Photo: Jenni Leppänen, Helsinki 2019

Demokrati och delaktighet

Denna temahelhet stöder eleverna att växa till delaktighet och demokratisk påverkan samt ger idéer och verktyg för en verksamhetskultur som stöder dessa i skolan.  Det är viktigt att öva kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som stöder ett aktivt medborgarskap i skolan, så att demokrati och delaktighet ska uppfyllas i samhället.

Demokrati och delaktighet är övergripande teman i alla handbokens temahelheter samt deras innehåll och metoder. Man har emellertid velat lyfta fram demokrati och delaktighet som en egen temahelhet. Genom att ge eleverna själva en röst och ansvar kan vi stödja delaktighet och demokratiskt deltagande i samhället. Syftet är att säkerställa att vi handlar tillsammans med eleverna och inte enbart för dem eller i stället för dem.

Du kan använda de färdigt sammanställda uppgiftshelheterna: Rekommenderad temadag årskurs 1–3 eller Rekommenderad temadag årskurs 4–9. Alternativt kan du genomföra ett lärområde som lämpar sig allra bäst just för din grupp genom att använda uppgifter som samlats ihop inom temat.

Välj rekommenderad temadag:

Alla uppgifter enligt temat:

Öva att ge plats åt alla och lyssna på alla med hjälp av en sifferövning som görs i par.

I uppgiften provar eleverna att lyssna så att de är närvarande och ger plats åt andra. Uppgiftens syfte är att åskådliggöra hur olika människor tar eller ger plats. Uppgiften kan användas för att åskådliggöra till exempel en grupps interna dynamik eller samhällets maktstrukturer. Alla får sin röst hörda först när de som tar mest plats lyssnar och delar med sig av plats åt alla.    

Ställ dig mittemot ditt par så att ni antingen står eller sitter. Räkna upp i tur och ordning siffrorna ett, två och tre. När ni klarar av att räkna upp siffror utan problem, byt en klappning i stället för nummer två: ett, klappa, tre. När detta sker utan problem, byt till att stampa med foten i stället för nummer tre: ett, klappa, stampa.    

När alla skeden fungerar smidigt, byt par. Prova om ni lyckas med alla skeden till exempel i grupper med tre eller fyra personer. Klarar ni av alla skeden med hela gruppen? 

Diskutera efter uppgiften: Vad var det lättaste? Vad var det svåraste? Hur beslutade ni när det var dags att gå vidare till följande skede? Hur skulle du ge råd åt dig själv eller ditt par i början av uppgiften nu när du har gjort uppgiften?   

Hälsä och välbefinnanbe
Jämställdhet
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

I övningen bekantar man med sig själv som en påverkare genom att diskutera barns och ungas möjligheter att delta och påverka.

I början står alla elever i en rad på samma startlinje. Läraren läser påståendet och om eleven är av samma åsikt tar han eller hon ett steg framåt. Diskutera på förhand om påståendena gäller skolan eller samhället i större utsträckning.   

Påståenden:   

  • Jag är intresserad av att påverka gemensamma frågor
  • Jag har nya idéer för att utveckla saker
  • Vuxna är intresserade av mina åsikter
  • Jag deltar i att fatta beslut

    • hemma
    • i skolan
    • i hobbyer
    • i elevkåren
    • i ungdomsfullmäktige
    • i kommunen
  • Jag får tillräckligt med information om beslut som fattas av elevkåren i min skola
  • Jag får respons och beröm om mitt agerande
  • Jag känner att jag kan påverka 

Hur långt kom du? Vilka steg var lätta att ta? Vilka steg kunde du inte ta? Vad borde ske för att du ska kunna ta de steg som fattas? Hur ser gruppens situation ut? Är den jämlik eller förekommer det tydliga skillnader? 

Källa: Koordinaatti: Citisense method. 

Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

I argumentationsövningen övar man att motivera sina åsikter och att lyssna på andra.

Dela upp klassen i par. Den ena eleven motiverar under en minut varför rågbröd är bättre än ljust bröd. Den andra lyssnar utan att avbryta. Efter en minut byter man – den som nyss varit tyst motiverar varför ljust bröd är bättre än rågbröd.  

Man kan fortsätta argumentationsövningen med flera olika frågor och teman: 

  • motivera varför xylitolpastiller är ett bättre alternativ än xylitoltuggummi – och tvärtom
  • motivera varför en hållbar vattenflaska är bättre än en engångsvattenflaska – och tvärtom
  • motivera varför barn har rätt till utbildning
  • motivera varför det är viktigt att undersöka hållbar utveckling
  • motivera varför det är viktigt att bekämpa klimatförändringen
  • motivera varför det är mer ekologiskt att köpa återanvända kläder än nya

 Med äldre elever kan man fördjupa temana, till exempel  

  • motivera varför det är viktigt att stater har ett rättsväsen  
  • motivera varför ett flerpartisystem försvarar demokratin effektivare än ett enpartisystem 

Diskutera tillsammans: Vilka motiveringar använde ni? Vad vädjade ni till hos den andra? Vilka motiveringar var effektiva? Var det svårt att motivera något som man själv inte höll med om? 

Läraren kan hitta på fler saker som eleverna motiverar till varandra. I en del så kallade oväsentliga frågor (som i fallet med ljust bröd och rågbröd) är syftet att hitta på motiveringar till saker som man nödvändigtvis inte själv ens har en åsikt om och därmed sätta sig in i situationen hos en människa som tänker annorlunda.  

Källa: Allianssi ry. (2011). Rollspelet Gaia – Kansojen kokous.

Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

I övningen lär man sig sätt att påverka av myanmariska ungdomar och övar att arbeta och uppträda i grupp.

Dela upp klassen i tre grupper. Varje grupp ser en video i videobibliotek. Videon berättar om en myanmarisk ung person som verkar aktivt för att främja ett mål. Efter att ni sett videorna be att eleverna svarar på följande frågor och antecknar dem: 

  • Vem är huvudperson i videon? 
  • I hurdan verksamhet deltar han eller hon?  
  • Vilka mål har verksamheten? 
  • Hur började verksamheten? 
  • Vilka medel använder han eller hon för att uppnå målet? 
  • Hurdana utmaningar berättar han eller hon? 
  • Hurdan framgångar berättar han eller hon om? 

Efter det gör grupperna en föreställning om de sätt att påverka som kommer fram i videon för den övriga klassen. Om det till exempel finns tre sätt gör eleverna en minipjäs med tre scener. I stället för en minipjäs kan man också göra en serie orörliga statybilder där situationen har stelnat. Då turas elever om att vara berättare som hjälper att tolka statybilden. Det är bra att turas om att vara berättare så att flera elever får tala. I föreställningen ska varje elev ha någon roll, och av föreställningen ska framgå vilka sätt att påverka det är fråga om.  

Avslutningsdiskussion: Var sätten att påverka bekanta? Har eleverna själva använt samma metoder för att uppnå ett mål? Har någon riktat sådana metoder till dem själva? Har de sett att sådana medel används någonstans, till exempel i medier? Gör ännu till slut en gemensam lista över sätt att påverka som eleverna känner till. Till exempel 

  • etisk konsumtion, återvinning och bojkott 
  • influerare: förändring av attityder med hjälp av förebilder som tilltalar människor  
  • ökning av kunskaper, empati och förändringstryck så att människor ska ändra sitt beteende (information, evenemang, kampanjer – också visuella medel, till exempel mem, gif-bilder och konst). 
  • politiskt inflytande: att öka kunskaper och empati hos samt förändringstrycket på dem som har makt så att de ska ändra lagar – vädjanden, medborgarinitiativ, petitioner (till exempel Avaaz och SumOfUs), demonstrationer och lobbying.
  • att öka den allmänna medvetenheten: mediakampanjer, reklam, användning av sociala medier, insändare 
  • att vara med i en organisation, förening eller folkrörelse 
  • att stödja någon verksamhet, till exempel genom att delta i en penninginsamling 
  • att ställa upp i val, stödja kandidater, rösta i elevkåren och i ungdomsfullmäktige.
Hälsä och välbefinnanbe
Jämställdhet
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

I övningen bekantar man sig med påverkansverksamhetens struktur i ett nötskal och övar man färdigheter i medborgarengagemang.

Se Unicefs video Världens största lektion, del 2 där unga från olika håll av världen har börjat påverka. Be att eleverna ska lägga på minnet vilka problem ungdomarna i videon möter och hur de löser dem. 

Anteckna elevernas observationer på tavlan inuti en enkel struktur: 

BALI  

PROBLEM: Plastskräp i världens hav 

LÖSNING: Kampanj, städdagar för stränder, petitioner till politiker 

MÅL: Hav och stränder ska hållas rena. Politiker förbjuder engångsplastpåsar. 

För en motsvarande tabell om varje problem som kommer fram i videon. Så får ni i synnerhet många lösningar på tavlan. Dessa är sätt som kan användas för att förändra världen.   

Be därefter eleverna fundera över vilka problem i världen de själva skulle vilja ingripa i. Skriv idéer på tavlan. Välj några problem och kom med idéer som inspirerats av exemplen i videon i smågrupper. Använd metodurvalet som hjälp. 

Är en del idéer sådana att eleverna skulle kunna genomföra dem i den egna klassen? Skulle man kunna berätta om dem för hela skolan, till exempel i morgonsamlingen?  

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna
Hav och marina resurser
Ekosystem och biologisk mångflad
Fredliga och inkluderande samhällen
Ingen fattigdom
Genomförande och globalt partnerskap
Ingen hunger
Hälsä och välbefinnanbe
God utbildning för alla
Jämställdhet
Rent vatten och sanitet
Hållbar energi for alla

Syftet med övningen är att lära sig förstå vad som motiverar och inspirerar till att påverka.

Se videorna om cirkusskolan för barn och unga i Palestina och sjukhusclownen i Gaza. Be eleverna söka svar i videorna på följande fråga: Vad motiverar läraren i cirkusskolan och sjukhusclownen till handlingar?  

Samla tillsammans svar på tavlan.  

Diskutera elevernas eget liv och hurdan verksamhet det finns där människor handlar för att påverka något (till exempel elevkåren, föräldraföreningen, medborgarorganisationer, hobbyverksamhet). Är de egna föräldrarna, mor- eller farföräldrarna eller andra bekanta med i någon verksamhet där målet är att påverka något? Är eleverna själva med i sådan verksamhet? 

Intervjua människor som påverkat i den närmaste omgivningen i smågrupper – ledare av hobbyklubbar, människor som är med i volontärverksamhet, människor som är verksamma i medborgarorganisationer, medlemmar i kommunfullmäktige. Exempelfrågor:   

  • Vem är du och i vilken verksamhet deltar du? 
  • Vilka mål har er verksamhet? 
  • Varför är du med i verksamheten? 
  • Vad ger detta åt dig? 
  • Vilka utmaningar förekommer det i verksamheten?  
  • Vilka erfarenheter av framgång har du fått i verksamheten? 
  • Kan vem som helst delta i er verksamhet? 

Man kan videobanda, banda in eller anteckna intervjuerna. Gör serier, videor, tidningsartiklar eller små föreställningar om intervjuerna. Alstren kan delas i lämpliga medier, till exempel i klassen, i morgonsamlingen eller till exempel på skolans webbplats. 

Hälsä och välbefinnanbe
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

Bekanta er med makthavare samt sätt att utöva makt genom att göra en tankekarta om människor som utövar makt i samhället. Fortsätt med att intervjua makthavare.

Fas 1: Vilka utövar makt?  

Be att eleverna skriver på lappar makthavare som bestämmer om saker som påverkar elevernas liv i skolan och utanför skolan. Eleverna skriver namnet på en instans på varje lapp och sätter upp lappar på klassväggarna i egen takt. Man kan också samla in ord digitalt.  

Ställ hjälpfrågor åt eleverna: Vem/vilka stiftar lagar? Vem övervakar att lagar följs? Vem beslutar om hälsovården? Vem/vilka beslutar om vad som ska undervisas i skolan? Vem/vilka underrättar medborgarna om beslut som fattats?   

Listan som görs av eleverna kan kompletteras med aktuella nyheter och frågor som samhällsdebatter väcker. Styr eleverna att uppmärksamma hur många beslut som hela tiden fattas om sådant som har en central betydelse för deras liv och vilka instanser som utövar makt fortfarande fattas på väggen. 

När eleverna har satt upp alla sina lappar på väggen fråga dem om de borde lägga till exempelvis följande instanser: partier, medier, armén, riksdagen, statsrådet, kommunfullmäktige, medborgarorganisationer, rättsväsendet, polisen, läroanstalter, religiösa samfund, vårdnadshavare, lärare, tränare, företag osv. Försäkra dig samtidigt om att eleverna har en uppfattning om alla makthavare på väggen. 

Fas 2: Hur utövas makt?  

Dela upp eleverna i smågrupper och ge åt varje grupp en makthavare i samhället som de bekantar sig närmare med. Varje smågrupp gör en tankekarta och antecknar i mitten namnet på instansen i fråga (till exempel kommunfullmäktige, parti osv.) och runt omkring skrivs alla de saker som makthavaren utövar makt på i samhället. Sök information i internet och andra informationskällor. När tankekartorna är färdiga gör en utställning av dem på väggen eller i korridoren.  

Diskutera tillsammans: Är alla maktutövning synlig i samhället? Vilka aktörer och instanser som utövar makt var bekanta sedan tidigare? Vilka hörde ni om nu för första gången? Är det lätt/svårt att hitta information om maktutövning?   

Fas 3: Hur kan jag påverka maktutövare?  

Be eleverna hitta på och skriva ner sina egna sätt och möjligheter att påverka olika instanser som utövar makt. Sedan fäster eleverna lapparna på väggen bredvid tankekartorna.  

Diskutera därefter vilka sätt att påverka som är lätta och vilka åter svåra att genomföra, vilka som är nyttiga och vilka skadliga. Du kan också fortsätta genom att personifiera makten och be eleverna att skriva ner namn på enskilda människor som de vet är verksamma i varje instans som utövar makt.  

Diskutera vilka drag de maktutövare som eleverna identifierar har (ålder, kön, etnicitet, funktionsförmåga, utseende, sätt att tala, yrke, utbildning). Vad säger detta om maktfördelningen? 

Fas 4: Paneldiskussion  

Ordna i skolan en paneldiskussion och bjud in representanter för instanser som utövar makt i samhället. En del av diskussionsdeltagarna kan också komma från skolans elevkår. Perspektivet kan till exempel vara ”Hur hörs barns och ungas röst i beslutsfattandet?”.  

Alla i klassen tänker ut frågor till paneldeltagarna. Rösta vidare tio frågor som ni vill ställa åt panelen. Välj åtminstone två diskussionsledare för diskussionen – ni kan ordna val också om diskussionsledarna. I valet kan alla som vill ställa upp som kandidater och berätta varför det vore bra diskussionsledare. Man kan dela ut en del av frågorna till elever bland publiken. Man kan också dela ut alla frågor så att par kommer i tur och ordning och ställer en fråga åt paneldeltagarna.  

God utbildning för alla
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

Betrakta undervisningsmaterial genom jämlikhetsglasögon. Vilka observationer gör ni?

Undersök undervisningsmaterial, såsom läroböcker och annat material som ni använder i klassen, genom jämlikhetsglasögon.

  • Förekommer olika kön lika mycket på bilderna? Räkna och jämför.
  • Gör människor som tillhör olika kön samma eller olika saker?
  • I vilka yrken visas människor som tillhör olika kön?
  • Finns det etniskt sett många slags människor på bilderna?
  • Finns det människor med fysiska funktionsnedsättningar på bilderna?
  • Finns det människor i olika åldrar på bilderna?
  • Hurdan är en finländsk människa enligt boken?
  • Hurdana familjer finns det på bilderna? Finns det andra alternativ än mamma, pappa, flicka och pojke?
  • Hurdana människor saknas på bilderna?
  • Varför är det viktigt att bilderna ska innehålla många slags människor som gör många slags saker?
God utbildning för alla
Jämställdhet
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

I övningen granskas hur reklam påverkar oss, och man gör anvisningar för att observera, identifiera och kritiskt betrakta reklam samt skapar en omgivning fri från reklam.

Individuell uppgift:

För en reklamdagbok under ett dygn – anteckna all reklam som du ser eller hör. Anteckna:

  • var du såg/hörde reklamen
  • format (till exempel radioreklam, foto, GIF-bild, video, varumärke på ett föremål)
  • vad den gjorde reklam för
  • vem den var riktad till
  • vilka tankar, känslor och föreställningar väckte reklamen hos dig

Välj en reklam som påverkade dig starkt. Sök information om reklamen i internet: vem gjorde den, hur mycket pengar användes. Presentera reklamen för den övriga klassen och berätta vad du antecknat om den. Gör dig redo att dela en bild eller inspelning av reklamen. Berätta ännu hur du visste att det är fråga om reklam och inte till exempel ett konstverk.

Diskutera tillsammans med hela klassen:

  • Vilka gemensamma drag har olika reklam?
  • Hur kan man känna igen reklam?
  • Hur och var förekommer reklam?
  • Vad eller hurdant beteende vill man att de ska åstadkomma hos konsumenten?
  • Vad annat vill reklam av konsumenten än att de ska köpa en produkt?
  • Vilka medel används i reklam för att vädja till konsumenter?

Grupparbete:

Gör en illustrerad instruktionsbok där ni ger så exakta men koncisa instruktioner som möjligt om hur man kan titta och lyssna kritiskt på reklam. Bilderna kan vara foton eller bilder som man själva ritat. Berätta i instruktionsboken:

  • vad som är en reklam och hur man känner igen den
  • vad dess syfte är
  • på vilket sätt den försöker vädja till människor
  • hur man kan förhålla sig kritiskt till reklam

Grupparbete:

Fortsätt efter att ni gjort reklammanualer med att föreställa er och beskriva en omgivning utan reklam. Man kan genomföra detta genom att skriva, rita, fotografera eller bildbehandla bilder på lokaler som normalt har reklam.

Är skolan en omgivning som är fri från reklam? Skulle skolan kunna vara det? Skapa i skolan ett utrymme utan reklam. Ersätt reklamen med slogans som uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion. På vilket sätt är en värld utan reklam annorlunda än en värld med reklam?

Hållbar konsumtion och produktion
Genomförande och globalt partnerskap

I övningen fördjupar man sig i att undersöka vilka orsaker som ger upphov till och upprätthåller ett missförhållande. Om man förstår bakgrunden till en företeelse på djupet, är man mer upplyst och kan fundera över lösningar för att ändra den.

Börja med att se videon Världens största lektion om FN:s mål för hållbar utveckling. Be eleverna att uppmärksamma de utmaningar som gäller förverkligandet av hållbar utveckling. 

Anteckna tillsammans på tavlan vilka utmaningar man berättade om i videon. 

Dela upp eleverna i smågrupper. Be att varje grupp väljer en utmaning från tavlan eller tänker ut en annan utmaning eller ett missförhållande som alla i gruppen känner igen och skulle vilja påverka.

Fas 1: Träd Varje smågrupp får ett papper i storlek A3 eller A2, tuschpennor och klisterlappar. Man ritar på pappret ett stort träd med rötter, stam och grenar. På trädstammen skriver gruppen det påverkansobjekt de valt, dvs. ett missförhållande som man försöker påverka. Man kan också göra övningen till exempel med Padlet, Flinga eller Prezi. 

Fas 2: Trädets rötter och grenar. Gruppen diskuterar och skriver på klisterlappar orsaker till problemet och dess konsekvenser. Orsakerna skrivs på lappar med en färg och konsekvenserna på lappar med en annan färg. Orsakerna som orsakar missförhållandet sätts upp på trädets rötter. Konsekvenserna som följer av missförhållandet sätts upp på trädets grenar.  

Be att eleverna funderar över orsaker bakom problemen. Till exempel kan torka vara orsaken till brist på rent vatten, klimatförändringen är orsaken till torka, mänsklig verksamhet är orsaken till klimatförändringen och så vidare. Man kan lägga dessa orsaker som går djupare längre ner vid rötterna, varvid man kommer till roten till problemen. Går någon konsekvens tillbaka till orsakerna och skapar därmed en negativ cirkel? 

Fas 3: Presentation av trädet. Smågrupperna presenterar sina färdiga träd åt de andra smågrupperna. De andra grupperna kommenterar samt ställer frågor och kompletteringar. Grupperna kompletterar sitt eget träd utifrån andras kommentarer. 

Fas 4: Att skaffa information. Grupperna söker mer information från olika källor för att de ska bättre kunna förstå företeelsen och orsakerna bakom den. Gruppen skriver i trädet nya tankar som de får genom att söka mer information. 

Intervjuer av experter. I detta skede är det möjligt att komplettera informationssökningen genom att intervjua experter per telefon, e-post eller ansikte mot ansikte. Eleverna diskuterar tillsammans med den övriga gruppen och lärarna vilka experter de skulle kunna intervjua för att få mer information om den företeelse de valt. Precisera först vem eller vilka som kunde vara experter i fråga om företeelsen och hur man skulle får kontakt med dem.  

När man börjar ha mycket information om företeelsen kommer gruppen med idéer om vilka som vore de bästa sätten att förändra situationen och lösa problemet. Man kan också be experten ge råd om hur man kan påverka missförhållandet. Gör någon instans redan något åt företeelsen? Hur skulle unga kunna påverka den företeelse som de valt eller få människor att uppmärksamma den? Hurdana sätt att påverka skulle man kunna använda?  

Man kan fortsätta arbetet med PÅVERKA: Drömmar blir verklighet eller PÅVERKA: Om jag fick bestämma…-övningar. 

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna
Hav och marina resurser
Ekosystem och biologisk mångflad
Fredliga och inkluderande samhällen
Ingen fattigdom
Genomförande och globalt partnerskap
Ingen hunger
Hälsä och välbefinnanbe
God utbildning för alla
Jämställdhet
Rent vatten och sanitet
Hållbar energi for alla

I övningen kommer man med idéer till lösningar på problem och övar färdigheter i medborgarengagemang.

Eleverna fortsätter med Grundorsaker-övningen (66) i grupper.  

Fas 1: Drömkarta 

Be eleverna göra en drömkarta där de visionerar hur världen skulle se ut om missförhållandet i Grundorsaker-övningen skulle bli löst. Hjälpfrågor: Vilka vore bra konsekvenser av att missförhållandet skulle bli löst? Hur skulle människan, naturen och ekonomin må? Gör en lista över bra saker som skulle följa av dessa bra konsekvenser.  

Betrakta sedan trädet som man gjorde i Grundorsaker-övningen. Vad borde förändras i trädet för att den positiva drömmen skulle vara möjlig? Gör en lista över krav på förändring. 

Fas 2: Hjärnstorm 

Därefter kommer eleverna med idéer om hur man genom olika och varierande sätt kan få till stånd en förändring och uppnå ett positivt resultat. Uppmuntra eleverna att tänka modigt och kreativt samt att anteckna så många idéer som de kommer på, utan att censurera dem i detta skede. 

Fas 3: Filtrering 

Efter att ni gjort en lista över idéer, be att eleverna granskar dem kritiskt. 

  • Löser idén grundorsakerna till problemet?  
  • Skulle idén orsaka problem någon annanstans? 
  • Tar idén hänsyn till de människor som problemet och dess lösning berör? 
  • Skulle idén kunna få till stånd den förändring som ni önskar? 
  • Skulle man kunna bedöma hur man lyckats? Hur? 
  • Är idén genomförbar? Varför? Varför inte? 

Be därefter att grupperna väljer bland sina idéer till lösning en som verkar stark. 

Fas 4: Från idé till handling 

Sedan gör man i smågrupperna en plan för hur man skulle kunna genomföra idén. 

Stödfrågor för att göra en plan: 

  • RAMAR: I vilken omfattning vill ni genomföra er plan: på individuell nivå, den egna närmaste omgivningen, Finland, Europa, världen…? 
  • MÄNNISKOR: Vem måste man få med: som expert, för att genomföra, stödja, höra om planen? 
  • HUR: Vilka medel används för att genomföra planen? 

Be till slut att eleverna ska fundera över om planen är realistisk och effektiv. 

  • UTMANINGAR: Vilka utmaningar kan man möta vid genomförande av planen? Hur skulle man kunna lösa utmaningarna?  
  • UTVÄRDERING: Hur skulle man kunna utvärdera genomförandet? 

Fas 4: Alla med! 

Gör en presentation om er handlingsplan för den övriga klassen. Syftet med presentationen är att få alla att bli intresserade av er plan.  

I presentationen berättar ni på det sätt som ni själva vill följande:  

  • Hurdan är den värld som ni drömmer om: ”Vi önskar att vi hade en värld där…” 
  • På vilket problem har ni tänkt lösningar: ”Men tyvärr är problemet att…” 
  • Hurdan verksamhet har ni planerat: ”Vi kan emellertid förändra världen så här…” 
  • Hur kan andra delta i kampanjen och varför lönar det sig för dem att delta: ”Du kan också komma med…” 

Presentationen kan göras i önskat format: en videoinspelning (till exempel en vlogg), en talad redogörelse, en minipjäs, en samhällelig reklam, ett hörspel eller en serie som sätts upp på väggen, och presentationen kan innehålla till exempel en inkluderande minifrågesport, ett utmanings- eller gissningsspel, en petition eller till exempel ett medborgarinitiativ. 

Diskutera till slut tillsammans med hela klassen:  

Hur fick ni andra att bli intresserade av er handlingsplan? Hurdana presentationer inspirerade dig? Hur kan kunskaper om och förståelse av företeelsen samt ökad empati förändra världen? Vilket skulle öka handlingsplanens trovärdighet?  

Källa: Övningen utgår från Fredsskolans övningar. 

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna
Hav och marina resurser
Ekosystem och biologisk mångflad
Fredliga och inkluderande samhällen
Ingen fattigdom
Genomförande och globalt partnerskap
Ingen hunger
Hälsä och välbefinnanbe
God utbildning för alla
Jämställdhet
Rent vatten och sanitet
Hållbar energi for alla

I övningen lär man sig att skriva och hålla ett anförande som tar ställning.

Övningen kan göras ensam, i par eller i smågrupper.  

Be att eleverna ska reflektera över och skriva ner företeelser och missförhållanden som de skulle vilja påverka. Objektet som de vill påverka kan vara personligt för dem, något som ingår i den egna vardagen eller en större, global företeelse. Det kan också vara ett missförhållande som kommit fram i Grundorsaker-övningen.  

Hjälpfrågor för reflektioner: Vilken sak eller vilket missförhållande har på sistone bekymrat, väckt diskussioner eller känts irriterande eller orättvist? Om du hade makten att förändra något i samhället, vad skulle du förändra? 

Planera ett kort anförande om temat. Presentera och motivera era egna åsikter om temat då ni håller anförandet. Hjälpfrågor för att skriva anförandet:  

  1. Vad vill jag förändra? 
  2. Varför är saken viktig?  
  3. För vilka är saken viktig?  
  4. Hurdan förändring skulle behövas för att detta ska bli verklighet?  
  5. Vilka ansvarar för förändringen – vem kan få till stånd en förändring?  

Varje elev eller grupp håller i tur och ordning sitt anförande. Läraren eller en av eleverna antecknar synligt de åsikter och ställningstaganden som kommer fram i anförandena. Till slut går man igenom alla ställningstaganden och diskuterar hur man allra bäst skulle få uppmärksamhet för dem. Skulle detta kunna bli en nyhet eller en insändare? Vore det bra att ordna ett evenemang eller en kampanj för att missförhållandet skulle få uppmärksamhet och så att man skulle kunna förändra det? Diskutera tillsammans eller i smågrupper vilka saker ni ska börja driva och hur. Skriv också ner olika sätt att påverka eller att få uppmärksamhet för företeelsen.   

Källa: Pidä silmät auki – jutuntekijän opas, s. 9 (2017).

Uppgiftshelheten har bearbetats utifrån uppgiften i materialet i Pidä silmät auki – Jutuntekijän opas som producerats av Tidningarnas Förbund. Tidningarnas Förbunds verksamhet inom mediepedagogik främjar barns och ungas kritiska mediekompetens och användningen av nyhetsmedier i undervisningen. Övningarna i Jutuntekijän opas har tagits fram av Nuorten ääni -toimitus. Det är Helsingfors stads ungdomstjänsters media- och demokratifostransprojekt, där unga får sin röst hörd i medier. 

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringarna
Hav och marina resurser
Ekosystem och biologisk mångflad
Fredliga och inkluderande samhällen
Ingen fattigdom
Genomförande och globalt partnerskap
Ingen hunger
Hälsä och välbefinnanbe
God utbildning för alla
Jämställdhet
Rent vatten och sanitet
Hållbar energi for alla

Syftet med övningen är att bekanta sig med olika samhällsideal och identifiera drag i demokratiska samhällen. Samtidigt övar man demokratifärdigheter: att argumentera, lyssna, tänka kritiskt och rösta.

Dela upp klassen i sju smågrupper. Varje smågrupp får ett informationskort där man berättar om en samhällsideologi, ett statsskick eller ett demokratiskt ideal. Elevernas uppgift är att

  1. bekanta sig med sitt tema
  2. hitta en existerande stat (i historien eller nutid) där systemet eller ideologin har blivit verklighet
  3. göra en plan för hur man skulle kunna motivera för andra att det egna systemet är det bästa
  4. lyckas övertyga de övriga eleverna om att detta system är det bästa och borde införas i Finland.
  5. Till slut röstar eleverna om det bästa systemet (eller de bästa motiveringarna).

Fas 1.

Grupperna läser informationskortet och gör en tankekarta om dess innehåll. Informationen kompletteras med uppgifter från nätet eller undervisningsmaterial. Som sökord kan man använda centrala begrepp i informationskorten samt ord som synliggör de demokratiska rättigheterna eller bristen på dem, till exempel ”demokratiska rättigheter”, ”demokratiska stater”, ”autoritarism”, ”diktatur”, ”demonstration”, ”den fria pressen” och så vidare.

Fas 2.

Grupperna söker en existerande stat (i historien eller nutid) där systemet eller ideologin har blivit verklighet och en där den inte har genomförts och som de bekantar sig närmare med.

Använd de stater som ni valt som exempel när ni jämför:

  • Hur känner man igen en demokratisk stat?
  • Hur känner man igen en stat utan demokrati?
  • Finns det dissidenter, demonstrationer, medborgarverksamhet, fri press i referensländerna? Om inte, varför? Hur behandlar staten dissidenter?
  • Vilka problem orsakar bristen på demokrati medborgarna?

Fas 3.  

Sedan är gruppernas uppgift att övertyga andra om att den ideologi som beskrivs i deras kort är den bästa – oberoende av om den fungerar i verkligheten eller om den ens respekterar mänskliga rättigheter.  

Gruppen planerar ett gemensamt anförande som ska övertyga andra. På vilka grunder är det egna systemet det bästa? Använd de stater som ni valt som exempel på hur väl era system fungerar. Hjälpfrågor för att skriva talet: 

  • Hurdan ideologi eller hurdant ideal/system representerar ni? 
  • Vilka vore de goda följderna om detta system skulle råda?

Fas 4. Lobbying 

Grupperna delas upp i nya smågrupper så att varje ny grupp har en elev från de förra smågrupperna. I de nya grupperna har varje elev en minut på sig att berätta varför det egna systemet är strålande. De övriga eleverna kan ställa preciserande frågor och utmana talaren. Läraren kan ta tid och säga när man ska byta talare, så att alla i smågruppen får tala. 

Fas 5. Omröstning 

Alla har en röst i omröstningen. Man får inte rösta på gruppens egen presentation.  

Varje grupp presenterar i tur och ordning sitt system för mötet och försöker än en gång övertyga andra om hur utmärkt det är. De övriga eleverna får ställa preciserande frågor och kommentera presentationen.  

Efter varje presentation ordnas en omröstning. Om förslaget får mer JA-röster går det igenom, dvs. klassen har på låtsas valt ideologin/idealet/systemet i fråga som ett nytt system för Finland. Om förslaget får mer NEJ-röster, förkastas förslaget. 

Avslutningsdiskussion: 

  • Är ni nöjda med omröstningens resultat? Varför?
  • Hur kändes det att förespråka ett system som man inte tror på eller som man tror på?
  • Vilka slags motiveringar var allra effektivast? Vilka slags motiveringar var svagast?
  • Vad vädjade ni till då ni påverkade varandra (känslor, intellektet, fakta, ekonomin, solidaritet…)
  • Vilken ideologi var den mest bekanta? Varför?
  • Hurdant politiskt system har Finland?
  • Vad tycker ni vore ett perfekt samhällssystem? Vilka olika drag skulle förenas i det?
  • I vilken form av demokrati är det lättast att för barn och unga att delta?

Informationskortens källor:
Webbplatsen Hima – Historiaa maahanmuuttajille.
Alhanen, Kai & Perhoniemi, Tuukka: Demokraattinen perintömme (2017, Vastapaino)  

Övningens källa: 
Allianssi ry (2011) rollspelet Gaia – Kansojen kokous.

Minskad ojämlikhet
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

Diskutera och rösta om saker i skolans vardag som eleverna vill utveckla.

Öva att berätta om sin egen åsikt, motivera, rösta och komma med nya idéer på barnens möte.

Be att eleverna ska ställa frågor om eller lyfta fram missförhållanden som förekommer i skolans vardag och som de skulle vilja utveckla.

  1. Att lyfta fram ett missförhållande: När en elev kommer på ett missförhållande eller ett utvecklingsområde, be honom eller henne berätta
    • varför missförhållandet är ett missförhållande – hur påverkar det elever?
    • vilka goda följder kan det få om missförhållandet ändras?
  2. Att lyssna på andra: Man ber andra ge sina åsikter om nämnda missförhållande. Förutom att berätta verbalt om sin åsikt eller synpunkt kan man också uttrycka sig genom att rita, fotografera eller visa på en bild.
  3. Omröstning: Efter att alla missförhållanden har presenterats kan eleverna rösta i vilka alla missförhållanden man ska ingripa. Omröstningen kan genomföras till exempel så här: ”Elever som är av samma åsikt kan stå upp/göra tummen upp/lyfta upp ett smiley-kort”.
  4. Att söka lösningar: När tillräckligt många anser att man ska ingripa i ett missförhållande diskuterar man tillsammans
    • Vem som skulle kunna ingripa i det?
    • Kan eleverna själva göra något åt saken?
    • Åt vem borde man berätta om saken (till exempel andra elever, föräldrar, lärare…)

Till slut kan man åter rösta om vilken åtgärd som ska väljas och komma överens om genomförande av den.

Det är viktigt att lyfta fram i diskussionen att allas åsikter är viktiga och att det inte finns rätta eller felaktiga svar på frågorna. Det är viktigt att situationen är trygg: alla har rätt att bilda en helt egen åsikt (även om kompisen bredvid skulle vara av annan åsikt) och berätta om den. Man får inte kritisera andras åsikter.

Minskad ojämlikhet
Hållbara städer och samhällen
Fredliga och inkluderande samhällen
Genomförande och globalt partnerskap

Föreställ er en sträcka mitt i klassrummet. I ena änden av sträckan är man HELT AV SAMMA ÅSIKT och i andra HELT AV ANNAN ÅSIKT. Mitt i sträckan är JAG VET INTE. Läs åt eleverna påståenden och be dem ställa sig på sträckan vid en punkt som allra bäst motsvarar elevens egen bedömning om påståendet. Du kan variera frågorna och välja ur listan frågor som är lämpliga för åldersgruppen.

När eleverna har ställt sig på sträckan be dem uttrycka några tankar. Varför står det på den punkt de valt? Vad annat skulle de ännu vilja lära sig om påverkan?

Påståenden:

  • Jag vågar uttrycka min åsikt.
  • Jag kan motivera min åsikt.
  • Jag kan lyssna på andras åsikt.
  • Jag tror att barn och unga kan förändra världen med sina gärningar.
  • Jag vill bidra till att främja saker som är viktiga för mig.
  • Jag känner till metoder som kan användas för att undersöka och lära sig att förstå komplicerade problem eller företeelser.
  • Jag vet hur man kan närma sig lösningar också på stora problem.
  • Jag kan betrakta påverkansverksamhet kritiskt – också när man försöker påverka mig.
  • Jag kan berätta om sätt att förändra världen.
  • Jag kan använda sätt att förändra världen.

Du har 0 öppna uppgifter