mest hör.
Eleverna skriver i smågrupper eller i par instruktioner för att i sin egen skola genomföra och påverka ett Agenda 2030-mål som de valt. Samla instruktioner i galleriet för en gemensam hållbar framtid och påverkan.
Välj ett av målen för Agenda 2030. Planera och skriv i grupper eller i par egna instruktioner om hur alla kan själva bidra till att uppnå det mål som ni valt i det egna livet. Försök särskilt hitta på sådana instruktioner som är möjliga att genomföra till exempel i er skola.
Man kan följa dessa instruktioner som skrivits av unga och hämta idéer om hur alla genom sin egen verksamhet kan bidra till att jämlikhet uppfylls:
Vad kan en människa göra?
En grupp av ungdomar funderar över olika sätt att genom sina egna handlingar främja jämlikhet.
Samla ihop instruktionerna som gjorts av alla grupper eller par så att instruktioner som gäller samma Agenda 2030-mål är tillsammans. Läs och jämför instruktionerna. Vad är likadant i alla instruktioner? Är alla instruktioner sådana att vem som helst kan genomföra dem? Förekommer det hinder för påverkan? Vilka är de? Hur är de olika målen och de instruktioner som skrivits om dem kopplade till varandra? Skulle en del instruktioner också kunna höra till ett annat mål eller alla mål?
Källa: Ennakkoluuloja – minullako? Rasismin ja antisemitismin vastainen oppimateriaali yläkouluun ja toiselle asteelle (Anne Frank House, Rauhankasvatusinstituutti ja Helsingin yliopisto).
Se videor om unga aktörer. Eleverna gör en egen kort video där de svarar på frågorna i elevinstruktionerna på svenska, sitt eget modersmål eller ett främmande språk.
Se videor om unga aktörer tillsammans eller på egna enheter. Diskutera videorna. Gör upp en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använde eller nämnde. Lyssna på vad som motiverade ungdomarna i videorna att vara verksamma i sina egna gemenskaper. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av inflytelserika unga bland målen för Agenda 2030? Fick ni reda på vad som motiverade dem? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur?
Gör minutvideor på elevens eget modersmål. Videorna kan också behandla vilka möjligheter eleven har att påverka det Agenda 2030-mål som är viktigt för honom eller henne själv. Man behöver nödvändigtvis inte använda så mycket talat eller skrivet språk, eftersom bild och ljud talar för sig själva i en bra video.
Instruktioner för eleven:
Samla videodagböckerna i ett gemensamt videogalleri, där eleverna ser videorna på sin egen enhet eller se tillsammans de videor som eleverna gjort. Diskutera och anteckna hurdana situationer som kommer fram i videorna. I vilka situationer märkte ni att ni kan påverka? I vilka situationer märkte ni att ni inte kan påverka? Vem har i dessa situationer fattat beslutet och påverkat i stället för er? Kunde man även i dessa situationer hitta en möjlighet att påverka slutresultatet? I vilka situationer är det vettigt eller nödvändigt?
Se videor om unga aktörer. Gör upp en lista över sätt att påverka och föremål för påverkan. Eleverna väljer ett av målen för Agenda 2030 och spelar in en My Day-video med anknytning till målet.
Se tillsammans eller låt eleverna se på egna enheter i videor i videobibliotek där unga från olika håll av världen berättar om sina liv och om saker som är viktiga för dem och som de vill påverka i sitt liv. Gör en lista över vilka sätt att påverka ungdomarna i videorna använder eller nämner. Hittar ni de objekt som ska påverkas och som valts av de unga aktörerna bland målen för Agenda 2030? Till vilka olika mål hör de påverkansmål som ungdomarna valt? Hur?
Bekanta er med målen för Agenda 2030. Varje elev väljer ett mål som han eller hon känner är nära honom eller henne eller viktig och som eleven vill påverka. Eleven dokumenterar sitt liv och sina verksamhetsmiljöer under några timmar eller en dag. Videon berättar hur eleven har eller inte har kunnat bidra till att uppfylla det mål som han eller hon valt under dagen. Det är viktigt att även lägga märke till de situationer där något utgjorde ett hinder för möjligheten att påverka samt att diskutera om hindret i fortsättningen kan avlägsnas eller minskas. Uppgiften kan också göras genom att fotografera eller skriva om det känns främmande för eleven att spela in en video eller om det är tekniskt omöjligt.
Globaalikasvatus instruktioner om mobilvideoinspelning (på finska).
Diskutera i smågrupper ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Eleverna ritar en bild eller en bildserie om ett gott liv. Bilderna samlas ihop i en utställning om ett gott liv och en hållbar framtid.
Dela upp eleverna i smågrupper. Varje grupp diskuterar vad som är ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Vilka saker behövs för ett gott liv? Vilka saker är helt nödvändiga? Vilka saker är inte så viktiga? Vad måste ske i livet och vilka saker måste man uppnå för att livet ska vara bra i framtiden? Vems hjälp behövs för det? Varje elev eller grupp ritar en egen bild eller en bildserie om ett gott liv nu, som vuxen och som gammal. Till slut presenteras bilderna för andra. Diskutera om det var lätt för eleverna att föreställa sig hurdant ett gott liv är i framtiden. Vad skulle vi kunna göra för att alla skulle ha ett gott liv nu och i framtiden, som vuxna och gamla? Hur bidrar målen för Agenda 2030 till att skapa ett gott liv för alla?
Undersök de ikoner som beskriver målen för Agenda 2030 och bekanta er med de gemensamma målen som gäller alla människor i världen. Gör en bild eller en bildserie som beskriver hur man tillsammans påverkar Agenda 2030-målen.
Räkna hur många år det är till år 2030. Räkna hur gamla eleverna är då. Be att eleverna föreställer sig och beskriver hurdant livet är då. På vilket sätt är livet annorlunda då jämfört med hur det är nu? Vad är likadant? Vad önskar eleverna ska finnas kvar i framtiden? Och vilka saker borde ännu förändras?
Undersök ikonerna för Agenda 2030-målen. Vilka bilder känner ni igen? Vad tror ni att bilderna betyder? Varför har man valt just denna bild för varje mål? Beskriv för eleverna symbolernas betydelse och bakgrund, till exempel fredsduvan och symbolen för jämställdhet mellan könen. Berätta att målen för Agenda 2030 är viktiga saker som avtalats tillsamman och att alla världens människor behövs för att de ska uppfyllas.
Planera tillsammans en bild eller en bildserie som beskriver gemensamt arbete för ett gott liv och för jorden. Man kan göra en bild som föreställer deltagande i att uppnå målen genom att fotografera, rita eller någon annan metod som en gemensam uppgift för gruppen eller i smågrupper. Hitta på slagord för bilderna. Samla till slut ihop bilder till ett galleri för ett gemensamt gott liv.
Ködiskussion lämpar sig som en inledande uppgift, för att väcka tankar samt för att kartlägga kunskapsnivån i inledningsskedet.
Gör en lista eller ett ordmoln över de viktigaste sakerna i livet. Gör informationsinslag eller affischer om viktiga frågor.
Be att eleverna väljer och räknar upp 2–3 saker som är de allra viktigaste för dem och som eleverna önskar ska vara de allra mest hållbara i deras liv. Samla ihop svaren till exempel med Padlet, Mentimeter, Slido eller genom att skriva orden på en lapp och sedan samla ihop alla lappar. Gruppera lapparna så att liknande saker läggs nära varandra. Vilka saker upprepas mest?
Samla därefter ihop ett ordmoln om saker som eleverna anser fortfarande måste utvecklas i deras egna liv och i hela världen.
Jämför gruppens ordmoln med målen för Agenda 2030. Vad är gemensamt i era svar och i målen för Agenda 2030? Vad är annorlunda? Vad tror ni att det beror på att just dessa 17 frågor har valts som de viktigaste gemensamma målen som gäller alla jordens människor? Hur berör målen dig? Vilka mål känns viktiga för dig? Vilka känns avlägsna? Vad tror ni att det beror på?
Gör i smågrupper eller i par korta informationsinslag eller inspirerande reklamaffischer om varje Agenda 2030-mål. Målen gäller alla världens människor, men man kan inte uppnå dem om människorna inte vet vad de är eller hur man kan uppnå dem. Samla ihop informationsinslagen eller reklamen och be andra grupper att bekanta sig med er Agenda 2030-utställning.
Gå igenom målen för Agenda 2030 med hjälp av korta nyckelord. Gör upp en lista över sätt att påverka uppfyllandet av målen. Uppgifterna kan göras tillsammans med hela gruppen, i mindre grupper eller i par.
Bekanta er med målen för Agenda 2030. Skriv ut ett färdigt underlag (PDF) eller gör en önskad tabell över begrepp som gäller målet för hand eller till exempel i Padlet med eleverna. Instruera eleverna att fundera över svar på alla följande frågor och att skriva svaret i den egna rutan för varje mål eller på ett gemensamt papper eller i Padlet.
Granska på nytt målen för Agenda 2030. Låt eleverna ställa frågor. Sök information och försäkra er om att alla förstår innehållet i målen och den terminologi som används i dem.
Mer information om målen finns bland annat på utrikesministeriets webbplats.